Takkupa, tolkning byggnadshöjd?
Vi har planer på att göra en tillbyggnad uppåt av vårt 1-plans hus genom att ändra taket till 45 graders taklutning så att vi kan inreda ett plan till. Och då även bygga en relativt stor takkupa i det nya taket.
I detaljplanen står följande som är relevant i detta sammanhang:
* Högsta antal våningar: 1
* Högsta tillåtna taklutning: 45 grader. Takkupor får anordnas till högst halva fasadens längd.
I övrigt står det inget som reglerar husets höjd.
Det andra "vånings"-planet räknas ju som vind och inte våning förutsatt att vindsbjälklagets ovansida ligger mindre än 0,7 m lägre än byggnadshöjden. Och inredd vind (dvs. 1,5 plan) är därmed tillåtet.
Så till min fråga:
Vi vill ha en takkupa som är ca 41% av fasadens längd (ca 39% av takfallets längd).
Tydligen förekommer olika tolkningar av hur takkupor påverkar byggnadshöjden, men om man går efter Boverkets utredning
"Exempel på reglering av byggnadsverks höjder och våningsantal" https://www.boverket.se/sv/om-bover...ing-av-byggnadsverks-hojder-och-vaningsantal/
så står där på s.31: "Takplanet stannar inte vid takkupor som tillsammans inte upptar mer än 1/3 av takets längd, inklusive taksprång"
Denna 1/3-del överskrider vi alltså och inkluderas då kupan i byggnadshöjden?
Det skulle ju då innebära att huset får 2 våningar, vilket vi inte får ha.
Eller innebär skrivningen "Takkupor får anordnas till högst halva fasadens längd" att takkupor som är under halva längden inte räknas in i byggnadshöjden? (Byggnadshöjden påverkar ju våningsantalet i detta fallet).
Kan man tänka sig någon form av takkupa som är bredare än 1/3 av taket men inte påverkar byggnadshöjden?
Jag är ovillig att ställa frågan till byggnadskontoret i förväg utan vill i så fall prova det "skarpt" i bygglovsansökan.
Min erfarenhet är att bygglovshandläggarna har en benägenhet att ge de svar som är enkla för dem att ge, dvs. den snävare tolkningen.
I detaljplanen står följande som är relevant i detta sammanhang:
* Högsta antal våningar: 1
* Högsta tillåtna taklutning: 45 grader. Takkupor får anordnas till högst halva fasadens längd.
I övrigt står det inget som reglerar husets höjd.
Det andra "vånings"-planet räknas ju som vind och inte våning förutsatt att vindsbjälklagets ovansida ligger mindre än 0,7 m lägre än byggnadshöjden. Och inredd vind (dvs. 1,5 plan) är därmed tillåtet.
Så till min fråga:
Vi vill ha en takkupa som är ca 41% av fasadens längd (ca 39% av takfallets längd).
Tydligen förekommer olika tolkningar av hur takkupor påverkar byggnadshöjden, men om man går efter Boverkets utredning
"Exempel på reglering av byggnadsverks höjder och våningsantal" https://www.boverket.se/sv/om-bover...ing-av-byggnadsverks-hojder-och-vaningsantal/
så står där på s.31: "Takplanet stannar inte vid takkupor som tillsammans inte upptar mer än 1/3 av takets längd, inklusive taksprång"
Denna 1/3-del överskrider vi alltså och inkluderas då kupan i byggnadshöjden?
Det skulle ju då innebära att huset får 2 våningar, vilket vi inte får ha.
Eller innebär skrivningen "Takkupor får anordnas till högst halva fasadens längd" att takkupor som är under halva längden inte räknas in i byggnadshöjden? (Byggnadshöjden påverkar ju våningsantalet i detta fallet).
Kan man tänka sig någon form av takkupa som är bredare än 1/3 av taket men inte påverkar byggnadshöjden?
Jag är ovillig att ställa frågan till byggnadskontoret i förväg utan vill i så fall prova det "skarpt" i bygglovsansökan.
Min erfarenhet är att bygglovshandläggarna har en benägenhet att ge de svar som är enkla för dem att ge, dvs. den snävare tolkningen.
Håller med TS, tolkningen är inte helt tydlig.
Observera att det i detaljplanen står att ”Takkupor får ordnas....” i plural, det är inte specificerat att en takkupa får uppta halva takfallet. En stor takkupa kan bedömas som våningsskapande pga sin bredd. Jag tror tanken var (då DP togs fram) att eftersom vind får inredas kan ett par mindre takkupor, upp till 1/2 takfallet, tillåtas för att ge ljusinsläpp. Det är min tolkning.
Observera att det i detaljplanen står att ”Takkupor får ordnas....” i plural, det är inte specificerat att en takkupa får uppta halva takfallet. En stor takkupa kan bedömas som våningsskapande pga sin bredd. Jag tror tanken var (då DP togs fram) att eftersom vind får inredas kan ett par mindre takkupor, upp till 1/2 takfallet, tillåtas för att ge ljusinsläpp. Det är min tolkning.
Jo jag vet att Boverkets rapport inte är giltig bestämmelse, men det verkar inte finnas mycket annat att luta sig mot förutom rättsfall.J Johanx skrev:
Men om detaljplanen motsäger allmänt rådande tolkning av PBL gällande definitionen på bygghöjd, vilket gäller?
Då är det mot rättsfall du ska luta dig för den rapporten på hur en definition skulle kunna se ut har ingen juridisk tyngd. Dem är inget som någon bryr sig om då det bara är ett exempel på hur en framtida reglering skulle kunna se ut.W weissblau skrev:
När ifrån är detaljplanen? Vad står det i planbeskrivningen? Kanske kan det påverka hur man ska tolka det!
Nog mycket takutsprång så klarar man skrivningen i dp om halva fasadens längd utan att överskrida gränsen för att bli våningsskapande som nog ligger på 25-30% av takfallet
Du behöver inte hålla med mig.W weissblau skrev:
Att vi tolkar det olika visar på att det är en krånglig bedömning.
För att förtydliga, det finns ingen maximal byggnadshöjd angiven i planen om jag förstått rätt, utan huvudfrågan är om takkupan är så stor att den blir våningsskapande? Hur bred blir er kupa i meter? Planerar ni även att höja vägglivet?
Som någon skriver, kanske du kan få mer info i planbeskrivningen kring syftet med bestämmelserna.
Hur ser husen i grannskapet ut, har någon gjort något liknande?
Jag har för mig att jag har läst ett rättsfall som berör detta, jag ska se om jag hittar det.
Redigerat:
R
rolflidvall
Husägare
· Stockholm/Nacka
· 408 inlägg
rolflidvall
Husägare
- Stockholm/Nacka
- 408 inlägg
@MetteKson, P 2396-17?????M MetteKson skrev:
https://www.domstol.se/globalassets...jooverdomstolen/avgoranden/2018/p-2396-17.pdf
Detaljplanen är från 1990, i planbeskrivningen står det bara "området ska bebyggas med friliggande villor i ett och ett halvt plan".J Johanx skrev:Då är det mot rättsfall du ska luta dig för den rapporten på hur en definition skulle kunna se ut har ingen juridisk tyngd. Dem är inget som någon bryr sig om då det bara är ett exempel på hur en framtida reglering skulle kunna se ut.
När ifrån är detaljplanen? Vad står det i planbeskrivningen? Kanske kan det påverka hur man ska tolka det!
Nog mycket takutsprång så klarar man skrivningen i dp om halva fasadens längd utan att överskrida gränsen för att bli våningsskapande som nog ligger på 25-30% av takfallet
Jag gillar ditt kreativa tänkande, men så stora takutsprång är inte aktuella
Nä ingen maximal byggnadshöjd.M MetteKson skrev:Du behöver inte hålla med mig.
Att vi tolkar det olika visar på att det är en krånglig bedömning.
För att förtydliga, det finns ingen maximal byggnadshöjd angiven i planen om jag förstått rätt, utan huvudfrågan är om takkupan är så stor att den blir våningsskapande? Hur bred blir er kupa i meter? Planerar ni även att höja vägglivet?
Som någon skriver, kanske du kan få mer info i planbeskrivningen kring syftet med bestämmelserna.
Hur ser husen i grannskapet ut, har någon gjort något liknande?
Jag har för mig att jag har läst ett rättsfall som berör detta, jag ska se om jag hittar det.
Kupans bredd ca 5,2m.
Nä vi planerar inte att höja vägglivet, vi får ju inte överskrida 0,7 m byggnadshöjd över vindsbjälklag.
Jag är inte ute efter en subjektiv bedömning av när det blir en våning. Frågan är väl mer om detaljplanens skrivning "Takkupor får anordnas till högst halva fasadens längd" åsidosätter allmänt vedertagen praxis gällande hur man mäter byggnadshöjd (med avseende på när takkupor inräknas i byggnadshöjden).
Om det finns en planbestämmelse som tillåter en stor eller flera små kupor likt den i ditt fall så tänker i alla fall jag att den trumfar det som är skrivet om byggnadshöjd och beräkningen av densamma.W weissblau skrev: