Steninge naturhus - byggt i hampakalk
Efter att ha närstuderat vad landskapet i Steninge kan ge blev Patrik Bengtsson och Caroline Mårtensson inspirerade att utveckla den lokala traditionen att bygga jordhus. Genom att ställa in sitt naturhus i hampakalk i ett växthus mer än dubblerar de boytan under de varmare årstiderna, de får också plats till odling och workshops.
Du kan läsa artikeln här: Steninge naturhus - byggt i hampakalk
Du kan läsa artikeln här: Steninge naturhus - byggt i hampakalk
Inspirerande! 👍
Hantverksbyggda hus blir alltid trevliga. Hantverk så som att man ser spår av handens arbete.
Arkitektritat (=unikt) där arkitektens intentioner inte blir skändade av billigare metoder och material som är "nästan lika bra, men mycket billigare" och därmed alltid sämre, klumpigare och fulare.
Växthus, världens trevligaste hus att vara i på våra breddgrader, åtminstone så länge ventileringen fungerar.
Att slutresultatet blir tilltalande är inte förvånande när två estetiskt sinnade personer designar och bygger hus.
Husets design och konstruktion förefaller att vara styrda av ett miljömässigt tänk. Mycket lovvärt och behövligt, men ofta dyker en känsla av att man silar mygg och släpper igenom kameler... Det kan naturligtvis vara pga min okunskap på miljöområdet, och därför vore det givande om någon som vet har lite fakta att presentera. I detta fall tänker jag att ur miljöhänseende så är materialen stål, glas och betong bland de absolut sämsta tänkbara.
Nu kan det vara så att växthuset i stål och glas över sin förväntade livslängd tillför/sparar mer energi till huset än vad det kräver vid utvinning, tillverkning, transport etc (livscykelanalys), men det framgår inte av artikeln.
Samma sak med betongplattan. Är den ur miljösynpunkt jämförbar med trägolv, typ klassisk eller modern mullbänk?
Eftersom i princip alla hus som byggs i Sverige har betongplatta, och gödslas frikostigt med glas, så är någon form av generella data av stort intresse. Inte minst då EU ska vara klimatneutralt till år 2050.
Avslutningsvis en fundering på det mycket intressanta konceptet med ett badrum av fukttåliga material:
Även om betong och puts inte tar skada av fukt så växer gärna mögel, alger och mossa på ytorna om förutsättningarna är rätt. I alla badrum så växer mögel till om de inte rengörs omsorgsfullt regelbundet. Förutsättningarna finns i alla badrum: fukt, värme och näring (= "smuts" = avlagringar från oss människor). Golvet i detta badrum är inga problem att rengöra med grova metoder, men skrovliga putsade väggar målade med ngn färg, där föreställer jag mig dels att det är svårt att kunna rengöra på djupet och dels att grov rengöring oundvikligen kommer att nöta bort färgen med tiden. Nu när det är nytt så ser det fint ut, men efter ett eller några år?
Det här är typiskt sådant som man vill ha feedback på om några år. Det måste ju också vara ett grundläggande syfte med experimenthus - att sprida kunskap om alternativa metoder, material och konstruktioner. Vad håller i längden? Vad åldras vackert med patina, resp inte? Håller utlovade/hypotetiska värden ang t ex energiförbrukning etc?
Hantverksbyggda hus blir alltid trevliga. Hantverk så som att man ser spår av handens arbete.
Arkitektritat (=unikt) där arkitektens intentioner inte blir skändade av billigare metoder och material som är "nästan lika bra, men mycket billigare" och därmed alltid sämre, klumpigare och fulare.
Växthus, världens trevligaste hus att vara i på våra breddgrader, åtminstone så länge ventileringen fungerar.
Att slutresultatet blir tilltalande är inte förvånande när två estetiskt sinnade personer designar och bygger hus.
Husets design och konstruktion förefaller att vara styrda av ett miljömässigt tänk. Mycket lovvärt och behövligt, men ofta dyker en känsla av att man silar mygg och släpper igenom kameler... Det kan naturligtvis vara pga min okunskap på miljöområdet, och därför vore det givande om någon som vet har lite fakta att presentera. I detta fall tänker jag att ur miljöhänseende så är materialen stål, glas och betong bland de absolut sämsta tänkbara.
Nu kan det vara så att växthuset i stål och glas över sin förväntade livslängd tillför/sparar mer energi till huset än vad det kräver vid utvinning, tillverkning, transport etc (livscykelanalys), men det framgår inte av artikeln.
Samma sak med betongplattan. Är den ur miljösynpunkt jämförbar med trägolv, typ klassisk eller modern mullbänk?
Eftersom i princip alla hus som byggs i Sverige har betongplatta, och gödslas frikostigt med glas, så är någon form av generella data av stort intresse. Inte minst då EU ska vara klimatneutralt till år 2050.
Avslutningsvis en fundering på det mycket intressanta konceptet med ett badrum av fukttåliga material:
Även om betong och puts inte tar skada av fukt så växer gärna mögel, alger och mossa på ytorna om förutsättningarna är rätt. I alla badrum så växer mögel till om de inte rengörs omsorgsfullt regelbundet. Förutsättningarna finns i alla badrum: fukt, värme och näring (= "smuts" = avlagringar från oss människor). Golvet i detta badrum är inga problem att rengöra med grova metoder, men skrovliga putsade väggar målade med ngn färg, där föreställer jag mig dels att det är svårt att kunna rengöra på djupet och dels att grov rengöring oundvikligen kommer att nöta bort färgen med tiden. Nu när det är nytt så ser det fint ut, men efter ett eller några år?
Det här är typiskt sådant som man vill ha feedback på om några år. Det måste ju också vara ett grundläggande syfte med experimenthus - att sprida kunskap om alternativa metoder, material och konstruktioner. Vad håller i längden? Vad åldras vackert med patina, resp inte? Håller utlovade/hypotetiska värden ang t ex energiförbrukning etc?
Väldigt intressant artikel! ☺️