Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Man betalar bara expeditionsavgiften för lagfarten vid bodelning, alltså knappt 1.000 kr. Själva skattedelen slipper man.
Minns inte den exakta tågordningen men en sak minns jag och det är att vi daterade bodelningsavtalet före ansökan om äktenskapsskillnad.nizzehult skrev:
Detta var inget hinder för någon utom för Lantmäteriet som vägrade ge lagfart med mindre än att vi skrev om bodelningsavtalet så att det blev daterat efter ansökan om äktenskapsskillnad.
Så vi skrev om det och fick skaffa nya vittnen vilket var lite bökigt eftersom min partner redan hunnit flytta utomlands.
Att vi laddat hem blanketterna från internet utgjorde dock inget hinder.
Vi benade heller inte upp varenda sak på papper utan skrev att huset skulle tillskiftas mig (inkl. lånet) och "övriga tillgångar utgörande bohag, bilar, husvagn, släpvagn, verktyg, datorer m.m. sämjedelas".
Helt problemfritt förutom feldateringen.
Jag blir fortfarande orolig för att ni tänker lite tokigt om sommarstugetomten. I ett tidigt inlägg skriver du: ...."och kom fram till att jag bör kunna bo kvar och lösa ut henne men då räknade vi på att hon behåller tomten och lösöret tog vi inte ens upp."
Senare skriver du : "Tomten ska vi försöka sälja, även om tidpunkten inte är optimal. I värsta fall samäger vi den och försöker igen till våren."
Hur tänker ni nu kring sommarstugetomten?
Jag tycker annars det var en bra ide att du löser ut henne ut villan och värdepapper mm delvis genom att hon tar sommarstugetomten. Självklart bör ni vänta med att värdera/sälja den till våren då priserna för just sommarstugor brukar gå upp. Annars kommer någon av er eller bägge två känna er lurade.
Senare skriver du : "Tomten ska vi försöka sälja, även om tidpunkten inte är optimal. I värsta fall samäger vi den och försöker igen till våren."
Hur tänker ni nu kring sommarstugetomten?
Jag tycker annars det var en bra ide att du löser ut henne ut villan och värdepapper mm delvis genom att hon tar sommarstugetomten. Självklart bör ni vänta med att värdera/sälja den till våren då priserna för just sommarstugor brukar gå upp. Annars kommer någon av er eller bägge två känna er lurade.
I ett tidigt skede när jag själv gjorde en grov kalkyl så blev det enklare om hon behöll tomten. Hon har ändå pratat om den som en framtida investering som kommer att öka i värde och då vore det dumt att avyttra den.MissMuffet skrev:
Men ju mer vi börjar räkna på hennes nya boende, desto mera varse blir vi att tomten måste avyttras och då är det lika bra att göra det redan nu och dela på pengarna. Så blir det ju ändå när bodelningen görs, enda skillnaden om hon hade tagit över den är att jag fått tillgodoräkna mig halva värdet.
Tyvärr blir ett samägande knepigt - oavsett vad och med vem det gäller. Hur kul skulle det var att samäga en bil med grannen t ex, det är ungefär samma sak rent juridiskt. Nu är en obebyggd tomt enklare att äga än t ex en sommarstuga men det kan ändå ge upphov till problem. Det var hennes idé om att försöka sälja den nu men hade det varit en stuga hade det nog varit läge att vänta. Tomter är inte lika konjukturkänsliga.
En del tankefel där -.Ni äger, inte du. Så länge det står jag istället för vi blir det fel.
Ägandet av fonder och värdepapper delas genom att man överför ägandet, det utlöser ingen reavinstbeskattning. Vid överförandet överförs även anskaffningsvärdet så glöm inte vidimerade kopior på avräkningsnotor.
Att lösa ut den andre ur fastigheten brukar innebära att man gör en riktig värdering som man är överens om, sedan fyller man i deklarationsblanketten som om man sålt, man tar även med en fiktiv mäklarkostnad. När man är överens om att uppgifterna är korrekta vet man alltså vinsten och därifrån räknar man av skatten.
Sedan utgår man från köpeskillingen, lägger på nettovinsten och drar bort nuvarande lån. Dela med två för att få fram beloppet den andre ska ha.
Dett görs både för er bostadsfastighet och er tilltänkta fritidsfastighet var för sig.
När övertagandet sker betalar den nye ägaren till respektive fastighet registreringsavgiften (tror det är 875 kronor) men ingen stämpelskatt.
Visst, det är fortfarande våra tillgångar.
Visst kan man dela på alla värdepapper 50/50 men det är väl enklare att man sammanställer värdena och delar på denna summa i stället? Hon har inget intresse av andelar i en Bofond (ja frågan är om ens jag har det men dom finns där iaf).
I vårt fall blir det rätt enkelt att räkna ut vinsten eftersom inget har hänt från anförskaffningen tills nu (förutom emsissioner och liknade), har alltså inte gjorts några försäljningar och annat.
Varför ska man fylla i en deklarationsblankett vid ett överlåtande? Återigen: jag antar att banken hjälper till här och har järnkoll på allt som behöver göras. Även om dom tar en slant för det.
Har ingen privat penionsförsäkring, bara den statliga tjänstepensionen och den torde knappast beröras.
Visst kan man dela på alla värdepapper 50/50 men det är väl enklare att man sammanställer värdena och delar på denna summa i stället? Hon har inget intresse av andelar i en Bofond (ja frågan är om ens jag har det men dom finns där iaf).
