Stora tråden om elnätsavgifter

[karlmb]

Jag ser att frågan om hur elnätsbolagen tar betalt för sina tjänster ofta tas upp i övriga trådar om elpriser, produktion, klimat, politik mm mm.
Så tänkte vi kan ha en egen tråd om detta.
En start är kanske denna artikel (häng nu inte författaren direkt, sakliga argument i denna tråd tack!)
https://www.linkedin.com/posts/bengt-f-ekenstierna-bbb0b941_folkbildningsinlägg-262-vad-är-en-skälig-activity-7369362704228069378-bl-7?utm_source=share&utm_medium=member_desktop&rcm=ACoAAAR1GCoBbbD3uSV868i_3KAcinoq_c500zk

Hur hamnade vi här?:

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

I bifogat PM (länk) grotta vi ner oss i en av frågeställningarna - elnätsavgifterna och hur dessa har fått skenat iväg långt mer än KPI de senaste 10-12 åren. Frågan som avhandlas i PM:et är: Vad är skäliga nätavgifter för elkonsumenterna och rimlig avkastning till elnätsbolagen …??
https://lnkd.in/dDzsT7sX

Länken inne i citatet ska se ut så här:
https://ei.se/download/18.7353d1b51757f917add78563/1605777386573/Energimarknadsinsp
ektionen-en-sekell%C3%A5ng-historia-bok.pdf

Om detta har elnätsföretagen och tillsynsmyndigheten trätt om sedan avregleringen sjösattes
1996. Problemet är att varken lagstiftaren (Riksdagen), Lagrådet eller alla
elmarknadsutredningar på sin tid, definierade dessa begreppen utan har kringgått dessa med
olika ursäkter.
För att sätta in förutsättningarna för det reglerade elnätsmonopolet, så har jag hämtat
brottstycken från Håkan Hedens förträffliga bok:
”Energimarknadsinspektionen – en sekellång historia”
Jag kan verkligen rekommendera denna bok till de som vill förstå elnätsregleringen, vilket
kostnadsfritt kan läsas via länken nedan

