Stall, stålstolpar och tjocklek betonggolv?
Hallå.
Ny här på sidan.
Håller på att bygga om en ladugård till stall.
Då hästar gärna äter trä, funderar jag på att ersätta 4"x 4" trästolpar ståendes på betongfot med stålstolpar 80x80 fyrkantsprofil ca L= 230cm.
Är ett höloft på övervåningen. Skulle detta funka?
Totala ytan på stallet ca 64m2 med 4 träpelare a' 4"x 4"
Har även bilat ut en yta om 7x3 M (kobås o foderbord) betonggolv pga takhöjdsproblem o nivåskillnader på det gamla golvet, hur tjock platta bör jag gjuta?
Det är på grusbädd, den befintliga plattan var gjord på 50 talet utan armering o inte särskilt tjock ca 7cm.
Tack på förhand, Tommy.
Ny här på sidan.
Håller på att bygga om en ladugård till stall.
Då hästar gärna äter trä, funderar jag på att ersätta 4"x 4" trästolpar ståendes på betongfot med stålstolpar 80x80 fyrkantsprofil ca L= 230cm.
Är ett höloft på övervåningen. Skulle detta funka?
Totala ytan på stallet ca 64m2 med 4 träpelare a' 4"x 4"
Har även bilat ut en yta om 7x3 M (kobås o foderbord) betonggolv pga takhöjdsproblem o nivåskillnader på det gamla golvet, hur tjock platta bör jag gjuta?
Det är på grusbädd, den befintliga plattan var gjord på 50 talet utan armering o inte särskilt tjock ca 7cm.
Tack på förhand, Tommy.
Fick syn på ditt inlägg men det är ju ett tag sen du skrev det så du kanske löst problemet. Annars kan du göra som så här att du tar dit en plåtslagare som klär in trästolparna på ett snyggt sätt för att skydda dom, kan inte vara ett särskilt avancerat arbete för en van plåtslagare. Dessutom så besparar det ju dig en hel del arbete då du skulle slippa att byta stolpar. annars känns det väl rent spontant som att 80*80 stolpar borde hålla, men det bästa är nog att be en konstruktör titta på det om du nu verkligen vill byta dom.
När det gäller din platta brukar man oftast vid nybyggen ha en tjocklek på plattan runt 100-120 mm så det borde nog räcka för dig med. Använd bra betong och se till att armera ordentligt så håller det om du nu inte ska ha nåt särskilt tungt, men då får du väl förstärka där ev punktbelastning kan tänkas komma.
När det gäller din platta brukar man oftast vid nybyggen ha en tjocklek på plattan runt 100-120 mm så det borde nog räcka för dig med. Använd bra betong och se till att armera ordentligt så håller det om du nu inte ska ha nåt särskilt tungt, men då får du väl förstärka där ev punktbelastning kan tänkas komma.
Jag som plåtslagare med hästvana skulle aldrig klä en stolpe i plåt som är i närhet av hästar. Det är stora, starka och envisa djur. Lyckas de riva upp plåten så kan de skada sig väldigt allvarligt.
Är det en gammal ladugård så borde det vara gammalt hårt virke som tar evigheter för hästarna att gnaga sönder. (om det inte är hästar som biter ovanligt mycket på dem.)
Är det en gammal ladugård så borde det vara gammalt hårt virke som tar evigheter för hästarna att gnaga sönder. (om det inte är hästar som biter ovanligt mycket på dem.)
Gärna stålstolpar. Och när du gjuter, glöm inte att dra upp armeringen ur plattan på något lämpligt ställe så att du kan spänningsutjämna. Normal "stalltjocklek" ca 100 mm. Jag rekommenderar boken "Att bygga häststall" av Per Michanek och Mikael Ventorp. Den är jättebra.
