Spritputsa
Finns det någon här som spritputsat för hand? Jag hade med hjälp av en vän tänkt revertera om vårt hus i sommar, men är orolig för hur det ska gå med ytfinishen, spritputsen. Har läst på allt jag kommer över men får inte riktigt grepp om hur man gör... Har förstått att det kan göras med två tekniker, antingen med lite lösare bruk som man låter rinna och "bubbla" sig, eller med lite grövre ballast i bruket.
Hur fasiken utför man sjäva hantverket? Hur tjockt? Typ av slev? Ska man stryka över med en skånska, eller plattar man inte till det bara och förstör strukturen då? Om man inte ska använda skånskan, nur fasiken får man det någorlunda jämt?
Funder på en kurs om kalkputsning till mig själv i julklapp, men egentligen har jag inte tid...
Hur fasiken utför man sjäva hantverket? Hur tjockt? Typ av slev? Ska man stryka över med en skånska, eller plattar man inte till det bara och förstör strukturen då? Om man inte ska använda skånskan, nur fasiken får man det någorlunda jämt?
Funder på en kurs om kalkputsning till mig själv i julklapp, men egentligen har jag inte tid...
Spritputsade utbyggnaden i somras...jag använde trekantsslev modell större....
Blandning gjutgrus i..släng på..konsistens lösfast gröt....vart snyggt som attan....samma som gamla sockeln..obs du skall ej stryka ut röra efter på slängt
mvh
Blandning gjutgrus i..släng på..konsistens lösfast gröt....vart snyggt som attan....samma som gamla sockeln..obs du skall ej stryka ut röra efter på slängt
mvh
Ok. Hur fasiken får man det då "platt" om man inte jämnar till det i efterhand?
Men hållå,Dr_Jerkyll skrev:
vitsen med spritputs är ju att ytan är taggig, annars är det inte spritputs utan slätputs.
Hållå på dig själv, och god jul. 
I min värld är en slät och platt yta två lite olika saker. Slät som i inte taggig, knottrig eller helt enkelt utan någon egentlig ytstruktur. Platt som i inte bullig eller allt för varierande i samma plan, oavsett ytstruktur. Så tänker jag iaf.
Så här går min tankegång. De vackra gamla spritputsade ytor jag har sett har en knölighet, men i mycket mindre grad än nyare varianter där stenarna sticker ut mycket mer och är kantigare, som om stenarna bara sticker ut hälften av vad de gör på nyputsade ytor. Delvis kan jag tänka mig att det beror på alla lager av kalkputs, men har svårt att se att det skulle kunna fylla ut så pass mycket som flera millimeter upp till en halv cm. Så då tänkte jag att man kanske jämnade till ytan lite lätt ändå, och då tryckte in stenarna med följden att väggen även blir "plattare".
Jag kanske är för teoretisk och överdriver fallgroparna, men det är alltså saker jag funderar på och som jag kan se skulle kunna bli ett problem. Men som vanligt så kanske det enda sättet är att bara försöka helt enkelt... Eller gå den där jäkla kursen.
I min värld är en slät och platt yta två lite olika saker. Slät som i inte taggig, knottrig eller helt enkelt utan någon egentlig ytstruktur. Platt som i inte bullig eller allt för varierande i samma plan, oavsett ytstruktur. Så tänker jag iaf.
Så här går min tankegång. De vackra gamla spritputsade ytor jag har sett har en knölighet, men i mycket mindre grad än nyare varianter där stenarna sticker ut mycket mer och är kantigare, som om stenarna bara sticker ut hälften av vad de gör på nyputsade ytor. Delvis kan jag tänka mig att det beror på alla lager av kalkputs, men har svårt att se att det skulle kunna fylla ut så pass mycket som flera millimeter upp till en halv cm. Så då tänkte jag att man kanske jämnade till ytan lite lätt ändå, och då tryckte in stenarna med följden att väggen även blir "plattare".
Jag kanske är för teoretisk och överdriver fallgroparna, men det är alltså saker jag funderar på och som jag kan se skulle kunna bli ett problem. Men som vanligt så kanske det enda sättet är att bara försöka helt enkelt...
Eller gå den där jäkla kursen.
Redigerat:
OK, nu förstår jag hur du tänkte.
Som jag förstått det är ny spritputs taggig, och gammal spritputs mindre taggig p.g.a. 100 år av kalkning. Men jag kan ju ha fel förstås.....
Jag hade en murare som spritputsade hos mig och där blev taggigheten regelbunden. Jag tror han hade någon apparat som sprutade på putsen. Grannen fnulade själv med spritputs och det blev mera oregelbunden taggighet. Han kastade på den manuellt. Hur gjorde man förr? Kanske du skulle gå kursen o berätta för oss andra.
Som jag förstått det är ny spritputs taggig, och gammal spritputs mindre taggig p.g.a. 100 år av kalkning. Men jag kan ju ha fel förstås.....
Jag hade en murare som spritputsade hos mig och där blev taggigheten regelbunden. Jag tror han hade någon apparat som sprutade på putsen. Grannen fnulade själv med spritputs och det blev mera oregelbunden taggighet. Han kastade på den manuellt. Hur gjorde man förr? Kanske du skulle gå kursen o berätta för oss andra.
Man slår det oftast för hand även om det idag finns sprutbart.
Utseendet beror på på ballasten, underlaget och påföraren. Förr användes ofta ärtsingel medans det idag är vanligast med krossad dolomit. Dessa två är olika i utseendet. Samtidigt så försvinner en liten del av strukturen för varje gång man målar fasaden.
Viktigt när man spritputsar är att försöka slå på på samma sätt hela vägen och helst åt samma håll och att, som med all puts, inte slå rakt på för då studsar det bara och trillar ner.
Spritputs handlar mycket om teknik och den sitter i handleden
Utseendet beror på på ballasten, underlaget och påföraren. Förr användes ofta ärtsingel medans det idag är vanligast med krossad dolomit. Dessa två är olika i utseendet. Samtidigt så försvinner en liten del av strukturen för varje gång man målar fasaden.
Viktigt när man spritputsar är att försöka slå på på samma sätt hela vägen och helst åt samma håll och att, som med all puts, inte slå rakt på för då studsar det bara och trillar ner.
Spritputs handlar mycket om teknik och den sitter i handleden
Det börjar närma sig känns det som. Tack för all hjälp. Jag antar att ärtsingel (= naturgrus?) har lite mjukare former. Då får det bli det, att använda sig av lösare bruk känns klart svårare. Sista påslaget jämnas alltså inte till. Jag har även sett att man förr använde som en lite tombola på magen med en vev som stänkte upp putsen, men det kanske inte var för spritputs.
Men för att känna mig riktigt säker får jag nog öva, rigga upp en vägg här inne i vinter och snärta på lite spritputs. Blir nog även att ringa någon gammal murare och betala för någon eller ett par dagars kurs, annars kommer jag nog inte känna mig riktigt säker på vad jag håller på med.
Men för att känna mig riktigt säker får jag nog öva, rigga upp en vägg här inne i vinter och snärta på lite spritputs. Blir nog även att ringa någon gammal murare och betala för någon eller ett par dagars kurs, annars kommer jag nog inte känna mig riktigt säker på vad jag håller på med.
Lilla tombolan på magen handlar inte om spritputs utan stänkputs. Ärtsingel-sprit får man bara i 8-10 mm. Vill man ha 5 mm i ballast så är det dolomit. Du skall inte blanda i mer vatten än tillverkaren rekommenderar. Då förstör du produkten.
Precis vad jag satt och funderade på, vad synd. De spritputsade fasader jag sett med större ballast är inte lika vackra, och jag har gissat mig till att de ofta är lite nyare. Tar man 5 mm så kommer det alltså bli kantigare. Hmmm...
Det kanske går att få till om man blandar eget förresten?
De spritputsade fasader jag sett med större ballast är inte lika vackra, och jag har gissat mig till att de ofta är lite nyare. Tar man 5 mm så kommer det alltså bli kantigare. Hmmm...Det kanske går att få till om man blandar eget förresten?
Redigerat:
Jag skulle inte rekommendera egenblandat för det är svårt att få till och det skulle sakna de ev. tillsatser som finns från fabrik, men alla gör ju som de vill
Jag tänker köra med kalkbruk och då tror jag nästan det är lättare med egenblandat, eller? Har känt, och hört från murare, att man snålar väldigt med kalket. Speciellt i den färdigblandade från Sto, Maxit något bättre. De tillsatser man missar är de "mjukgörande" som är iblandat, men det har jag fått berättat för mig att det främst skulle vara för att det ska gå bättre att köra smeten genom en spruta. Men jag kan ju vara felunderrättad förstås.
Ett annat alternativt är ju förstås att köra med säckar och sen lägga till lite kalk och egen ballast i efterhand.
Ett annat alternativt är ju förstås att köra med säckar och sen lägga till lite kalk och egen ballast i efterhand.
Snålar med kalken gör de ju inte eftersom de håller sig till blandningsförhållandena för klassificering osv. men visst, vill man ha ett fetare bruk så får man blanda i mer kalk.
Man missar även luftporbildande medel som gör produkten mer frostbeständig.
Man missar även luftporbildande medel som gör produkten mer frostbeständig.
Ok. Kan det vara så att klassificeringen är snål med kalkhalten...
Luftporbildande, ger det mer frostbeständigt vid själva härdningen eller en allmän frostbeständighet?
Luftporbildande, ger det mer frostbeständigt vid själva härdningen eller en allmän frostbeständighet?
Det vill jag nog inte påstå. Det finns ju många sammansättningar som E1, E2 och tom F. E1 är ju den fetaste i det läget.
Allmän frostbeständighet. Luftporer i ett bruk behövs för att vatten ska ha plats att expandera vid frysning (i härdad produkt). Därför har man även minimimått på tjocklekar på fasader av rent mineraliska produkter just för tillräckligheten av luftporer. Kalkbruk är, kan man säga, ett "sommarbruk". Inget putsbruk är gjort för att vara mer frostbeständigt i själva härdningsprosessen. Noga med temperatur vid putsning och härdning.
Allmän frostbeständighet. Luftporer i ett bruk behövs för att vatten ska ha plats att expandera vid frysning (i härdad produkt). Därför har man även minimimått på tjocklekar på fasader av rent mineraliska produkter just för tillräckligheten av luftporer. Kalkbruk är, kan man säga, ett "sommarbruk". Inget putsbruk är gjort för att vara mer frostbeständigt i själva härdningsprosessen. Noga med temperatur vid putsning och härdning.
Redigerat: