Hmmmm bygger du pumpar eller är det styren du knåpar på..... proffs!!
Då vet du väl mycket väl hur IVT NIBE CTC o Thermia styr sina värmepumpar......
På samtliga kan man styra exakt som det du
hänvisar till....(bara med rumsgivare) det är bara att ställa känsligheten för rumsgivaren
på max du kopplas utegivaren bort.....
Du vet säkert oxå hur kommersiella fastigheter styrs, oftast med utegivare och ev någon mer kompensering tex termostater eller undercentraler..... det finns ofta även rumsgivare men isåfall en hel drös osså duckar o nån överordnad styr....
Hyreshus är inte lätt att styra som du föreslår.... hur skulle det se ut om en lght sätter nivån...
Jag håller defenitivt med dig att bara utegivare är absolut INTE optimalt. Tex vid väderomslag övertemp vid solinstrålning mm. funkar det inte bra, men med en rumsgivare som paralellförflyttar kurvan blir det ok....
Men dom flesta styr ändå med utegivare, jag förordar/kräver rumsgivare som komplement.......
Tidsfördröjning på tillskottet har tex IVT valt det tycker jag inte funkar optimalt, dom har exakt som du beskriver start o stopptemp.... och en start o stopptemp för tillskottet..... och tidsfördröjning... styrt av utegivare och förhoppningsvis rumsgivare(tillval).
Jag driftar en 25 kw IVT pump, där en lokal på ca 300 kvm har luftvärme, med intermittent drift.... (borde varit varvtalsstyrd)
När den startar sjunker framledningen kraftigt, men rumstempen i övriga delar av fastigheten ligger relativt konsant. Vore jättesmidigt att styra värmen med en rumstermostat men byggnaden inrymmer oxå 4 lägenheter, skolbespisning, lokaler för duschar Biblotek mm.
Man skulle väl iofs kunna ha flera givare men i en stor gammal byggnad är det bökigt... mycket borrning bla..... och ett bekymmer om nån tex väljer att sänka sin temperatur i hela lght eller genom att ha ett fönster öppet på nätterna....
Jag o gubben har Thermia vi kör med inne/utegivare.... max +-0,5 grad diff det tycker jag är helt ok...... pumparna täcker dessutom hela effektbehovet priskillnaden är ju inte stor..... max 5 timmar tillskott/år!!!! om det blir -30 i flera dar då blir det väl lite under 20 grader inne men då åker tröjan fram...
Inte skiljer sig våra ideér så mycket åt......
Då vet du väl mycket väl hur IVT NIBE CTC o Thermia styr sina värmepumpar......
På samtliga kan man styra exakt som det du
hänvisar till....(bara med rumsgivare) det är bara att ställa känsligheten för rumsgivaren
på max du kopplas utegivaren bort.....
Du vet säkert oxå hur kommersiella fastigheter styrs, oftast med utegivare och ev någon mer kompensering tex termostater eller undercentraler..... det finns ofta även rumsgivare men isåfall en hel drös osså duckar o nån överordnad styr....
Hyreshus är inte lätt att styra som du föreslår.... hur skulle det se ut om en lght sätter nivån...
Jag håller defenitivt med dig att bara utegivare är absolut INTE optimalt. Tex vid väderomslag övertemp vid solinstrålning mm. funkar det inte bra, men med en rumsgivare som paralellförflyttar kurvan blir det ok....
Men dom flesta styr ändå med utegivare, jag förordar/kräver rumsgivare som komplement.......
Tidsfördröjning på tillskottet har tex IVT valt det tycker jag inte funkar optimalt, dom har exakt som du beskriver start o stopptemp.... och en start o stopptemp för tillskottet..... och tidsfördröjning... styrt av utegivare och förhoppningsvis rumsgivare(tillval).