Hm, intressant synpunkt det där.....anledningen till att jag skrev förslaget är den att jag jobbade som lantbrukare med mjölkkor för några år sen. En vanlig lösning i ladugårdar som hade trästolpar var att klä in dom med plåt. Visserligen är kor också både stora, starka och envisa men den stora skillanden mellan kor och hästar är väl att kor har bara framtänder i underkäken medans hästar även har i överkäken. Har man blivit nypt av en häst så vet man vad jag talar om. Detta resulterar ju då i att dom kan självklart få ett helt annat grepp om plåten om det nu finns en kant. Dock trodde jag väl kanske inte att om man falsade ihop en plåt att en häst skulle kunna få upp det, men där har jag nog fel. Då var inte mitt förslag så bra då som jag trodde, kanske borde tänkt på det där med tänderna:S Bra att du tog upp det i alla fall MaZtoR och rättade mig.MaZtoR skrev:
Betongplattan gör du som vilken platta som helst, 10 cm tjock och 10 mm armeringsmattor med minst 20 cm överlapp åt alla håll. Storleken på kantbalkarna får du kolla med en konstruktör - och då frågar du även hur många slingor armeringsjärn du ska lägga där i.
Betongsorten måste vara en "uttorkningsbetong" dvs lågt VCT-värde (0,38) för att betongen ska hålla för urinen som hästarna kommer dränka den med. Betong med lågt VCT-värde är 40 - 50% dyrare än vanlig villaplatt-betong pga att den innehåller enorma mängder cement (det är cementhalten som styr priset).
Betongen är väldigt dyr, men vanlig betong fräts sönder av djurens urin.
En viktig sak när plattan gjuts är: Betongytan får absolut inte glättas eller slipas pga en slät yta gör att hovdjur halkar omkull. När ytan nästan är så pass härdad att du kan krypa ut på den på 2 frigolitskivor, så gör du rivmärken med en piasavakvast, så får hästarna bra fäste.
En väldigt viktig sak är att du gjuter in en åskledarkabel i armeringsjärnen - kopparkabeln är svindyr, men det är lag på att den måste finnas i stallbyggnader och vara ingjuten pga djurens urin gör att betongen blir strömledande via armeringsnäten. Armeringsmattorna måste även vara fastskruvade i varandra - eller ännu bättre - lägg en svetsloppa i varje nät, så att alla näten har garanterat kontakt med varandra - inte lagligt att bara lägga näten på varandra och förlita sej på att det leder.
Lite smådetaljer att tänka på inför gjutning av en stallplatta....
Betongsorten måste vara en "uttorkningsbetong" dvs lågt VCT-värde (0,38) för att betongen ska hålla för urinen som hästarna kommer dränka den med. Betong med lågt VCT-värde är 40 - 50% dyrare än vanlig villaplatt-betong pga att den innehåller enorma mängder cement (det är cementhalten som styr priset).
Betongen är väldigt dyr, men vanlig betong fräts sönder av djurens urin.
En viktig sak när plattan gjuts är: Betongytan får absolut inte glättas eller slipas pga en slät yta gör att hovdjur halkar omkull. När ytan nästan är så pass härdad att du kan krypa ut på den på 2 frigolitskivor, så gör du rivmärken med en piasavakvast, så får hästarna bra fäste.
En väldigt viktig sak är att du gjuter in en åskledarkabel i armeringsjärnen - kopparkabeln är svindyr, men det är lag på att den måste finnas i stallbyggnader och vara ingjuten pga djurens urin gör att betongen blir strömledande via armeringsnäten. Armeringsmattorna måste även vara fastskruvade i varandra - eller ännu bättre - lägg en svetsloppa i varje nät, så att alla näten har garanterat kontakt med varandra - inte lagligt att bara lägga näten på varandra och förlita sej på att det leder.
Lite smådetaljer att tänka på inför gjutning av en stallplatta....
Ja Du har nog fått det mesta av ovan inlägg, 100 mm betong i golvet är ok. Fyrkantsprofilerna är ok också, men antalet tycker jag är för litet, till golvytan sett. Dom där loftgolven bukar vara av segt virke förvisso, men de liknar också en berg o dalbana. Några profiler till skadar nog inte, du kan kanske använda fyrkantsprofilerna som karmar till boxdörrarna i samma veva. Enkelt att svetsa fast staplarna till gångjärnen i profilen, så kommer dörrarna aldrig att hänga ned. Har byggt några stallar, så jag vet hur det brukar se ut. Ett fönster till var box, gillar pållarna med.
Hahaha, jo men det gäller väl bara lördagmorgnar när du har druckit preparerad tequila halva natten
saturnus skrev:
Hahaha, det är säkert så funktionen är, jag vet bara att det ska göras utan att egentligen veta varför. Men reglerna säger att det inte räcker med tråd - näten måste sitta fast i varandra med en skruvkoppling eller en rejäl svetsloppa - kopplingen följer med i kopparkabelpaketet, det finns färdigt koncept att köpa.
Ja Du behöver inte skämmas för det. Jag öppnade en tråd om potensialutjämnaren för några år sedan då jag gjöt plattan till min kåk. Min elkille är en paragrafryttare, och tvingade mig att ha med en sådan utjämnare, då reglerna säger så, och det är elkillen som ansvarar för anläggningen. När jag visade elkillen vad de elkunniga här på Forumet skrev, så blev han mörkrädd. Idag har man nog läst på, och vet att åskledaren får inte kopplas in i centralen, men väl potensialutjämnarenTyresö skrev:
Medlem
· Västerbottens län
· 18 057 inlägg
Jag har skippat mina stallplaner men jag hann läsa att om hästarna gnager på inredning så ge dem ett färskt träd att gnaga på.
Potentialutjämning har med åska och elfel att göra, det är bättre att allt är lika strömförande, har samma potential.
Har allt samma potential så kan det inte flyta någon (dödlig) ström, hästar är väl de tamdjur som är känsligast.
(det ska visst vara så att ett elektriskt fårstängsel kan döda en häst)
Protte
Potentialutjämning har med åska och elfel att göra, det är bättre att allt är lika strömförande, har samma potential.
Har allt samma potential så kan det inte flyta någon (dödlig) ström, hästar är väl de tamdjur som är känsligast.
(det ska visst vara så att ett elektriskt fårstängsel kan döda en häst)
Protte
En ytterligare detalj om potenshöjaren....eller hur man nu stavar.....
Det är också lag på att kopparkabelinfästningen i armeringsjärnen fotodokumenteras när den är monterad och ett foto på den under gjutningen - gäller om man ska driva stallet komersiellt. Tror det är försäkringsbolagen som ställer dom kraven.
Såna kopparkablar finns ingjutna i alla sporthallsplattor också - trots att det ligger en gummimatta på golvet och alla går dessutom med gummisula på skorna - men det är bara för byggherren att följa lagen för att få bygget godkänt.
Det är också lag på att kopparkabelinfästningen i armeringsjärnen fotodokumenteras när den är monterad och ett foto på den under gjutningen - gäller om man ska driva stallet komersiellt. Tror det är försäkringsbolagen som ställer dom kraven.
Såna kopparkablar finns ingjutna i alla sporthallsplattor också - trots att det ligger en gummimatta på golvet och alla går dessutom med gummisula på skorna - men det är bara för byggherren att följa lagen för att få bygget godkänt.
Nej, det finns ingen sådan lag. Försäkringsbolag skriver inte lagarTyresö skrev:
. Men, när alla här i tråden pratar om potentialutjämning är det samma sak som när jag skrev spänningsutjämning tidigare i tråden. I branchen pratar men om "SUS och DUS", förkortningar som står för spänningsutjämnande system och delvis spänningsutjämnande system. DUS är när man har ett gammalt stall, inte gjuter nytt golv och därför inte kan komma åt den gamla armeringen. SUS är när armeringen också är inkopplad.Sedan vad det gäller ytbehandlingen av golvet är det helt rätt att den inte ska vara glättad. Bäst är att ha lite slätare golv i boxarna och grövre yta i gångarna. I boxarna är kvastad yta perfekt. I gången kan man tex ta en plasträfsa och göra spår med. Tänk på att göra spåren tvärs mot huvudsaklig rörelseriktning, inte längs med. Och återigen, läs "Att bygga häststall". Det är den mest heltäckande och kompletta litteratur man kan hitta i ämnet.
Det är inte heller fel att anlita ett proffs. Tex Hushållningssällskapen runt om i landet har oftast byggnadsrådgivare. Och glöm inte att prata med Länsstyrelsen om du bygger för fler än 5 hästar, då krävs förprövning.