P
Staffans2000 Staffan2000 skrev:
Det kan även vara så att Fru nizzehult insisterade på att vara hemma med barnen, och godhjärtad som han var, så sade nizzehult -javisst min förgätmigej, vill du vara hemma, så skall du naturligtvis vara det.
Om så. Är det inte helt självklart att blivande föredetta fru nizzehult skall taga del av makens tjänstepension!
Är man ett par är man alltid två om den här typen av beslut. Annars skulle ju alla i efterskott kunna ändra sig om vad som helst och hävda att de inte ska betala för det
 
P
nizzehult nizzehult skrev:
Nu börjar vi hamna i mer politiska eller etiska diskussioner för rent krasst har jag ingen legal skyldighet att ersätta henne för detta men jag vill att det ska bli en schysst.

Sen finns det en annan sak som inte heller lagstiftarna brytt sig om och det är vem som ska försörja barn som är myndiga men som fortfarande bor hemma....
Du kan inte både vara krass och schysst. Eftersom hon varit hemma har inte hon kunnat skapa egen firma osv. Du beskriver den traditionella "kvinnofällan". Är du schyst kompenserar du för det annars är du krass.

När det gäller barn så finns det en del lagstiftning. Föräldrar är juridiskt skyldiga att försörja sina barn tills de gått ut gymnasiet. Det finns också prejudicerande fall från socialtjänsten då föräldrar blivit tvingade att försörja ännu längre men jag kommer inte ihåg exakt ålder och hittar inte länken.
 
  • Gilla
Hemmakatten och 1 till
  • Laddar…
F
MissMuffet skrev:
Du kan inte både vara krass och schysst. Eftersom hon varit hemma har inte hon kunnat skapa egen firma osv. Du beskriver den traditionella "kvinnofällan". Är du schyst kompenserar du för det annars är du krass.

När det gäller barn så finns det en del lagstiftning. Föräldrar är juridiskt skyldiga att försörja sina barn tills de gått ut gymnasiet. Det finns också prejudicerande fall från socialtjänsten då föräldrar blivit tvingade att försörja ännu längre men jag kommer inte ihåg exakt ålder och hittar inte länken.
Är det inte så att man har försörjningsplikt till 18 års ålder samt till 21års ålder om dom fortfarande studerar?
 
F fsn skrev:
Är det inte så att man har försörjningsplikt till 18 års ålder samt till 21års ålder om dom fortfarande studerar?
Från föräldrabalken, 7e kapitlet 1a paragrafen:

Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa.
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning.
I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben och 1 till
  • Laddar…
P
S sunqan skrev:
....
I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga
... och är din fd fru krass så behöver hon inte betala speciellt mycket för gemensamma barn om hon har sämre ekonomi eftersom det i lagen står "efter sin förmåga".... så frågan är fortfarande om ni ska ha en schyst delning eller en krass.
 
F
MissMuffet skrev:
... och är din fd fru krass så behöver hon inte betala speciellt mycket för gemensamma barn om hon har sämre ekonomi eftersom det i lagen står "efter sin förmåga".... så frågan är fortfarande om ni ska ha en schyst delning eller en krass.

Där gör du väl ändå ett antagande som inte gäller. Det som citeras gäller barnens rättigheter och föräldrars skyldigheter. Inte föräldrarnas skyldigheter mot varandra.
 
F
S sunqan skrev:
Från föräldrabalken, 7e kapitlet 1a paragrafen:

Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa.
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning.
I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga

Där ser man, då minns jag rätt då. Var 16-17 år sen jag fulade mig igenom några högskolepoäng juridik.
 
P
nizzehult nizzehult skrev:
Ja kanske för lösöret men jag tror att banken kräver en formell bodelning för att ordna med lånepapper och annat och dessa ska då vara skrivna på ett visst sätt för att gälla och vara juridiskt korrekta. För detta så "duger" de tjänster/avtal som kostar från 1500,- på nätet och då går dom också igenom det man har summerat och kontrollerar allt innan man går till banken.

Jag tänker skapa ett enkelt excelblad där vi listar upp alla prylar som är värda över en tusenlapp eller så. Även där det är självklart vem som de facto äger eller brukar vad (min cykel, hennes cykel osv).
När jag och mitt ex separerade så skrev vi ett avtal om huset inbördes vilket vår bank godkände, minns inte om detta skickades in någonstans.
 
nizzehult
Vi tar en sak i taget nu.

Till att börja med så kom domslutet från Tingsrätten igår så nu dröjer det 3 veckor innan domen träder i laga kraft så rent definitionsmässigt är vi fortfarande gifta.

Jag vill ju kompensera henne för hennes tid hemma med barnen. Framgår inte detta? Att jag sen egentligen inte behöver det är ju en annan sak.

Jo jag vet att man som föräldrar har försörjningsplikt under skolgången men lagen känns förlegad för idag är alla gymnasieutbildningar treåriga och det finns ingen som fullgjort detta innan man fyllt 18. Hon kommer sen att ha bättre ekonomi än mig efter separationen och det handlar bara om två terminer så jag tror nog att vi löser det sinsemellan på ett vettigt sätt. Underförstått: hon kommer att bidra. Därefter blir det en annan sak, ska han studera vidare på universitetet så förväntar han sig nog att han kan bo kvar gratis - som hans syskon gjort. Där måste det nog till en förändring, visst kan han bo kvar men då måste han betala för sig. Det borde inte vara för mycket begärt. Vi undersöker också möjligheten till växelvis boende kanske även efter skolgången och det skulle jag tycka vara skönt. Beror framför allt på vilket boende hon skaffar.

Uppställningen som b_hasse har gjort är visserligen korrekt men inte speciellt tillämpbart i vårt fall och slutänden blir det ju en delning och då hamnar man ändå i läget Min del och Hennes del. Liknande en balansräkning för ett företag ska samma sak kunna göras här: hennes tillgångar ska harmonisera med mina tillgångar när allt är uträknat. Vilket jag inte får till. Som gifta har man inga enskilda saker, rätt, men efteråt blir det så.

Nästan alla tillgångar har vi tillsammans.
Alla skulder har vi tillsammans och dom enda skulderna som finns är på fastigheten.
Husets värde och hur det ska räknas ut och fördelas är redan klart och då bortfaller också skulddelen.
Gällande lösöret är vi överens om fördelningen och det kommer bara att beröras med en rad i bodelningen att vi löser detta tillsammans. Då hon kommer att lämna en massa saker som hon varken kan eller vill ha men som jag inte vill sälja så kompenserar jag; löser ut henne där.
Kontanta medel slår man ihop och delar med två, den som sen har den mindre mindre posten får motsvarande summa av den andre tills det är lika. Inga konstigheter.
Den enda knepiga tillgången att fördela är min fond och mina aktier och det har främst att göra med skatteeffekten.
Fonderna behöver inte splittas men man måste göra så när man räknar och den latenta skatteeffekten måste också inkluderas på samma sätt som när man räknar på husets värde. Det är framför allt här som jag inte får det att stämma, har stoppat in allt i en kalkyl där jag trixar och donar men det vill sig inte.

Om vi leker med fiktiva siffror här:

Jag har 1000000 på mitt konto.
Hon har 500000.
Huset är värt 3000000 när mäklararvode, befintliga lån och vinstskatten är dragen.
Bådas andel blir då 1500000.
Jag har en fond som är värd 400000 där inköpsvärdet var 100000
Jag har också aktier som är värda 100000 där inköpsvärdet är okänt och schablonregeln måste användas.

Hon ska ha 250000 av mina kontanter. Då har hon 750000 på kontot.
Hon får ut 1500000 av husets värde. Skattat.
Hon får 155000 av fonderna enligt tidigare uträkning. Då är den latenta skatten dragen.
Hon får 38000 av aktierna. Samma sak här.
Då har hon en förmögenhet på 2443000

Jag får också 750000 på kontot
Min andel av huset är också 1500000
Jag äger fortfarande fonderna som är värda 400000
Samt aktierna som är värda 100000
Här blir då min summa 2750000 och då skiljer det 307000? Dessa summor bör bli lika.
Var finns felet?

--------------------------------------------------------------------------------------------

Rättar mig själv då jag tror att jag hittat felet: i min husandel ska jag dra av den latenta skatten som är just 307000 - då stämmer det!
 
Redigerat:
P
F fsn skrev:
Där gör du väl ändå ett antagande som inte gäller. Det som citeras gäller barnens rättigheter och föräldrars skyldigheter. Inte föräldrarnas skyldigheter mot varandra.
Jag, och? En förälder har ingen skyldighet att betala exakt hälften av kostnaderna den andre föräldern tycker ska betalas. Bägge bidrar efter förmåga. Saknar den ene förmåga så betalar hen inte. Det har många mammor fått erfara. När det gäller kostnader för körkort och den typen av kostnaden är det så klart frivilligt
 
nizzehult
Ahhhhhh....blir inte klok på detta. Har stoppat in mina faktiska siffror i samma kalkyl som ovan och det skiljer ca 14000 kr. Vad kan då vara fel?
- Uppdelningen av kontanter. Nix, den är okomplicerad.
- Husandel? Njä, uträkningen kräver visserligen lite trixande men då vi bara delar summan rakt av så borde den inte vara felkällan. Formel: (Marknadsvärde-arvode-lån-vinstskatt) / 2
- Fonderna eller aktierna? Dessa har jag dubbel och trippelkollat enligt konstens alla regler och kommit fram till att det bör vara rätt. Har räknat 30% av vinsten av värdestegringen av fonderna som skatt och sen delat den i två = hennes del. Aktierna har jag räknat 30% skatt på dagsvärdet minus 20% av detta, och sedan dragit av detta från dagsvärdet delat i två.
- Fonderna och aktierna står på min sida för fullt dagsvärde.
- Sen har jag tagit husets värde, alltså den summa som här nämns Husandel och dragit av den latenta vinstskatten delat i två.
Vinstskatten är alltså uträknad tidigare enligt denna formel: 22% av Marknadsvärde-Byggkostnad-Mäklararvode-Förbättringar

Suck! Någon som behärskar detta bättre än mig?
 
P
Var tog sommarstugetomten vägen?
 
nizzehult
MissMuffet skrev:
Var tog sommarstugetomten vägen?
Den är inte medräknad på nåt sätt då den ska avyttras inom kort och lånet/skulden på den kvittas mot försäljningen.
 
Staffans2000
MissMuffet skrev:
Är man ett par är man alltid två om den här typen av beslut. Annars skulle ju alla i efterskott kunna ändra sig om vad som helst och hävda att de inte ska betala för det
Trevligt att se att du är på hugget Miss Muffet.
Att alla beslut tas gemensamt är ju inte helt sant. Hur många äktenskapliga beslut fattas inte med lite påtryckningar typ killikill, eller -nu gör du som jag säger... eller i detta fall -JAG är barnets mor -JAG skall vara hemma med honom för det är jag som ammar. Det är väl inte helt självklart att mamman i efterhand skall kompenseras ekonomiskt ifall hon själv insisterat på att själv vara hemma? Barnets far kan ju se den högre pensionen som en kompensation för missad kontakt med sitt barns första tid.

Staffan
 
  • Gilla
Anonymiserad 170696
  • Laddar…
nizzehult nizzehult skrev:
Fonderna och aktierna står på min sida för fullt dagsvärde.
Det är fel. Även på "din sida" ska du dra bort latent skatt.

Jag hoppas att du snart inser att du använder fel metod. Du ska inte dela upp post efter post mellan dig och din fru. Du ska summera alla nettovärden för er båda och få resultatet i kronor. Denna summa delar ni på hälften, och sedan räknar man ut hur många kronor den ena ska betala till den andra för att det ska bli rättvist.

Ditt sätt att räkna kommer i det här fallet ge rätt svar, men du märker ju själv hur lätt det är att göra fel. Hade någon av er haft mer skulder än tillgångar så hade ditt sätt att räkna inte fungerat.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.