[länk]
ektionen-en-sekell%C3%A5ng-historia-bok.pdf
Om man vill dyka ner i elnätsregleringen direkt, så börjar att läsa på sidan 113.
Håkan Heden var departementsråd och sedermera ansvarig för tillsynsmyndighet, som på den
tiden bedrevs inom NUTEK. Håkan Heden är den som bäst kan alla turerna som ledde fram
till elnätsregleringen under de första 12 åren. Han var både kunnig om hur en reglering skulle
utformas och tog fajten med elnätsmonopolisterna, vilket hans efterträdare inte gjort sig kända
för.
I boken ger Håkan Heden en väldigt bra sammanfattande beskrivning av elmarknaden olika
faser fram till 2008 då han pensionerades och ägnande sedan tid med att skriva boken jag
refererar till.
Heden hade många sunda och kloka tankar och var initiativtagare till den s.k
Nätnyttomodellen, som syftade till att premiera de elnätsbolag som var effektivast i sin
elnätsverksamhet. Det fanns en god tanke bakom Nätnyttomodellen, men den var för teoretisk
och dessutom så var den inte i linje med vad elnätsbolagen önskade sig – de ville ha en
förhandsreglering som den nyinstiftade myndigheten Energimarknadsinspektionen under
eldning av Gd Yvonne Fredriksson ”vek” ner sig för och accepterade. Från denna dag så
tappade tillsynsmyndigheten greppet om regleringen, vilket elkonsumenterna har fått känna
av.
Ellagen lämnande viktiga frågor öppna
Egentligen så härstammat dagens problematik från 1996 när lagstiftaren om den avreglerade
elmarknaden beslutades. I Ellagen föreskrevs att: ”avgifter och övriga villkor för överföring
av ström och anslutning till ledning (nättariffer) ska vara skäliga och utformade på sakliga
grunder.”
Frågan som Ellagen lät vara öppen var vad som är skäligt? Lagrådet med landets främsta
jurister formulerade därefter om regeringens förslagna text till: ”Vid bedömning av en
nättariffs skälighet skall särskilt beaktas konsumentintresset. Hänsyns skall dessutom tas
till kravet på rimlig avkastning i nätverksamheten.”
Elnätsutredningen på sin tid sammanfattade sina funderingar i frågan på följande sätt: ”Vad
som är skäligt får, om parterna inte är ense, avgöras av nätmyndigheten.”
Här hade staten haft möjlighet att sätta ner foten en gång för alla – vilket man, antagligen efter
påtryckningar, inte gjorde.
Nedan några citat från Håkan Hedens nämna bok, som skapar en ökad förståelse för
problematiken som vi nu brottas med:
• Utgångspunkten för de utredningar som gjordes var att det får anses som skäligt att i
princip godta en avkastning på det kapital som koncessionshavaren placerat i
nätverksamheten, så länge avkastningen inte överstiger vad som kan bedömas som
normalt för konkurrensutsatt verksamhet med en låg risknivå. Därutöver behövdes det,
enligt utredningen, en bedömningsgrund som speglar prisutvecklingen på
överföringstjänsterna som ett komplement till avkastningsindikatorn.
• I Elmyndighetsutredningen diskuterades också skälighets begreppet. Citat från
utredningens sammanfattning. ”Nätavgiften får inte vara så hög att monopolvinster
uppstår. Tarifferna får inte heller vara så låga att de försvårar för företagen att
nyansera ny- eller återinvesteringar och därmed äventyra leveranssäkerheten på sikt.
Myndigheten måste också beakta att företagen har incitament till att effektivisera
verksamheten och på så sätt kunna sänka nätavgifterna”.
• I Elmyndighetsutredningen tar man upp tre metoder för att reglera nättarifferna och
diskuterar för och nackdelar med dessa.
1) Den första metoden är prisreglering eller pristaksreglering som tillämpades i bl.a.
England.
2) Den andra metoden är avkastningsreglering som användes i bl.a. USA och Norge.
3) Prisreglering enligt standardkostnadsmetoden som framförts av kraftindustrins
företrädare.
Efter att ha diskuterat för- och nackdelar, säger Elmyndighetsutredningen att den inte har
för avsikt att göra något eget ställningstagande i metodfrågan. Utredningen nöjde sig
med en gissning att myndigheten inledningsvis sannolikt skulle tillgripa någon form av
grov pristaksreglering.

 

[Bönhas]

Jag ser att frågan om hur elnätsbolagen tar betalt för sina tjänster ofta tas upp i övriga trådar om elpriser, produktion, klimat, politik mm mm.

Trådar om politik? Vilka trådar är det?

 

[karlmb]

Trådar om politik? Vilka trådar är det?

En del finns väl, under OT.

 

[karlmb]

En intressant debatt har startats här, Ellevio och Vattenfall svarar: https://www.linkedin.com/posts/ceci...p&rcm=ACoAAAR1GCoBbbD3uSV868i_3KAcinoq_c500zk

 

[ConnyK]

Skulle vara intressant att veta hur mycket vi får betala av elnätsavgifter för att skicka elen utomlands.
Eller om det är så att de stå för delen av överföringskostnaden i Sverige från Vattenkraften i norr, har ingen aning hur det fungerar.
Havskablarna har jag förstått av vi delar på.

 

[karlmb]

Cecilia Reuter sågar effektavgifter med fotknölarna.:
https://www.linkedin.com/posts/ceci...p&rcm=ACoAAAR1GCoBbbD3uSV868i_3KAcinoq_c500zk

Utan samordnade prissignaler blir effekttariffer ett högriskexperiment⚠️

Sverige står inför en ny verklighet på elnätsidan. Flera nätbolag har redan infört effekttariffer där avgiften beräknas på de högsta timmarna under månaden. Från 2027 ska samtliga bolag ha en effektkomponent i sin prissättning. Tanken är att jämna ut belastningen och använda nätet mer effektivt. Men i praktiken riskerar modellen att skapa nya problem.

