Snickra ihop en "kondensfälla" för panna ?
Finns det någon här som byggt en s.k kondensfälla ?
Problemet med högeffektiva pannor är avgaserna som fäller ut en jäkla massa vatten i det rostfria inoxröret, och de flesta firmor har bara någon typ av "akvarieslang" som tappar av kondensvattnet från rören, men jag skulle vilja få bort kondenseringen ur avgaserna INNAN det går upp i inoxröret, så man slipper vattenfallet. Någon som har bra förslag i detta ämne.
Problemet med högeffektiva pannor är avgaserna som fäller ut en jäkla massa vatten i det rostfria inoxröret, och de flesta firmor har bara någon typ av "akvarieslang" som tappar av kondensvattnet från rören, men jag skulle vilja få bort kondenseringen ur avgaserna INNAN det går upp i inoxröret, så man slipper vattenfallet. Någon som har bra förslag i detta ämne.
Du menar en rökgaskondensor.. 
Sök på google de finns mycket intressant i detta ämne..
Tydligen bör det va med "skrubbler" med bioeldning för att det inte ska bli beläggningar i den så effektiviteten försämmras..
Skrubbler är ett vattenlås som jag förstått de som rökgaserna ska gå igenom.. Om du tänker dej ett W så har du vatten nere där rökgaserna vänder gärna med vatten spray i början på kylaren direkt efter rökröret.. Ett måste är rökgasfläkt kan ja tänka mej..
Först går gaserna ner genom vattenbadet sen upp o när dom går ner igen har du kylaren som ska kyla rökgaserna under 30 grader el så lågt som möjligt för att sedan gå upp genom skorsten igen.. "Teoretisk" påstår dom som håller på med dessa rökgaskondensorna att du når mellan 105-112%verkningsgrad ur en panna som har 90% verkningsgrad från början.. Tydligen bara i teorin enligt "experterna" på olika forum men helt klart bör verkningsgraden bli högre om rökgaserna är på 20-30 grader istället för 100-200 grader.. :
En annan fördel är att nästan alla partiklar försvinner i skrubblern vilket gör att sotning istort sätt ej är nödvändigt ej heller skulle de behövas så dyra skorstenar som är kravet idag..
Sök på google de finns mycket intressant i detta ämne..
Tydligen bör det va med "skrubbler" med bioeldning för att det inte ska bli beläggningar i den så effektiviteten försämmras..
Skrubbler är ett vattenlås som jag förstått de som rökgaserna ska gå igenom.. Om du tänker dej ett W så har du vatten nere där rökgaserna vänder gärna med vatten spray i början på kylaren direkt efter rökröret.. Ett måste är rökgasfläkt kan ja tänka mej..
Först går gaserna ner genom vattenbadet sen upp o när dom går ner igen har du kylaren som ska kyla rökgaserna under 30 grader el så lågt som möjligt för att sedan gå upp genom skorsten igen.. "Teoretisk" påstår dom som håller på med dessa rökgaskondensorna att du når mellan 105-112%verkningsgrad ur en panna som har 90% verkningsgrad från början.. Tydligen bara i teorin enligt "experterna" på olika forum men helt klart bör verkningsgraden bli högre om rökgaserna är på 20-30 grader istället för 100-200 grader.. :
En annan fördel är att nästan alla partiklar försvinner i skrubblern vilket gör att sotning istort sätt ej är nödvändigt ej heller skulle de behövas så dyra skorstenar som är kravet idag..
Nja, jag har en modern gaspanna så jag lutade åt någon slags rostfri behållare som bara kyler ner rökgaserna ( som består av vatten med lite lut p.g.a stadsgasen).
Mer avancerade grejor kan ev göra saken värre, snackade med en specialist på gaspannor som svor ve och förbannelse över firmor som satte i modeller typ "energihamstern" som visserligen tar tillvara på lite energi, men sänker trycket på fläktbrännaren som ställer till en massa olika problem. Sen sammataget kostar fläktar och dessa grejor ihop i princip lika mycket som en panna. Min tanke var typ storleken på ett oljefat med 1 in och 1 utgång som pallar luten i kondenseringen men får samtidigt inte försämra trycket från fläktgasbrännaren..
Mer avancerade grejor kan ev göra saken värre, snackade med en specialist på gaspannor som svor ve och förbannelse över firmor som satte i modeller typ "energihamstern" som visserligen tar tillvara på lite energi, men sänker trycket på fläktbrännaren som ställer till en massa olika problem. Sen sammataget kostar fläktar och dessa grejor ihop i princip lika mycket som en panna. Min tanke var typ storleken på ett oljefat med 1 in och 1 utgång som pallar luten i kondenseringen men får samtidigt inte försämra trycket från fläktgasbrännaren..
Du måste sänka temperaturen på rökgaserna innan de går ut i skorstenen så att kondensvattnet kondenseras ut.
Att rökgaserna blir kalla kommer i sig att bidra till att de blir svårare att blåsa ut, men då brännaren har en fläkt och jag gissar att den tål ett visst mottryck så går det kanske ändå.
På stora pannar använder man ibland fläktar, ibland så värmer man de torra rökgaserna efteråt eftersom det inte kostar särskilt mycket energi.
Att använda en skrubber för gas är nog lite overkill på en liten panna, men en economizer som kyler dem ordentligt kan ju vara intressant.
Annars så har ju nordiskaskorstensprodukter flera olika typer av kondensuppsamlare. Det enklaste är nog att välja den lösningen.
Att rökgaserna blir kalla kommer i sig att bidra till att de blir svårare att blåsa ut, men då brännaren har en fläkt och jag gissar att den tål ett visst mottryck så går det kanske ändå.
På stora pannar använder man ibland fläktar, ibland så värmer man de torra rökgaserna efteråt eftersom det inte kostar särskilt mycket energi.
Att använda en skrubber för gas är nog lite overkill på en liten panna, men en economizer som kyler dem ordentligt kan ju vara intressant.
Annars så har ju nordiskaskorstensprodukter flera olika typer av kondensuppsamlare. Det enklaste är nog att välja den lösningen.
Jag har redan kondensuppsamlare. Problemet är att inoxslangen i sig själv fungerar som en perfekt avkylare (även med värmekulit runt om) och kondenseringen sker halvvägs upp i skorstenen ( 7,5m lodat), vilket ger den stora nackdelen att en del kondensering även sker på utsidan av inoxröret som då påverkar skorstensstocken.
Alternativ 1: blir att höja avgastemperaturen (är nu runt 102*+) vilket inte ger några garantier, kanske bara flyttar kondenspunkten högre upp i skorstenen, och så blir det dyrare att elda.
Alternativ 2: Kyla ner avgaserna under 50*+ som därefter leds in i inoxröret. Det är här som det börjar bli intressant, men det verkar fattigt med uppfinningar på detta område. Jag har redan kollat med refererad firma och dom har inget i denna väg, dom är också helt inne på att avgaserna måste ned till 50 för att kondenseringen ska försvinna.
Med tanke på pannans temperatur och skorstenens höjd (temp 102 samt 7,5 m längd) borde det vara en hel del på detta forum som borde ha samma problem, kanske man inte har tänkt på att kondensen som rinner ur inoxen även skvallrar om att liknande sker på utsidan av röret och att det kan bli problem framöver med blöt värmekulit.
Jag tog på skoj en 125 mm aluminiumslang, dockade ihop 2 x 3 m, kopplade mot skorstenen och körde under en dag. När jag sen inspekterade detta var det runt 20 liter vatten inuti slangen och 0,5 dl uppsamlat utanför i rumsvärme, så kondenseringen sker alltså på båda sidor (rören var 100% täta).
Alternativ 1: blir att höja avgastemperaturen (är nu runt 102*+) vilket inte ger några garantier, kanske bara flyttar kondenspunkten högre upp i skorstenen, och så blir det dyrare att elda.
Alternativ 2: Kyla ner avgaserna under 50*+ som därefter leds in i inoxröret. Det är här som det börjar bli intressant, men det verkar fattigt med uppfinningar på detta område. Jag har redan kollat med refererad firma och dom har inget i denna väg, dom är också helt inne på att avgaserna måste ned till 50 för att kondenseringen ska försvinna.
Med tanke på pannans temperatur och skorstenens höjd (temp 102 samt 7,5 m längd) borde det vara en hel del på detta forum som borde ha samma problem, kanske man inte har tänkt på att kondensen som rinner ur inoxen även skvallrar om att liknande sker på utsidan av röret och att det kan bli problem framöver med blöt värmekulit.
Jag tog på skoj en 125 mm aluminiumslang, dockade ihop 2 x 3 m, kopplade mot skorstenen och körde under en dag. När jag sen inspekterade detta var det runt 20 liter vatten inuti slangen och 0,5 dl uppsamlat utanför i rumsvärme, så kondenseringen sker alltså på båda sidor (rören var 100% täta).
