Sy eller fördela
Jag hittade en bekant till en bekant på nyår som visade sig vara elinspektör. Givetvis började vi diskutera vanliga elfel han hittar. Inget nytt men en sak som jag inte hört förut var att ansåg det olämpligt att sy ihop sin central. Det är tydligen vanligt att det blir dålig anslutning, varmgång och ibland brand när man gör så. Även i anläggningar där det inte är ett problem skall man tydligen ofta kunna se det med värmekamera . Han förespråkade alltså att man använder en fördelningsplint eller skena för faserna istället för öglor och dubbla ledare.
Har jag råkat hitta en knepig typ eller är det verkligen ett problem på riktigt?
Har jag råkat hitta en knepig typ eller är det verkligen ett problem på riktigt?
Jag tror du har hittat en "knepig typ", jag har aldrig upplevt nått problem. MEN det är enklare och går fortare med fasskenor, tom så fort att man ibland hittar säkringar där man glömt att dra åt skruven mellan säkring och skena. Oftast fungerar det ett tag (skenan ligger ann mot skruven) för att sedan "helt oförklarligt" få ett avbrott.
Nu rörde jag till det. Med fasskena avsåg jag inte en fasskena som man sätter under en rad med säkringar för att förbinda dem även om samma problem rimligtvis finns det. Det vi diskuterade var skillnaden mellan att dra en tråd direkt från HB till första JFB, vidare till nästa JFB, vidare till första PSK, osv. Jämfört med att dra från HB till en fördelnings- eller samlingsskena och sedan dra en tråd därifrån till respektive JFB och PSK eller vad det ny kan vara. Det vill säga där man inte kan använda de särskilda fasskenor som finns. Jag spekulerade lite i att sätta PSK;er på rad och använda en tvåfasskena som en "tvåpolsskena" med jord och fas men han var skeptisk även om det säkert funkar i praktiken.
Att dra tråd från HB till JFB och nästa JFB är det "vanliga" sättet att "jobba". Alla "extra" kopplingspunkter gör att möjliga felställen ökar. Gör anläggningen så enkel som möjligt, var noga med anslutningarna, använd RK av rätt dimension och "sy" mellan JFB. Så skulle i alla fall jag göra.
Tanken är säkert inte helt galen, däremot tror jag att det finns snabbare vinster att göra genom att kolla att man drar med rätt moment (och efterdrar) och helst använder snabbkopplingar där det är möjligt.
En annan nackdel med en fördelningsplint är ju att det tar modulplatser i centralen.
Jag har varit med om en gång att det har blivit problem. Det satt två JFB i en lägenhetscentral där nollan på den första hade glappat och brunnit av. Det resulterade i att bägge jordfelsbrytarna tappade nollan och brände sönder bl.a. inbyggnadsmicro och inbyggnadsugn.
Men där hade elektrikern gjort fel. antingen dragit åt för löst eller för hårt. Har man rätt moment i handleden så brukar det inte vara någon fara.
Sen om han är elinspektör så kommer han ju naturligt till fler ställen där det gått galet och därför får en lite vinklad syn på det hela. Lika som vi elektriker som inte stöter på det så ofta får en motsatt syn på det hela.
//Patrik
Jag har varit med om en gång att det har blivit problem. Det satt två JFB i en lägenhetscentral där nollan på den första hade glappat och brunnit av. Det resulterade i att bägge jordfelsbrytarna tappade nollan och brände sönder bl.a. inbyggnadsmicro och inbyggnadsugn.
Men där hade elektrikern gjort fel. antingen dragit åt för löst eller för hårt. Har man rätt moment i handleden så brukar det inte vara någon fara.
Sen om han är elinspektör så kommer han ju naturligt till fler ställen där det gått galet och därför får en lite vinklad syn på det hela. Lika som vi elektriker som inte stöter på det så ofta får en motsatt syn på det hela.
//Patrik
Hur stora centraler/fördelningar pratade ni om?