När tariffen halverar priset nattetid styrs laddning av elbilar snabbt mot timmarna mellan 22 och 06. 🪫🔌

Konsumenten agerar logiskt och laddar när det är billigast men systemet får nya koncentrerade toppeffekter. Resultatet kan bli det rakt motsatta mot vad modellen syftade till.

Problemet förstärks av att energipriset och nätavgiften inte är synkroniserade. Kunderna får dubbla signaler där energipriset styr åt ett håll och nätavgiften åt ett annat. Den som tror sig göra rätt riskerar i själva verket att belasta nätet ännu hårdare.

En annan svaghet är att nätbolagen inte mäter den faktiska lokala belastningen i realtid mot kundens förbrukning. I stället bygger tarifferna på schabloner och historiska toppar. Kunden betalar för något som inte alltid avspeglar den faktiska påverkan på nätet här och nu. Det gör prissignalen ännu svårare att förstå och än mer tveksam i sin legitimitet.

Därtill ser vi hur nätbolag använder flera olika prismodeller som kunden knappt förstår. Det skapar en otydlighet som försvagar förtroendet och minskar viljan att anpassa förbrukningen. Intäktsramarna för nätbolagen behöver samtidigt bli snävare och tydligare så att fokus flyttas från att maximera debitering till att respektera kundens betalningsförmåga!

Kundnöjdhet borde dessutom bli en indikator som avgör hur mycket ett nätbolag får ta betalt. Ett monopol måste styras med större omsorg om de människor som faktiskt finansierar systemet♥️

Det här handlar inte om ovilja att ta ansvar. Tvärtom. Svenska hushåll har gång på gång visat att man kan anpassa sin förbrukning när signalerna är tydliga och begripliga. Men effekttariffer som inte samordnas med elmarknadens prissättning, som inte speglar verklig lokal belastning och som staplas ovanpå andra modeller utan transparens blir i praktiken obegripliga för konsumenten och underminerar förtroendet för hela modellen.

Om vi ska lyckas krävs fyra saker:
Synkronisering mellan energipris och nätavgift så att konsumenten inte får dubbla signaler
Mätning i realtid av lokal belastning kopplad till kundens verkliga påverkan
Enhetliga och begripliga prismodeller som går att förstå och förutse
Skärpta intäktsramar och kundnöjdhet som central indikator för vad nätbolagen får debitera

Ett elsystem bygger ytterst på samspel och förtroende. När regleringen blir obegriplig förlorar vi legitimitet. Effekttariffer kan vara ett verktyg men då krävs att konsumentens verklighet tas på allvar och inte körs över.

 

[blackarrow]

Skulle inte effekttariffen bli ännu svårare att planera för och anpassa sig till om tiderna varierade?

"Men effekttariffer som inte samordnas med elmarknadens prissättning, som inte speglar verklig lokal belastning och som staplas ovanpå andra modeller utan transparens blir i praktiken obegripliga för konsumenten och underminerar förtroendet för hela modellen."

Elpriset styrs av balansen mellan produktionssläget, väder och vind, exportefterfågan och förbrukningen.

En 5-dygnsprognos för elpriserna efter Aktuellt kanske vore något?

Fast 88% av svenskarna har inte timpris så de måste inte anpassa sin förbrukning mot elpriset utan bara den varierande effekttariffen.

 

[karlmb]

Skulle inte effekttariffen bli ännu svårare att planera för och anpassa sig till om tiderna varierade?

"Men effekttariffer som inte samordnas med elmarknadens prissättning, som inte speglar verklig lokal belastning och som staplas ovanpå andra modeller utan transparens blir i praktiken obegripliga för konsumenten och underminerar förtroendet för hela modellen."

Elpriset styrs av balansen mellan produktionssläget, väder och vind, exportefterfågan och förbrukningen.

En 5-dygnsprognos för elpriserna efter Aktuellt kanske vore något?

Fast 88% av svenskarna har inte timpris så de måste inte anpassa sin förbrukning mot elpriset utan bara den varierande effekttariffen.

Varför skulle de plötsligt börja anpassa sig till effekttariffen om de inte orkar anpassa sig till spotpriserna?

 

[Magnus E K]

KPI är inte seriöst att jämföra med då det är manipulerat för att ge lägre siffra än den faktiska inflationen (ökningen av mängden pengar). T ex om en iPhone kostade 5000 kr 2015 och kostar 10000 kr nu kan det ändå räknas som att den halverats i pris för att den blivit fyra gånger bättre.

 

[blackarrow]

KPI är inte seriöst att jämföra med då det är manipulerat för att ge lägre siffra än den faktiska inflationen (ökningen av mängden pengar). T ex om en iPhone kostade 5000 kr 2015 och kostar 10000 kr nu kan det ändå räknas som att den halverats i pris för att den blivit fyra gånger bättre.

Hur menar du att KPI indexet påverkas av iPhone prestanda?
Sjunker KPI med ökad upplösning på TVn också?

 

[Magnus E K]

Hur menar du att KPI indexet påverkas av iPhone prestanda?
Sjunker KPI med ökad upplösning på TVn också?

Sjunker gör det knappast, men ökar mindre än det skulle gjort om enbart oföränderliga varor inkluderades.

"Mätning av kvalitet
I mätningen av prisutvecklingen för kläder, skor och hemelektronik används
en s.k. hedonisk metod för kvalitetsjustering. Med en statistisk modell skattas
'konsumenternas värderingar' av olika produktegenskaper. När varor utgår
ur butikernas sortiment används dessa skattade värderingar för att räkna om
priserna på ersättningsvara så att dessas prisnivå i kvalitetshänseende blir
jämförbara med tidigare vara i årets tidsserie."

Från: https://www.scb.se/contentassets/a1e257bb3a574420b9d3f2ff59851c0a/pr0101_kd_2025.pdf

 

[karlmb]

Som sagt, ett gediget lobbyarbete är det vi ser frukterna av numera:
https://second-opinion.se/finns-det-nagon-ovre-grans-for-avgifterna/

 

[daVinci]

Jag ser att frågan om hur elnätsbolagen tar betalt för sina tjänster ofta tas upp i övriga trådar om elpriser, produktion, klimat, politik mm mm.
Så tänkte vi kan ha en egen tråd om detta.
En start är kanske denna artikel (häng nu inte författaren direkt, sakliga argument i denna tråd tack!)
[länk]

Hur hamnade vi här?:
[bild]

I bifogat PM (länk) grotta vi ner oss i en av frågeställningarna - elnätsavgifterna och hur dessa har fått skenat iväg långt mer än KPI de senaste 10-12 åren. Frågan som avhandlas i PM:et är: Vad är skäliga nätavgifter för elkonsumenterna och rimlig avkastning till elnätsbolagen …??
[länk]

Länken inne i citatet ska se ut så här:
[länk]
ektionen-en-sekell%C3%A5ng-historia-bok.pdf

Att elnät ökar mer än KPI har att göra med att:

* KPI hålls ned av produkter som produceras i utlandet och där man kan sänka produktionskostnaden.

* Elnät är mer en inhemsk sak som drivs upp av inhemska lönekostnader.

Samma visa med byggkostnader i Sverige. De stiger också mer än KPI.

Om du provar att benchmarka med byggkostnader så kanske elnät tom stiger långsammare.

 

[karlmb]

Att elnät ökar mer än KPI har att göra med att:

* KPI hålls ned av produkter som produceras i utlandet och där man kan sänka produktionskostnaden.

* Elnät är mer en inhemsk sak som drivs upp av inhemska lönekostnader.

Samma visa med byggkostnader i Sverige. De stiger också mer än KPI.

Om du provar att benchmarka med byggkostnader så kanske elnät tom stiger långsammare.

Hm, det borde stiga rejält långsammare eftersom det inte handlar om att bygga sig ett nät varenda år. Byggkostnaderna kommer av bristande konkurrens som följd av kartellbildning på byggmaterial i hög grad.

 

[ajn82]

Vore väl relevant att jämföra mot prisutveckling på el, eftersom en del av del av överföringsavgiften ska gå till att täcka förlusterna i nätet, för vilka kostnaden direkt följer spotpriset på el