Nu kanske jag är helt ute och cyklar men i min gamla skorsten (-36) sitter det ju ett gammalt insatsrör (cortenrör eller vad det heter). Jag har undrat varför det inte går ända ner till det gamla stosen där en panna suttit förut utan den slutar strax under källartaket. Således 2m murat o slammat utrymme inne i skorstenen. Skulle det kunna vara för att ge en viss yta att ta upp och "transportera bort" allt detta vatten!?
så nära pannan är gaserna tillräckligt varma för att inte kondenseraswehjo skrev:
. Rinner något uppifrån så omvandlas kondensen igen till ånga på den varmaste sträckan strax efter pannan. Sen kan det uppstå kondens när eldningen håller på att ta slut men då får man hoppas att skorsten håller sej varm ett tag till och tar hand om kondensen under den fasen också . Så är det när man eldar med ved men med gas eldar man sparsamare och det går att reglera bättre/ mer noga för att inte värma skorstenen i onödan ... och kondensen är mer regel än undantag.
Har läst (på tyska sidor, om jag minns rätt) om en dubbel skorsten ( rör i rör) för gaspannor där man förvärmer den ingående förbränningsluften med utgående rökgaser men kondensproblem i den lösningen finns tyvärr fortfarande kvar
. Det positiva skulle kanske vara att man inte får kondens på utsidan av denna dubbelrör .gaia
Inoxröret är tätt men långt (8m), är draget i en 130 x 130 kanal i tegelskorsten och har värmekulit som isolering. Då kondenseringen sker någonstans på vägen upp inuti inoxen blir det också lite kondensering på utsidan av inoxen då skorstenen "är kall". Luften utanför har ingen salt i sig. Jag är alltså på jakt efter en enkel grej som kyler ned avgaserna till runt 50+ utan att ge för stort luftmotstånd.
Låter mysko.
Nu kan ju luft cirkulera i isoleringen och ge konstiga efekter när temperaturen varierar.
Men du får inte kondens om temperaturen på ytan är högre än luftenfuktens kondensationstemperatur. Så jag är inte med.
Nu kan det vara bristande kunskaper från min sida om praktiska fenomen, men har du pratat med skorstensfixare och hört om de varit med om ngt liknande?
Det enda jag kan komma på är att det är nedträngande kalluft som orsakar problemet, och det löser du inte genom att kondensera rökgaserna. Kondensen orsakas då egentligen av uteluften och inte av rökgaserna.
Nu kan ju luft cirkulera i isoleringen och ge konstiga efekter när temperaturen varierar.
Men du får inte kondens om temperaturen på ytan är högre än luftenfuktens kondensationstemperatur. Så jag är inte med.
Nu kan det vara bristande kunskaper från min sida om praktiska fenomen, men har du pratat med skorstensfixare och hört om de varit med om ngt liknande?
Det enda jag kan komma på är att det är nedträngande kalluft som orsakar problemet, och det löser du inte genom att kondensera rökgaserna. Kondensen orsakas då egentligen av uteluften och inte av rökgaserna.
Ska försöka förklara fenomenet närmare:
Min gaspanna har också ett motordrivet spjäll dockat som ett "T" på avgaskanalen, när pannan inte går öppnar spjället och pannrumsluften sugs genom inoxen upp till taket i syfte att torka ur inoxen, vid drift stänger motorspjället helt. Skorstenen är stor med 12 pipor men helt kall, och i och med start/stopp/vädring blir det kraftiga tempskillnader som då även orsakar lite kondens på utsidan av inoxen, det är alltså inte mycket men tillräkligt i det långa loppet, värmekuliten suger upp fukten och avkyler då inoxen än mer, och då det sitter rostfri tallrik på toppen och murat längs ner är det i princip helt tätt i denna pipa. Jag har fått rådet att öppna upp och torka ur denna kanal helt till sommaren och fylla på med ny värmekulit. Därför vill jag då fixa till någon typ av avkylare så jag slipper detta igen senare.
Till Swehjo:
Jag hade precis samma lösning på mitt gamla cortenrör som jag fick nedslag på vid pannbytet, rören får inte avslutas inuti skorstenen med högeffektiva pannor, då måste röret gå ut genom teglet för att all fukt ska kunna rinna ut. Du klarar dig alltså med en gammal oljepanna, men byter du till modern måste röret gå hela vägen, och man tillåter inga skarvar på gamla cortenrör inuti skorstenen, det måste vara 100% tätt.