Upp till 80A är det nog vanligast med att det byglas...mellan 100A-400A så finns det flera olika lösningar med fördelningsplintar....över det är nog någon form av skensystem som är vanligast....
Upp till 80A är det nog vanligast med att det byglas...mellan 100A-400A så finns det flera olika lösningar med fördelningsplintar....över det är nog någon form av skensystem som är vanligast....
Jag fick intrycket av att han arbetade med att inspektera allt ifrån villor till kärnkraftsverk. Misstänker att det finns mer att göra inom industrin och att det är viss skillnad. Lät lite som han tyckte industrielektriker var ett släkte för sig. En sak han menade var bra med fördelnings- och samlingsskenor var att om något gick sönder så kunde det bytas utan att bryta slingan och därmed bryta spänningen.
Damerna i sällskapet var inte helt nöjda när vi öppnade upp min central för en liten inspektion. Den fick nästan godkänt. Det skall tydligen vara genomskinlig slang på biledaren istället för gulgrön och jordledningarna till jordfelsbrytare och personskyddsautomater skall inte märkas med blå tejp för det är länge någon PEN-ledare. Känns som jag kan fortsätta sova lugnt! 
Arbeta under spänning behöver/ska man ALDRIG göra i vanliga bostäder. Det kan ev. bli nåon mindre olägenhet när man bryter men aldrig nått som är så allvarligt att det motiverar arbete under spänning. I industrin kan det vara befogat men då använder man speciell utrustning och för ändamålet utbildat folk. Och att vara industrielektriker är ett helt annat yrke än att vara installationselektriker, den ene klarar knappast av att direkt gå över till den andres arbetsuppgifter.
Har han sysslat med detta en längre tid? Verkar nästan som om han tagit del av de olika riktlinjerna och utbildningsmaterialet som EN tillhandahåller och sen skapat en bild från detta. Många besiktningsingenjörer har ofta lite egna käpphästar som kan dras lite väl långt emellanåt, dessutom underblåst av vad som trummas ut från centralt håll i närtid. Erfarenheterna från villa och bostadsinstallationer i samma härad antar jag också är ganska liten bland dessa personer.Steamboy skrev:
För egen del håller jag helt med i vad som nämnts här tidigare, finns knappast något problem att sy med RK i den typ av centraler som kommer ifråga här och som brukar vara uppe på BH. Tvärtom riktigt utfört blir det både överskådligt, enkelt och smäckert utan diverse fabrikatsbundna detaljer som ska till. En i mina ögon lämplig gräns går vid 63A och 16mm2 dvs direktmätning och GIII, inte många som behöver mer för bostadsändamål och då finns helt annan materiel att ta till.
Varför måste biledarna ha genomskinlig slang??? Dom fästs ju ändå i samma klämma som jorden! Själv låter jag alltid jorden och biledarna dela samma gröngula slang. Blir ju lättare att hålla ordning o reda i centralen dessutom!
Du gör som dom allra flesta gör, och i mitt tycke helt OK om inte bättre än en separat slang. Ingen som vet vad dom sysslar med tar miste på en biledare och tar den för en skyddsjord fördelen är som du säger att det blir enkelt att hålla reda på vart biledaren går.
Ioförsig skulle man kunna använda en transparent slang för jord och biledare, men då blir det ännu en slang att ha med sig för gröngul måste man ju ha oavsett.
Ioförsig skulle man kunna använda en transparent slang för jord och biledare, men då blir det ännu en slang att ha med sig för gröngul måste man ju ha oavsett.
Ja, jord och biledare i samma grön/gula slang brukar jag också göra. Eller ja, jag brukar använda gul/grön tejp. Slipper hitta en plats för slang i bilen på så sätt.
//Patrik
//Patrik
Därför att gröngul är reserverad för skyddjord och biledaren är inte skyddsjord...akademiska hårklyverier som har betydelse i en del fall och en del inte.babianarmar skrev: