Vansinne.F Fredrik Sjödin skrev:
Med det egna behovet avses alltså lika mycket som man har i elförbrukning före montaget av paneler, ex förbrukar du idag 10000 kwh så bygger man vanligen en anläggning med ca 40-44 st paneler (ca 70m2) för att producera ungefär 100 00 kwh egen el/år, man får då skattereduktion på ALL el man säljer (vanligen 50-70% av hela produktionen)J j-o75 skrev:
Man får alltså skattereduktion för lika mycket el som man köper/år, producerar man och säljer mer än man köper så blir det bara på de sista överskjutande kwh man EJ får skattereduktion på (man blir dock INTE av med skattereduktionen på "grundproduktionen")
Skatter hit och kostnader dit... lyft blicken, vänner. Vi badar i energi som flödar från solen, och det är galet att inte ta vara på den, istället för att framställa energi på konstgjord väg* och transportera den långa sträckor. DET är den stora grejen med solenergi tycker jag.
Sen vad nettot blir i kronor och ören... det är en underordnad fråga. Vi får inte stirra oss blinda på priset på allt, då ser vi inte värdet på något.
Det går förmodligen att räkna hem både förlust och vinst på solenergi. Hur mycket ska vi räkna med? Det minskade behovet av kraftledningar kors och tvärs i landet, som måste underhållas? Driftssäkerheten och den minskade samhälleliga sårbarheten, hur mäter man den i pengar?
Och nej, jag håller inte med om att det är "någon annan som betalar". Subventioner kommer från våra skattepengar, och jag låter gärna mitt bidrag till dessa gå till omställning till ett mer hållbart och mindre sårbart samhälle.
*jag VET att energi inte kan "framställas" utan bara omvandlas osv osv osv... ni fattar vad jag menar.
Sen vad nettot blir i kronor och ören... det är en underordnad fråga. Vi får inte stirra oss blinda på priset på allt, då ser vi inte värdet på något.
Det går förmodligen att räkna hem både förlust och vinst på solenergi. Hur mycket ska vi räkna med? Det minskade behovet av kraftledningar kors och tvärs i landet, som måste underhållas? Driftssäkerheten och den minskade samhälleliga sårbarheten, hur mäter man den i pengar?
Och nej, jag håller inte med om att det är "någon annan som betalar". Subventioner kommer från våra skattepengar, och jag låter gärna mitt bidrag till dessa gå till omställning till ett mer hållbart och mindre sårbart samhälle.
*jag VET att energi inte kan "framställas" utan bara omvandlas osv osv osv... ni fattar vad jag menar.
Medlem
· Västernorrland
· 615 inlägg
Allt som definieras som elinstallationsarbete.larsbj skrev:
@ricebridge mycket bra inlägg  
.
Det positiva är att solceller är på väg att bli så billiga så andra energislag har ingen chans att konkurrera.
.Det positiva är att solceller är på väg att bli så billiga så andra energislag har ingen chans att konkurrera.
En stor fördel när man pratar om större anläggningar för elproduktion är också tiden från projekteringsstart till färdig anläggning. Här har traditionella produktionsanläggningar t.ex. kolkraftverk inte en chans och detta är en stor anledning till att större solkraftanläggningar blir mer och mer populära (man kan ha en färdig anläggning på 1-2 år jämfört med kanske 5+ år för något annat). Den stora flaskhalsen i detta är ju förstås fortfarande energilagringen och hur vi kommer att lösa den på större skala framöver ska bli intressant att se.@ricebridge mycket bra inlägg 
Det positiva är att solceller är på väg att bli så billiga så andra energislag har ingen chans att konkurrera.
ricebrigade: Behovet av ett kraftigt elnät blir knappast mindre om man inför en massa solkraft. När effektbehovet är störst tillför solkraften ingenting. Så elnätet bli knappast billigare eller stabilare av en massa solkraft. Att dessutom lägga skattereduktioner på solkraften medför att andra skatter måste höjas i motsvarande grad.
Nej alternativet är ju att dra ner på de offentliga utgifterna. Det är jo olika om man vill öka eller minska dem. Jag utgick från ett oförändrat läge.
Resonemanget bygger på att elen krävs när det är natt. Man glömmer då alla företag och andra verksamheter som är igång dagtid, eller apparater som går dygnet om (kylskåp, bergvärme, you name it).D Daniel 109 skrev:
Det är sant att solel sinar när det är dags att tända lamporna hemma. Batteritekniken står idag under hårt tryck att utvecklas, nu när elbilar blivit nästa stora grej. Men solel kan aldrig vara den enda energikällan.
Vi måste tänka om från 70-talets stordriftsinfluerade jakt på Den Stora Energikällan. Dagens och morgondagens samhälle handlar om en mångfald av olika energikällor som samverkar. Där är det totalt vansinne att inte ta tillvara på den solenergi som faktiskt finns.
Detta görs bäst med solceller överallt där det finns tak. Bonusvinsten blir då ett mycket mer decentraliserat elnät, vilket blir mycket mer motståndskraftigt mot störningar. Samtidigt som ingreppen i miljön är minimala med solel - de flesta av oss har dock tak på sina hus.
