Under senhöst, vinter och vårvinter har jag bara underhållsvärme på. På hösten börjar jag med 14 grader. under vintern ligger det på 5 grader och senare på vårvintern höjer jag till 9-10 grader.
Jag har även en egengjord torrboll efter en tråd här på forumet. Mitt i vintern fälls inget vatten ut i hinken utan det är först på senvåren man kan se vatten i hinken. Däremot så har jag inte mätt luftfuktigheten, men vistas man inte i stugan så tillförs ju väldigt lite fukt.
Jag har även en egengjord torrboll efter en tråd här på forumet. Mitt i vintern fälls inget vatten ut i hinken utan det är först på senvåren man kan se vatten i hinken. Däremot så har jag inte mätt luftfuktigheten, men vistas man inte i stugan så tillförs ju väldigt lite fukt.
Härligt med lite veteskapliga fakta och resultat av praktiska experiment i ämnet 
Jag fick en kyrksal på köpet när jag köpte ett kapell med två lägenheter. Jag hade den till förråd och höll 12 grader hela vintern. Ett extra kylskåp och en extra frys hade jag där också och en massa möbler. Inga problem alls vid 12 grader. Jag provade först lägre men fick en massa kondens på fönstren. Lycka till med stugan.
A AndersBjörk skrev:
Tack för ett informativt och bra svar !
Såklart jag borde mäta, då har jag ju svart på vitt vad som händer i huset och hur det mår, smart.
Bästa (roligaste) hade ju varit om man kunde koppla ihop hygrometern med bredbandet så man kunde se det hemifrån men i väntan på att IP-Only (de har lovat innan 2018 är slut... yeah right...) så kanske en sådan här kan funka? https://www.kjell.com/se/sortiment/...hygrometrar/hygrometrar/datalogger-pro-p48714
Mvh
Tackar, för bra info.Ymer skrev:
Mvh
ni när jag satte på värmen i garaget så var det 12 + där inne och det kändes fuktigt, säger inte att gräsen går över det. Bara att i mitt garage vill jag definitivt ha varmare för att ha ett fräscht klimat. 19-21 skulle jag säga att jag har när det nu är uppvärmt
Det finns inget generellt svar på vilken temperatur som gäller alla hus alltid.
När man mäter luftfuktigheten finns det en övre gräns för luftfuktigheten, som beror på temperatur och tryck. Om man då antingen tillsätter mer vattenånga (fukt) eller sänker gasens (luftens) temperatur, kommer mängden vattenånga till sist att överstiga detta maximum och den överskjutande delen fälls ut som vattendroppar = kondens.
Luftens relativa fuktighet (Φ) är kvoten mellan vattenångans partialtryck (pw) och vattenångans partialtryck vid mättat tillstånd (ps) i atmosfären, det vill säga vattnets ångtryck vid aktuell temperatur.
φ = Pw/Ps
När luft av viss temperatur och relativ fuktighet kyls kommer den relativa fuktigheten att öka. Om man har en yta som är kall kommer vattenånga vid en viss temperatur att kondenseras på ytan. Temperaturen då ytkondens bildas kallas för luftens daggpunkt, det är vid denna temperatur som dagg fälls ut på ytan.
Dessutom för att komplicera det ytterligare så är temperaturen i luften ett mått på den genomsnittliga energin i de enskilda atomerna. Dvs vissa vattenatomer har högre och andra lägre energi (temperatur) än genomsnittet vilket gör att viss kondens kan förekomma även om temperaturen ligger över daggpunkten.
Det förkommer även två typer av kondensation. Den som beskrivits ovan kallas ytkondensation. Det finns även kapillärkondensation. Fukt kan också kondenserar in i material vid en relativ luftfuktighet under daggpunkten, om materialet har en fuktkvot som är lägre än jämviktsfuktkvoten. Det är material med mycket porer som har låg fuktkvot. Dvs porösa material som papperstapeter och väggar, golv mm av obehandlat trä drar åt sig fukt bättre än dito i plast, metall och liknande.