I vårt fall blir det rätt enkelt att räkna ut vinsten eftersom inget har hänt från anförskaffningen tills nu (förutom emsissioner och liknade), har alltså inte gjorts några försäljningar och annat.
Varför ska man fylla i en deklarationsblankett vid ett överlåtande? Återigen: jag antar att banken hjälper till här och har järnkoll på allt som behöver göras. Även om dom tar en slant för det.
Har ingen privat penionsförsäkring, bara den statliga tjänstepensionen och den torde knappast beröras.
Redigerat:
Så att man kan räkna ut reavinstskatten på korrekt sätt.
Jaha, men förklara detta? Ska den skickas in och granskas/godkännas då eller är det bara ett förfarande för att få fram rätt siffror? En blankett i min värd är ett papper som ska skickas vidare. Eller är det för nästa deklaration? Det enda som är intressant är väl egentligen att få fram själva siffran då all beskattning är gjord, sen får den bakas in bodelningen som vilken tillgång som helst?BirgitS skrev:
hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 7 168 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 7 168 inlägg
Har Du en riktig bank så hjälper de till med värdepapper och fastigheter utan kostnad.
Ni är inte de första paret som separerar och det är vardagsmat för banken
Ni är inte de första paret som separerar och det är vardagsmat för banken
Så tänkte även jag. Vi har SEB och har haft dem i 100 år eller så. Det här är vardagsmat för dem och på köpet får dom låna ut mer pengar om dom sköter sig.
Inte skickas in, det är bara en beräkningshjälp så att ni inte missar något för det är lätt hänt.
OK, men jag förutsätter att banken har denna blankett eller motsvarande.
Igår gick vi igenom bohaget och lösöret och vi är ganska överens om det mesta men själva uppdelningen sker av praktiska skäl först när hon har ordnat sitt nya boende. Vi har gjort ett excelark med alla möbler och större saker och där "nollat" det mesta som vi äger och bara gjort en markering vem som tar vad. Arvegods och presenter går självklart till den som fick det. Husgeråd, sänglinnen, dukar, gardiner etc delas efter bästa förmåga och sen kompletterar man upp på respektive sida. De få prylar som det finns värde i men hon absolut inte vill ha köper jag ut till ett överenskommet belopp och några säljer vi. Hon förstår att garaget är svårt, för att inte säga omöjligt att värdera men bara hon får en verktygslåda och sånt man normalt behöver i en lägenhet klarar hon sig. Vi tänker att hon kan fortsätta låna saker av mig efter behov och jag ser inga problem med det. Dock har jag nämnt att det måste sättas ett datum när vi drar en gräns och vi inte kan åberopa ägorätt över kvarvarande delar och hon förstod det. Vet inte om det rent av bör skrivas in i bodelningsavtalet?
Ja det här med tjänstepensionen var surt, jag har en flik på min bank där man kan se detta belopp och det är rätt betydande. På hennes flik är det noll. Hur ska det fördelas, knappast 50/50?
Sen dök en (lite oförväntad) fråga upp: hur ska hennes 5-6 år då hon gick hemma med barnen "värderas" när det gäller försämrad pension? Jag har alltid tjänat mer än henne och vi har haft gemensam ekonomi nästan ända sedan vi flyttade ihop. Går detta att räkna fram, eller rör det sig i praktiken bara om några futtiga hundralappar per år eller så? Sen ändrar man ju i pensionsystemet med jämna mellanrum, hur gör man då för att det ska bli rättvist? Jag vill givetvis att hon inte ska hamna i ekonomisk knipa när hon går i pension någon gång i nästa årtionde men jag måste också tänka på min egen situation.
Igår gick vi igenom bohaget och lösöret och vi är ganska överens om det mesta men själva uppdelningen sker av praktiska skäl först när hon har ordnat sitt nya boende. Vi har gjort ett excelark med alla möbler och större saker och där "nollat" det mesta som vi äger och bara gjort en markering vem som tar vad. Arvegods och presenter går självklart till den som fick det. Husgeråd, sänglinnen, dukar, gardiner etc delas efter bästa förmåga och sen kompletterar man upp på respektive sida. De få prylar som det finns värde i men hon absolut inte vill ha köper jag ut till ett överenskommet belopp och några säljer vi. Hon förstår att garaget är svårt, för att inte säga omöjligt att värdera men bara hon får en verktygslåda och sånt man normalt behöver i en lägenhet klarar hon sig. Vi tänker att hon kan fortsätta låna saker av mig efter behov och jag ser inga problem med det. Dock har jag nämnt att det måste sättas ett datum när vi drar en gräns och vi inte kan åberopa ägorätt över kvarvarande delar och hon förstod det. Vet inte om det rent av bör skrivas in i bodelningsavtalet?
Ja det här med tjänstepensionen var surt, jag har en flik på min bank där man kan se detta belopp och det är rätt betydande. På hennes flik är det noll. Hur ska det fördelas, knappast 50/50?
Sen dök en (lite oförväntad) fråga upp: hur ska hennes 5-6 år då hon gick hemma med barnen "värderas" när det gäller försämrad pension? Jag har alltid tjänat mer än henne och vi har haft gemensam ekonomi nästan ända sedan vi flyttade ihop. Går detta att räkna fram, eller rör det sig i praktiken bara om några futtiga hundralappar per år eller så? Sen ändrar man ju i pensionsystemet med jämna mellanrum, hur gör man då för att det ska bli rättvist? Jag vill givetvis att hon inte ska hamna i ekonomisk knipa när hon går i pension någon gång i nästa årtionde men jag måste också tänka på min egen situation.