Skattesubventioner till elproduktion finns redan - till kärnkraft. Det är inget nytt; i samhällsbygget ingår tillgång till el för alla som en statlig angelägenhet. Dock missar du det faktum att ett ökat antal privata elproducenter innebär ökat utbud av el. Och med tanke på sambandet mellan utbud och pris... vågar jag nog påstå att vi tjänar igen på gungorna det vi förlorar på karusellerna.
OM vi nu enbart ska prata ekonomi, alltså. Huvudpoängen i mitt inlägg var ju att vi missar det viktigaste i livet, om allt vi förstår är ekonomiska resonemang.
Nu har du tyvärr helt fel. Störst belastning har vi på nätet har vi normalt under eftermiddagagar i januari. Då levererar inte solkraften något alls. Nätet avlastas inte alls när det är som mest belastat. Men det måste dessutom klara att el ska levereras helt nya vägar.
Kärnkraften skattesubventioneras inte. Den har snarare haft ett högre skattetryck än annan produktion med effektskatt.
Visst för vi ett ökat utbud, och lägre priser på el under sommaren. Då kommer priset absolut att bli lägre. Men vi behöver ha kvar samma produktionskapacitet i nätet som utan solkraften. Dessa anläggningar måste bära sig, vilket kräver ett högre elpris under andra perioder för att kompensera för det låga sommarpriset.
Kärnkraften skattesubventioneras inte. Den har snarare haft ett högre skattetryck än annan produktion med effektskatt.
Visst för vi ett ökat utbud, och lägre priser på el under sommaren. Då kommer priset absolut att bli lägre. Men vi behöver ha kvar samma produktionskapacitet i nätet som utan solkraften. Dessa anläggningar måste bära sig, vilket kräver ett högre elpris under andra perioder för att kompensera för det låga sommarpriset.
Läs mitt inlägg igen. Solel kan aldrig ersätta all elproduktion (även om jag har upplevt en och annan solig dag i januari med). Men det är en resurs som det är slöseri att inte ta tillvara på.D Daniel 109 skrev:
Varför detta motstånd mot solel? Jag fattar faktiskt inte det.
Kärnkraften skulle enligt Strålskyddsmyndigheten behöva beskattas 25-50 procent mer än idag för att bära sina kostnader. Alltså subvention, om än indirekt.D Daniel 109 skrev:
Bara om vi jämställer solelproduktion med de månader vi kan gå barfota utomhus. Men det är att blanda ihop äpplen och päron. Solel går att producera närhelst det är ljust, inte när det är varmt. Trots våra mörka vintrar påstår jag att solen går upp de flesta månader i den största delen av riket. Den landsända som ligger norr om polcirkeln har även den egenheten att solel under en del av året kan produceras där även på natten.D Daniel 109 skrev:
Återigen. Solel kommer aldrig att kunna ersätta alla energikällor. Men den är ett viktigt komplement, och måste ingå i den mix som krävs för ett hållbart samhälle. Och återigen, storskaliga lösningar är och förblir mer sårbara än decentraliserade småskaliga sådana. Att satsa på det senare tjänar vi alla på.
Visst ger solkraft lite även på vintern. Dock inte när ladtennär som störst.
Jag gissar att du syftar på avgiften till avfallsfonden. Det är egentligen inte en skatt. Den uppdateras med gämna mellanrum till den nivån som uppskattas att är lämplig. Jag tror att uppskattningen gått ner efter att man näknar med längre driftstid.
Effektskatten håller på att avskaffas. Men den har varit klart högre än avfallsavgiften. Kärnkrsften har definitivt betalat för sig.
En decentraliserad lösning medför snarare större problem med nätstabiliteten. I Tyskland har man haft problem med frekvensoscillationer på grund av solkraft.
Jag gissar att du syftar på avgiften till avfallsfonden. Det är egentligen inte en skatt. Den uppdateras med gämna mellanrum till den nivån som uppskattas att är lämplig. Jag tror att uppskattningen gått ner efter att man näknar med längre driftstid.
Effektskatten håller på att avskaffas. Men den har varit klart högre än avfallsavgiften. Kärnkrsften har definitivt betalat för sig.
En decentraliserad lösning medför snarare större problem med nätstabiliteten. I Tyskland har man haft problem med frekvensoscillationer på grund av solkraft.
5 sekunders googling visar många belägg för att svensk kärnkraft får gigantiska subventioner.D Daniel 109 skrev:
Svenska kärnkraftverk är farliga eftersom reaktorerna ligger ovanför havsytan. Då kan kylningen sluta fungera vilket leder till härdsmälta. I Fukoshima ägnade man sig åt desperata försök att sätta blöja på reaktor. Hade reaktorerna i stället varit byggda i försänkningar intill havet, med kanaler försedda med luckor som kan öppnas - eller i värsta fall sprängas upp, hade man haft obegränsad tillgång till kylvatten och katastrofen hade blivit betydligt lindrigare. Ännu bättre hade varit att bygga reaktorerna i bergrum under havet - som t.ex. finns för förvar utanför Forsmarksverket. Alla kärnkraftverk ovan havsytan borde förbjudas globalt och skrotas.