P. S Pannas verkningsgrad är mätt av Gasverket till 96,2 % vid senaste inspektionen.
Min gaspanna har också ett motordrivet spjäll dockat som ett "T" på avgaskanalen, när pannan inte går öppnar spjället och pannrumsluften sugs genom inoxen upp till taket i syfte att torka ur inoxen, vid drift stänger motorspjället helt. Skorstenen är stor med 12 pipor men helt kall, och i och med start/stopp/vädring blir det kraftiga tempskillnader som då även orsakar lite kondens på utsidan av inoxen, det är alltså inte mycket men tillräkligt i det långa loppet, värmekuliten suger upp fukten och avkyler då inoxen än mer, och då det sitter rostfri tallrik på toppen och murat längs ner är det i princip helt tätt i denna pipa. Jag har fått rådet att öppna upp och torka ur denna kanal helt till sommaren och fylla på med ny värmekulit. Därför vill jag då fixa till någon typ av avkylare så jag slipper detta igen senare.
Till Swehjo:
Jag hade precis samma lösning på mitt gamla cortenrör som jag fick nedslag på vid pannbytet, rören får inte avslutas inuti skorstenen med högeffektiva pannor, då måste röret gå ut genom teglet för att all fukt ska kunna rinna ut. Du klarar dig alltså med en gammal oljepanna, men byter du till modern måste röret gå hela vägen, och man tillåter inga skarvar på gamla cortenrör inuti skorstenen, det måste vara 100% tätt.
P. S Pannas verkningsgrad är mätt av Gasverket till 96,2 % vid senaste inspektionen.
Hmmm, min sotare hade inget problem med att det fanns skarvar i cortenröret, däremot var ju frågan om de vara täta, det kunde han inte uttala sig om. Däremot föredrog han precis motsatsen till det du säger, att rören inte skulle få avslutas inuti skorstenen.... Ska de inte avslutas inuti skorstenen innebär det att det blir en böj någonstans och den menade han snart tar skada av sotningen. Han föredrog att röret från pannan gick in horisontellt i ett utrymme i skorstenen - med hård botten - och att ett vertikalt rör anslöt i det utrymmet. Nu får ju jag kanske lite långt mellan den horisontella snutten och den vertikala som ju slutar i källartakshöjd. Har inte koll på om det skulle spela någon roll. Summasummarum, uppenbarligen är det som vanligt, du får lika många svar som personer du frågarTN-Funkis skrev:
Hmmm, min sotare påstod att detta var ett krav. Förstår din sotares princip, men om det nu far ner massa kondens så rinner detta ut i skorstensstocken i stället, och skorstensstocken tar i längden skada av vatten som skvalpar där. I mitt fall är det rena niagara-fallet av kondens ( c:a 25 L om dagen) så slangen i mitt fall funkar nog bättre än att ha en skarv där inne. Hade jag vetat om allt strul med detta hade jag behållt det gamla röret och haft en fungerande kondensfälla direkt.
Nordiska skorstensprodukter förespråkar i sina typbeskrivningar på nätet att man ventilerar runt röret vid kondenserande drift. Troligen är det den typen av problem som du har som är orsaken.
Däremot så har de ingen uttorkningsgrunka. Förstår inte riktigt varför man ska torka ur röret om det är rostfritt. Behöver man ingen motdragslucka vis gasdrift? Den ger ju lite uttorkning.
Att lösa kondens problemen med ett rakt rör ock en kondenskona eller balja tror jag inte på med dina mängder vatten.
Däremot så har de ingen uttorkningsgrunka. Förstår inte riktigt varför man ska torka ur röret om det är rostfritt. Behöver man ingen motdragslucka vis gasdrift? Den ger ju lite uttorkning.
Att lösa kondens problemen med ett rakt rör ock en kondenskona eller balja tror jag inte på med dina mängder vatten.
TN-funkis, hur jag än funderar så förstår jag inte vad kondensen på insidan ska ha med kondensen på utsidan att göra.
Kapilärsugs kondensvattnet från insidan till utsidan?
Jag mistänker att du har ett fenomen som man har på "täta" lampor. När lampan är tänd så blir luften varm och trycks ut genom packningen. När lampan svalnat sugs kall fuktig luft in under glaset där den kondenseras. Tillslut är lampan full med vatten = poff!
Lösningen brukar vara att man borar hål i lampan och dränerar den. Det blir väl IP XX men det brukar fungera på platser utan högtrycks tvätt.
Kapilärsugs kondensvattnet från insidan till utsidan?
Jag mistänker att du har ett fenomen som man har på "täta" lampor. När lampan är tänd så blir luften varm och trycks ut genom packningen. När lampan svalnat sugs kall fuktig luft in under glaset där den kondenseras. Tillslut är lampan full med vatten = poff!
Lösningen brukar vara att man borar hål i lampan och dränerar den. Det blir väl IP XX men det brukar fungera på platser utan högtrycks tvätt.