Storlek på tilluftventiler?
Vi behöver förbättra ventilationen på lillstugans vind pga fukt. I dagsläget finns det endast en ventil 15x15cm i vardera ände av vinden.Ytan är cirka 32m2 och 1m till nock.
Räcker det med att sätta in större ventiler? Isåfall hur stora? Finns det en "formel" för storlek på ventiler vs ytan?
Eller behöver jag komplettera med en mekanisk lösning?
Räcker det med att sätta in större ventiler? Isåfall hur stora? Finns det en "formel" för storlek på ventiler vs ytan?
Eller behöver jag komplettera med en mekanisk lösning?
Vet du varifrån fukten kommer? Om det är uppifrån hjälper knappast mer ventilation och är det nerifrån bör väl ventilationen isåfall placeras på våningen under vinden.
Är det däremot fuktig Augusti luft hjälper knappast ökat luftflöde.
Är det däremot fuktig Augusti luft hjälper knappast ökat luftflöde.
Det kan vara en kombination. Huset står på en skuggig plats, och har inte använts på sistone. Nu har jag installerat en värmepump så själva huset kommer ha bra klimat framöver.F fribygg skrev:
Problemet uppstod under vintern & våren. Myror boade in sig i den fuktiga miljön, nu sanerat av Anticimex som sa att jag behöver förbättra ventilationen i kombination med uppvärmning av nedervåningen.
Obebodd hus avger inte lika mycket fukt från bodelen som en bebodd hus (kroppsfuktighet och andningsluft, matlagning, disk, tvätt och dusch är dom stora fuktbidragsivarna).
När det är obebott så är underhållsvärmen viktigaste och många LLVP har sådan lägen med 10 grader C eller kan ställas ned till 10 grader via sin fjärrstyrning (och full fläktblås på innerdelen) för modeller tänkta mot fritidshus (medans LLVP tänkt för permanentboende har inte alltid det utan lägsta temperaturen stoppar redan vid 15-16 grader C)
Och det viktiga för vindens hälsa är att lite av värmen också hittar upp till vinden - man vill inte ha för isolerad vindgolv mot bodelen helt enkelt då ju varmare vind man har, ju lättare är den att hålla torr, medans är det bara enstaka grad varmare på vinden gentemot utomhusluften så är marginalerna små och inte lätt att hålla vinden torr under 70% Rh hela vintern igenom om det är > 90 % Rh utomhus i två månader i rad typiskt en period under december till februari. Sedan beror det på hur tät vinden är gentemot utomhus också - men kort är att när Rh är högt utomhus gentemot vinden Rh vill man inte att vinden skall ventileras alls och när Rh är lågt utomhus och lägre än vinden vill man ventilera så mycket det går...
Av den anledningen går det inte säga hur stora eventuella ventilationsventiler skall vara för en vind - i såfall bättre med en fläkt som suger ur luften ur vinden och skickar ut utomus när Rh utomhus är lägre än vinden och står still när det är tvärt om.
Lösningar som 'trygghetsvakten' och liknande, för vind gör precis sådant med fläkt och ev. har tillskottsvärme om vinden är för kall och för fuktig länge med över 70% Rh för att per 7-8:e dag med tillfällig uppvärming får luften i vinden en bit under 70% Rh i luften och den vägen stoppar processen med groende mögelsporer då de är extremt känsliga för för torr luft under den perioden och överlever inte av uttorkningen, de fortsätter alltså inte när de väl blivit uttorkade inom 8 dagar från groningen.
Men innan man börja investera där så börja med fjärravlästa hygromterar placerad på några ställen i vinden och där det är känt var fuktigt - så att de går att läsa av över wlan och internet över vintern - gärna med loggfunktion och se hur det ser ut med fukten helt enkelt - Finns ingen anledning att ägna energi på ickeproblem, bara där det blir fuktproblem - och är det obebodd hus men med grundvärme och ändå ha någon punkt med problem med fukt, så är roten förmodligen något som läcker vatten...
---
När ni besöker stugan och ev övernattar så är det bra att fort skapa så mycket undertryck att ingen fuktig bodels luft stiger upp till vinden - dvs. ev. fläktar i badrum är igång, köksfläkt på lågvarv etc., elda lite värme i murstocken om huset har sådan och är av självdragstyp, så att draget inte går åt fel håll och att starta upp stillastående luft i piporna - finns det ingen värme så fins det ingen drag... - finns det värme i rummet, murstocken lite värmd av eldning och har en smula grundvärme, så kommer skorstensstocken dra luft långt efter när sista glöden slocknat - det kan räcka med 22-gradiga C inomhusluften vid kyla utomus för att fortsätta obegränsat - dock inte samma kapacitet som när det eldas och att spjällen är helt öppna
Även om det är plastat i takt uppåt mot vinden så finns det med stor säkerhet ställen som det inte är plastat tillräckligt bra och med det risk för (fuktig) konvektionsluft från bodelen till vinden när bodelen värms upp, därför bör man skapa något annat som suger med mer undertryck och i rätt väg.
I gamla hus med murstock, spiskåpa och vedspis så var detta inte ett problem eftersom man bodde året runt och eldade var dag för om inte annat så för matlagning - skorstenstocken alltid minst lite jummen och då fungerar draget och ventilationen (även på sommaren) och skapar undertryck i bodelen när dörrar och fönster hålls stängda, den ganska dåliga isolationen på tak gjorde också att vinden hölls varmare av läckvärmen från bodelen och med det inga fuktproblem.
Vindar på större hus med vindstrappor upp och på den tiden man eldade i kakelugnar för uppvärmningen var så torra på vinden att man torkade tvätten där och en del av uppvärmningen kom av en eller flera murstockar med eldstäder som eldades var dag, senare - så var oljepannan som värmde huset en viktig värmehållare av skorstenstocken.
När det är obebott så är underhållsvärmen viktigaste och många LLVP har sådan lägen med 10 grader C eller kan ställas ned till 10 grader via sin fjärrstyrning (och full fläktblås på innerdelen) för modeller tänkta mot fritidshus (medans LLVP tänkt för permanentboende har inte alltid det utan lägsta temperaturen stoppar redan vid 15-16 grader C)
Och det viktiga för vindens hälsa är att lite av värmen också hittar upp till vinden - man vill inte ha för isolerad vindgolv mot bodelen helt enkelt då ju varmare vind man har, ju lättare är den att hålla torr, medans är det bara enstaka grad varmare på vinden gentemot utomhusluften så är marginalerna små och inte lätt att hålla vinden torr under 70% Rh hela vintern igenom om det är > 90 % Rh utomhus i två månader i rad typiskt en period under december till februari. Sedan beror det på hur tät vinden är gentemot utomhus också - men kort är att när Rh är högt utomhus gentemot vinden Rh vill man inte att vinden skall ventileras alls och när Rh är lågt utomhus och lägre än vinden vill man ventilera så mycket det går...
Av den anledningen går det inte säga hur stora eventuella ventilationsventiler skall vara för en vind - i såfall bättre med en fläkt som suger ur luften ur vinden och skickar ut utomus när Rh utomhus är lägre än vinden och står still när det är tvärt om.
Lösningar som 'trygghetsvakten' och liknande, för vind gör precis sådant med fläkt och ev. har tillskottsvärme om vinden är för kall och för fuktig länge med över 70% Rh för att per 7-8:e dag med tillfällig uppvärming får luften i vinden en bit under 70% Rh i luften och den vägen stoppar processen med groende mögelsporer då de är extremt känsliga för för torr luft under den perioden och överlever inte av uttorkningen, de fortsätter alltså inte när de väl blivit uttorkade inom 8 dagar från groningen.
Men innan man börja investera där så börja med fjärravlästa hygromterar placerad på några ställen i vinden och där det är känt var fuktigt - så att de går att läsa av över wlan och internet över vintern - gärna med loggfunktion och se hur det ser ut med fukten helt enkelt - Finns ingen anledning att ägna energi på ickeproblem, bara där det blir fuktproblem - och är det obebodd hus men med grundvärme och ändå ha någon punkt med problem med fukt, så är roten förmodligen något som läcker vatten...
---
När ni besöker stugan och ev övernattar så är det bra att fort skapa så mycket undertryck att ingen fuktig bodels luft stiger upp till vinden - dvs. ev. fläktar i badrum är igång, köksfläkt på lågvarv etc., elda lite värme i murstocken om huset har sådan och är av självdragstyp, så att draget inte går åt fel håll och att starta upp stillastående luft i piporna - finns det ingen värme så fins det ingen drag... - finns det värme i rummet, murstocken lite värmd av eldning och har en smula grundvärme, så kommer skorstensstocken dra luft långt efter när sista glöden slocknat - det kan räcka med 22-gradiga C inomhusluften vid kyla utomus för att fortsätta obegränsat - dock inte samma kapacitet som när det eldas och att spjällen är helt öppna
Även om det är plastat i takt uppåt mot vinden så finns det med stor säkerhet ställen som det inte är plastat tillräckligt bra och med det risk för (fuktig) konvektionsluft från bodelen till vinden när bodelen värms upp, därför bör man skapa något annat som suger med mer undertryck och i rätt väg.
I gamla hus med murstock, spiskåpa och vedspis så var detta inte ett problem eftersom man bodde året runt och eldade var dag för om inte annat så för matlagning - skorstenstocken alltid minst lite jummen och då fungerar draget och ventilationen (även på sommaren) och skapar undertryck i bodelen när dörrar och fönster hålls stängda, den ganska dåliga isolationen på tak gjorde också att vinden hölls varmare av läckvärmen från bodelen och med det inga fuktproblem.
Vindar på större hus med vindstrappor upp och på den tiden man eldade i kakelugnar för uppvärmningen var så torra på vinden att man torkade tvätten där och en del av uppvärmningen kom av en eller flera murstockar med eldstäder som eldades var dag, senare - så var oljepannan som värmde huset en viktig värmehållare av skorstenstocken.
Redigerat: