Hallå,

Jag har ett larm med IO-möjligheter, bland annat två potentialfria relän som jag kan styra genom olika event i larmet. Ett av dessa har jag framgångsrikt nyttjat för att styra min garageport. Jäj.

Tyvärr händer det ibland att porten registrerar två slutningar eller pulser från relät istället för bara en, och då stannar den på vägen upp eller ner, beroende på vart den är på väg, istället för att köra hela vägen till ändläget. Inte jäj.

Detta händer aldrig när jag använder en vanlig återfjädrande tryckknapp för styra porten, varför jag misstänker relät.

Jag tror att extrapulsen triggas när relät skall öppna efter en sekunds sluten puls.

Kan man enkelt filtrera bort sådana blippar?
Att byta relä är inte att föredra eftersom det tillhör larmet.

Jag är tacksam för eventuella tips!
 
Nej, det hade jag inte, tack för det tipset. Nu vet jag att det jag vill göra kallas "debounce".

Arduino-lösningen verkar dock gå ut på att låta mottagaren (arduino eller, i mitt fall, garageporten) läs signalen flera gånger med lite fördröjning för att säkerställa att den stabiliserats. Jag kan inte påverka mjukvaran i garageporten på något enkelt vis.

Jag har två tåtar ut från reläett och två tåtar in i styrenhet till garageporten. Helst skulle jag vilja bygga något av passiva komponenter däremellan som debouncear reläet.
 
På svenska heter det kontaktstuds och det är rätt vanligt att relä och knappar drabbas.

Signalen som du styr med relät, är det AC eller DC? 5/12/24/230V?

För är den likström och på rimlig spänning kan du troligtvis lösa det med ett motstånd och en kondensator.
 
Låter som portelektroniken är överkänslig för kontaktstuds. Den borde kunna hantera ett vanligt relä på sin ingång.
Annars som 13.e marinen säger, en kondensator (+ ev. ett motstånd) kan filtrerar bort studsen.
 
Aha, det låter bra. Har hittat lite förslag på temat efter lite googling, bland annat här:

https://www.allaboutcircuits.com/textbook/digital/chpt-4/contact-bounce/

Här varnas lite för kondensator om inte ingången är gjord för det, och nämner lite om även ha med en Schmitt-trigger. Är det något att oroa sig för i detta fall tror ni?

https://el.st/kontaktstuds.html

Underliga saker kan hända om man kopplar en konding på en ingång som inte är avsedd för detta.
Hur helst skulle det vara toppen med tips på hur jag ska dimensionera kondensatorn och motstånd(en).

Tillägg: jag mäter upp 5 V DC på garageportselektroniken.

Tack!
 
Jag hade testat med en kondensator på ca 100-200 nF parallellt över ingången.
De 5 V du mäter upp, är det över ingången till den externa knappen och reläet?
 
Det var över båda när de var ihopkopplade med öppet relä.

Över enbart öppet relä får jag 0 V.
Över enbart ingången på garageportselektroniken får jag 5 V
 
Risken med bara en kondensator är att du får höga strömmar som kan förstöra relät. Därav att man har ett motstånd också. Kan rita ett schema lite senare.
 
Det här är en koppling som troligen fungerar.
Handritad skiss över en elektrisk koppling med beteckningar och portar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Protte
 
Schysst, vill helst inte bränna reläet eftersom det blir meckigt att byta det i larmet.

Här är en bild på de reläena, det var tyvärr lite svårt att få väck klisterlappen utan att samtidigt få med lite av märkningen.
Reläer på kretskort med delvis bortriven klisterlapp och synlig text "TIANBO".
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Protte, du har en kondensator mot jord i din koppling. Känner att det börjar bli basic här, men vad använder jag som jordpunkt? Någon jordpunkt i garagemotorstyrningen? Ser ingen utdragen punkt och vill helst inte in och peta under huven.
Elektronikkomponent med öppet fack som visar reläer, omgivet av klisterlappar med tekniska symboler.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Den har heller inte jordad kontakt.

Själva trådlösa larmenheten som har reläet (går på batteri och 9VAC (sic!)).
Elektronikkort med reläer och delvis bortriven klisterlapp, synliga kondensatorer, integrerade kretsar och lysdioder.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Handskiss av ett elektroniskt kretsdiagram inklusive relä, motstånd och kondensator.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Så skulle jag nog gjort.
Men kolla gärna upp om du avgöra hur utgången på portsidan ser ut.
 
På portsidan använder jag utgång 7 på bilden (grå sladd) med två ledare i en RJ22 modularkontakt.
 
Hur pass säker är du på att det orsakas av det externa reläet? Kan du reproducera felet varje gång?
Fungerar det med en vanlig enkel mekanisk brytare så borde det fungera med ett relä. Kontaktstuds får även i en brytare.
 
Hur kontaktstudset kan nog bero både från brytare till brytare, både mellan modeller och individer.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.