Men det är inte allt. Det finns en del andra fysiska lagar som påverkar exakt vid vilken temperatur kondens bildas.
Så den som säger att X grader är rätt temperatur far inte med hela sanningen. Eller troligare, vet inte sanningen.
Angående kylar/frysar så sitter temperaturgivaren inne i vitvaran som styr temperaturen. Så hur temperaturen utanför skulle påverka temperaturgivaren förstår jag inte. Visst, har du kylskåpstemperaturen ställd på 8 grader och det är 5 grader i rummet så blir det efter någon dag även 5 grader inne i kylskåpet. Dvs din mat håller ännu längre utan att det går åt någon energi.
Jag har själv i ca 10 år haft en frys på en loge där det på vintern är i princip samma temperatur som utomhus. Jag kollar temperaturen med (o)jämna mellanrum. 5-10 dagars intervall. Den håller alltid inställda -28 grader.
Nej, de sagor om kylar/frysar i tidigare inlägg härrör nog från folk som trott att om de har ställt in kylsåpets temperatur på 8 grader så är det 8 grader inne i kylskåpet oavsett vad det är för temperatur utanför. Men så är ju inte fallet. Kylskåpet kan inte värma. Så blir det frysgrader utanför, som det blir i ett ouppvärmt hus, så blir det det inuti också. Det mår t.ex. inte ägg och gurka så bra av.
Så vilken temperatur ska man då ha?
Jag föreslår att man provar sig fram. Starta på 5 grader och öka på grad för grad om det inte funkar. Förutsatt att du kan kolla lite då och då. Om du inte kan det, starta lite högre (12 grader) och sänk ett par grader varje år. Är byggnaden nära ett vattendrag ska du kanske starta några grader högre och om det funkar bra prova att sänka.
När man mäter luftfuktigheten finns det en övre gräns för luftfuktigheten, som beror på temperatur och tryck. Om man då antingen tillsätter mer vattenånga (fukt) eller sänker gasens (luftens) temperatur, kommer mängden vattenånga till sist att överstiga detta maximum och den överskjutande delen fälls ut som vattendroppar = kondens.
Luftens relativa fuktighet (Φ) är kvoten mellan vattenångans partialtryck (pw) och vattenångans partialtryck vid mättat tillstånd (ps) i atmosfären, det vill säga vattnets ångtryck vid aktuell temperatur.
φ = Pw/Ps
När luft av viss temperatur och relativ fuktighet kyls kommer den relativa fuktigheten att öka. Om man har en yta som är kall kommer vattenånga vid en viss temperatur att kondenseras på ytan. Temperaturen då ytkondens bildas kallas för luftens daggpunkt, det är vid denna temperatur som dagg fälls ut på ytan.
Dessutom för att komplicera det ytterligare så är temperaturen i luften ett mått på den genomsnittliga energin i de enskilda atomerna. Dvs vissa vattenatomer har högre och andra lägre energi (temperatur) än genomsnittet vilket gör att viss kondens kan förekomma även om temperaturen ligger över daggpunkten.
Det förkommer även två typer av kondensation. Den som beskrivits ovan kallas ytkondensation. Det finns även kapillärkondensation. Fukt kan också kondenserar in i material vid en relativ luftfuktighet under daggpunkten, om materialet har en fuktkvot som är lägre än jämviktsfuktkvoten. Det är material med mycket porer som har låg fuktkvot. Dvs porösa material som papperstapeter och väggar, golv mm av obehandlat trä drar åt sig fukt bättre än dito i plast, metall och liknande.
Men det är inte allt. Det finns en del andra fysiska lagar som påverkar exakt vid vilken temperatur kondens bildas.
Så den som säger att X grader är rätt temperatur far inte med hela sanningen. Eller troligare, vet inte sanningen.
Angående kylar/frysar så sitter temperaturgivaren inne i vitvaran som styr temperaturen. Så hur temperaturen utanför skulle påverka temperaturgivaren förstår jag inte. Visst, har du kylskåpstemperaturen ställd på 8 grader och det är 5 grader i rummet så blir det efter någon dag även 5 grader inne i kylskåpet. Dvs din mat håller ännu längre utan att det går åt någon energi.
Jag har själv i ca 10 år haft en frys på en loge där det på vintern är i princip samma temperatur som utomhus. Jag kollar temperaturen med (o)jämna mellanrum. 5-10 dagars intervall. Den håller alltid inställda -28 grader.
Nej, de sagor om kylar/frysar i tidigare inlägg härrör nog från folk som trott att om de har ställt in kylsåpets temperatur på 8 grader så är det 8 grader inne i kylskåpet oavsett vad det är för temperatur utanför. Men så är ju inte fallet. Kylskåpet kan inte värma. Så blir det frysgrader utanför, som det blir i ett ouppvärmt hus, så blir det det inuti också. Det mår t.ex. inte ägg och gurka så bra av.
Så vilken temperatur ska man då ha?
Jag föreslår att man provar sig fram. Starta på 5 grader och öka på grad för grad om det inte funkar. Förutsatt att du kan kolla lite då och då. Om du inte kan det, starta lite högre (12 grader) och sänk ett par grader varje år. Är byggnaden nära ett vattendrag ska du kanske starta några grader högre och om det funkar bra prova att sänka.
Redigerat:
Det har inget med det att göra, utan det är köldmediet i moderna skåp som inte är anpassad för låga omgivningstemperaturer vilket i sin tur kompressorn mår dåligt av. Här är en bra förklaring av problemet:P Puhnallen skrev:
http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?f=2&t=78158#p1165004
Puhnallen: Bra inläggom fukt. Men kylarna har du inte riktigt koll på. När det gäller kombiskåp kyl/frys så startar de i allmänher kompressorn när termostaten i kylen slår till. Frysen får hänga på. Det leder till att frysen inte kyls om rumstemperaaturen bli 8grader.
Utöver det kan de lite för snävt optimerade vitvarorna få få problem med för låg evaporatortemperatur om de står i en kall lokal.
Utöver det kan de lite för snävt optimerade vitvarorna få få problem med för låg evaporatortemperatur om de står i en kall lokal.
Ytterligare ett par exempel:
Två stugor på samma tomt, bokstavligen ett stenkast från Östersjön. Den ena kallställs på vintern, den andra har 2 grader underhållsvärme (direktverkande el). Ingen av dem har några problem med fukt.
Helst skulle jag se lite högre temp i den som värms, bara för att få lite mer marginal vid strömavbrott, men det är motstridiga viljor i släkten kring det.
Två stugor på samma tomt, bokstavligen ett stenkast från Östersjön. Den ena kallställs på vintern, den andra har 2 grader underhållsvärme (direktverkande el). Ingen av dem har några problem med fukt.
Helst skulle jag se lite högre temp i den som värms, bara för att få lite mer marginal vid strömavbrott, men det är motstridiga viljor i släkten kring det.
Det finns skåp med två kompressorer, just för att undvika den grodan. En till kylen, en annan till frysen.R rävlyan skrev:
Jag blev en gång upplyst om nackdelen med att välja ihopbyggt skåp med bara en kompresser och har aldrig ångrat att jag då istället köpte två separata enheter och satte på varann.
Har funkat perfekt trots (som mest) minus 12 grader inne.
Att fisvärma är betydligt bättre än att inte värma alls. Jag kan inte längre räkna till hur många stugor jag besökt där ägarna stängt av värmen helt vintertid o h där mögelstanken är tydlig. Tätt tak och varmare inne än ute är en bra börjanS johd01 skrev:Jag har själv hört 19 grader är bäst. Att fisvärma skadar mer än det gör nytta, förutom att hindra rör att spricka. Men jag har inga bevis för att det stämmer.
