Har under pågående arbete med luftspalter, uppregling av takstolar på vårt 1,5 planshus kunnat konstatera att flera takstolar ej står i lod utan 8 av 13 takstolar lutar 6cm åt norr. Gavlarna verkar stå i lod däremot.

Hustillverkaren skrev
Takstolarna är beräknade med att de kan luta 50mm på varje håll. Dvs att om 2st takstolar luta max emot varandra så blir det totalt 100mm.

Skulle det vara någon som lutar mer behöver denna förstärkas.

Beräkningarna är gjorda med oinredd vind, förstärkt kommer det att bli när du inreder vinden.

Överstiger någon takstol detta så får snickarna förstärka med en förstärkningsregel längs hela takstolen.


Nu är ju ena snedtaket försett med luftspalter, fogat, uppreglat och isolerat. Känns lagom kul att kanske behöva riva för att få dit någon förstärkningsregel. Vore bra veta vilken dimension på regeln de tänkt sig och hur regeln ska fästas. Min fundering är om man genom att såga kortlingar till takstolen och salar på i djup får tillräcklig styrka? Takstolarna är 195x45 och jag har det uppreglat första varvet med 20x46+95x45.
Takstolar med uppregling och isolering i vindsutrymme, arbetsverktyg syns nedtill.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Eller kan man bortse från extra åtgärder i och med att övervåningen kommer att reglas upp med innerväggar?
Delen ovanför hanbjälklaget tänkte jag ha som vindsutrymme så där tänkte jag göra ett golv genom skruva liggande bjälkar typ 45x120 mellan takstolsarmarna (överramarna) och sen på dessa regla på typ 45x70 cc 60 sen nån plankor som golv. Bra/dåligt?
 
Redigerat:
När är huset byggt, dvs har det funkat förr utan att rasa?

Om du sätter skivor i snedtaket så kommer det att styva upp konstruktionen.

Protte
 
Om man ska räkna på takstolarnas bärförmåga måste man framför allt känna till deras spännvidd, taklutningen och aktuell snözon. Att hanbjälkarna (de horisontella bjälkarna som syns under taket) lutar, gör inte så mycket eftersom de framför allt är utsatta för dragkrafter. Tillhör stödbenen som syns på bilden takstolarna eller är de ditsatta i efterhand? Vad som är bra i ditt fall är att taklutningen verkar vara rejäl. Då hamnar en större andel av takasterna som normalkrafter i bjälkarnas längdriktning och då spelar lutningen ingen roll.
När en bjälke lutar kommer dess yttröghetsmoment (en viktig styvhetsegenskap) i lodrät riktning att minska. Bifogade bild illustrerar dett lite grann.
3D-modell som visar lutande hanbjälkar för att illustrera takstolens konstruktion och yttröghetsmoment.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Huset är byggt i fjol. Snözon 3. 45 graders tak. Japp stödbenen tillhör takstolarna. Yttröghetsmomentet blir bättre när takstolarna förhindras ifrån att vrida sig mer? Tänkte på att det då måste vara en fördel att regla mellan dem.
 
45 graders taklutning är mycket bra, dels för att man då bara räknar med halva snölasten jämfört med 30 grader (och lägre), dels för att den samlade taklast som har betydelse för hållfastheten då bara är 70 % av den totala.
Yttröghetsmomentet räknas alltid i en lodrät riktning. Samma regel har alltså olika värden beroende på om den står på högkant eller ligger ner. Eftersom takstolarna bör vara låsta i sina lutande lägen av takpanelen eller bärläkt för takpannorna tror jag inte att reglar på tvären dem emellan tillför något. För att kunna räkna på det behöver jag veta husets bredd och hur långt in stödbenen sitter.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.