Stålbalk nedböjning
:SSkall sätta in och belasta en stålbalk som är 6m lång och fritt upplagd i båda ändar med två statiska laster 2m från ena upplägget och 2m från det andra upplägget, alltså cymetriskt i förhållandet till uppläggen. Belastningen är alternativ 1:ca 22 kN i varje belastningspunkt, alternativ 2: ca15 kN i varje belastningspunkt .
Jag kan acceptera en nedböjning på ca 30mm.
Vilken dimension av stålbalk skall jag välja och jag är också tacksam om någon kan ge mig en formel för hur man enkelt beräknar nedböjning utan hänsyn till vippning och skjuvning, bara längd, statisk last och lagerbalkar av stål.
Limträbalk är inte aktuellt.
ljungdahl@comhem.se
Jag kan acceptera en nedböjning på ca 30mm.
Vilken dimension av stålbalk skall jag välja och jag är också tacksam om någon kan ge mig en formel för hur man enkelt beräknar nedböjning utan hänsyn till vippning och skjuvning, bara längd, statisk last och lagerbalkar av stål.
Limträbalk är inte aktuellt.
ljungdahl@comhem.se
Ta en titt på denna sida så kanske den kan hjälpa dig.
http://www.aps.anl.gov/APS_Engineering_Support_Division/Mechanical_Operations_and_Maintenance/Calculators/ElasticBeam2.html
http://www.aps.anl.gov/APS_Engineering_Support_Division/Mechanical_Operations_and_Maintenance/Calculators/ElasticBeam2.html
Hej,
Okej då är det bara den högre belastningen som är aktuell. Eftersom jag angett max acceptabel nedböjning så anser jag att jag har en säkerhetsfaktor i detta, jag tror aldrig att det kan bli aktuellt med högre belastning.
Okej då är det bara den högre belastningen som är aktuell. Eftersom jag angett max acceptabel nedböjning så anser jag att jag har en säkerhetsfaktor i detta, jag tror aldrig att det kan bli aktuellt med högre belastning.
Det beror ju på vilken belastning (spänning) det medför för denna nedböjning. Om du är nära sträckgräns för denna belastning så har du ingen säkerhetsfaktor alls.
Enligt normer för kranar så gäller att max nedböjning skall vara mindre än 1/1000 av spännvidden för en rak traversbalk till en kran. I ditt fall blir det 6 mm så ur den aspekten så har du 5 ggr mer nedböjning än tillåtet för en kran. Om du har överhöjning på balken gäller max 1/500 av spännvidden. För bjälklag med större spännvidd (>4m) så anges 1/600 vilket i ditt fall ger 10 mm.
För en översikt av dimensionering enligt Eurocode kan du titta på nedanstående sida:
http://www.kstr.lth.se/fileadmin/kstr/pdf_files/externkursEK/Eurocode-kurs-2010-10-04__Kompatibilitetslaege__01.pdf
Enligt normer för kranar så gäller att max nedböjning skall vara mindre än 1/1000 av spännvidden för en rak traversbalk till en kran. I ditt fall blir det 6 mm så ur den aspekten så har du 5 ggr mer nedböjning än tillåtet för en kran. Om du har överhöjning på balken gäller max 1/500 av spännvidden. För bjälklag med större spännvidd (>4m) så anges 1/600 vilket i ditt fall ger 10 mm.
För en översikt av dimensionering enligt Eurocode kan du titta på nedanstående sida:
http://www.kstr.lth.se/fileadmin/kstr/pdf_files/externkursEK/Eurocode-kurs-2010-10-04__Kompatibilitetslaege__01.pdf
Säkerhetsfaktor räknas mot brottgränsen inte mot flytgränsen...hecke skrev:
Det förutsättningar som du har angett medför att balken ska ha ett yttröghetsmoment på minst 26772487 mm^4. Den balk som ligger närmast över är en HE200A. Med denna får du en deformation på 25,4 mm samt en spänning på 113 MPa. Vikten på din balk blir 262kg. Då ligger balken på 100mm stöd i varje ände och fri längd är 6000mm. Lasten ligger på en centrerad sträcka av 200 mm med ett cc på 2000 till yttre fria änden.
Det finns många olika definitioner av en säkerhetsfaktor men för enkla linjärelastiska beräkningar är det inte ovanligt att man använder sträckgräns som tillåten belastning och att säkerhetsfaktor utgår ifrån den. Se definition av ns nedan i bilden. Anledningen är att kvarstående deformation oftast inte är ett tillåtet tillstånd för en konstruktion.
I andra sammanhang då man av olika anledningar måste utnyttja materialet till sitt yttersta i sin konstruktion så kan man t.ex. göra en probabilistisk riskbedömning mot i 1:a hand sprickinitiering pga LCF eller TMF för ett antal lastcykler och även beräkning av sprickpropagering med linjär brottmekanik tills kritisk spricklängd uppstår. Då anger man istället sannolikheten för brott efter ett antal cykler istället för en enkel säkerhetsfaktor. Detta är dock lite överkurs i detta sammanhang och kräver en annan kunskapnivå än vad som kan förmedlas i ett forum som detta. Då man inte har full kontroll varken på sina beräkningar, laster eller materialdata så förordar jag att man dimensionerar men en viss säkerhetsfaktor mot sträckgräns istället för mot brott.
I andra sammanhang då man av olika anledningar måste utnyttja materialet till sitt yttersta i sin konstruktion så kan man t.ex. göra en probabilistisk riskbedömning mot i 1:a hand sprickinitiering pga LCF eller TMF för ett antal lastcykler och även beräkning av sprickpropagering med linjär brottmekanik tills kritisk spricklängd uppstår. Då anger man istället sannolikheten för brott efter ett antal cykler istället för en enkel säkerhetsfaktor. Detta är dock lite överkurs i detta sammanhang och kräver en annan kunskapnivå än vad som kan förmedlas i ett forum som detta. Då man inte har full kontroll varken på sina beräkningar, laster eller materialdata så förordar jag att man dimensionerar men en viss säkerhetsfaktor mot sträckgräns istället för mot brott.