Jag driftar en 25 kw IVT pump, där en lokal på ca 300 kvm har luftvärme, med intermittent drift.... (borde varit varvtalsstyrd)
När den startar sjunker framledningen kraftigt, men rumstempen i övriga delar av fastigheten ligger relativt konsant. Vore jättesmidigt att styra värmen med en rumstermostat men byggnaden inrymmer oxå 4 lägenheter, skolbespisning, lokaler för duschar Biblotek mm.
Man skulle väl iofs kunna ha flera givare men i en stor gammal byggnad är det bökigt... mycket borrning bla..... och ett bekymmer om nån tex väljer att sänka sin temperatur i hela lght eller genom att ha ett fönster öppet på nätterna....
Jag o gubben har Thermia vi kör med inne/utegivare.... max +-0,5 grad diff det tycker jag är helt ok...... pumparna täcker dessutom hela effektbehovet priskillnaden är ju inte stor..... max 5 timmar tillskott/år!!!! om det blir -30 i flera dar då blir det väl lite under 20 grader inne men då åker tröjan fram...
Inte skiljer sig våra ideér så mycket åt......
Hej
Jag har ett mycket mindre hus, 145 m2, som drat 2700 liter olja. På västkusten där vi sällan har -20 men där pannan slurpar olja vid -5 eller minus 15 och blåst ...
Vi har s.k enrörssystem, som tur är med relativ grova rör för att vara det systemet. Vid oljeeldning brukat jag hålla stigarledninggen (framledningens) temp vd 40 grad om det är 0 grad ute och 50 till 57 grad vid -15 beroende på hur det blåser (Under det kalla blåsifa året 1978 behövdes det 65 vid -20 innan vi tillägsisolerde vinden 0ch kryputrymmena i övervåningen)
Så förhållandena är annaorlunda än i Kiruna.
Mu mina frågor :
IVT (och kanske andra) har en HT-serie vars värmepumpsdel ska kunna fungera vid 60 grad. Nackdelen lär vara att verkningsgraden är sämre vid framledningstemp 35 grad jämfört med en vanlig 55 grad pump
Fråga: Kan Du käre läsare ge några kommentarer till den sortens pumpar, dvs högtemperaturpumpar?
I det sammanhanget kan nämnas att energirådgivaren här sa att en pumptillverkare nämnt att han troligen till hösten kommer med en 65-gradare.
Några av de bergpumpsägare som jag talat med har sagt att de tyckt att det är obehagligt att pumpen går intermittent. Det lär bli spänningar i rören (knäppningar). En annan tyckte att elementen blev obehagligt kalla innan pumpen drar igång igen. Det var i ett välisolerat hus där man kör med rätt låg framledningstemp.
Fråga : Skulle det vara lämpligt att montera ett utjämningskärl i elementvattenröret mellan pumpen och första elementet ? Vilken volym?
Själv tycker jag att det lät ganska mycket om en ny IVT-punp som jag lyssnat på och som stod i bottenvåningen. Den i och för sig nöjde ägaren sa att han kände sig lite störd ibland på nätterna men inte på dagen
I vårt hus kommer pumpen att stå i pannrummet källaren under vardagsrummet . Där blir jag ibland störd när oljebrännaren drar igång mitt under aktivt musiklyssnande.
Fråga: Ärdet så att mycker av kompressorljudet fortplantas via rören? Om det bara är luftljud skulle man ju kunna minska ljudet genom att montera en del mineralullsmattor i pannrummet, fast detta lär bara dämpa högfrekvent ljud.
Tacksam för svar. Bästa hälsningar Sarastro
Jag har ett mycket mindre hus, 145 m2, som drat 2700 liter olja. På västkusten där vi sällan har -20 men där pannan slurpar olja vid -5 eller minus 15 och blåst ...
Vi har s.k enrörssystem, som tur är med relativ grova rör för att vara det systemet. Vid oljeeldning brukat jag hålla stigarledninggen (framledningens) temp vd 40 grad om det är 0 grad ute och 50 till 57 grad vid -15 beroende på hur det blåser (Under det kalla blåsifa året 1978 behövdes det 65 vid -20 innan vi tillägsisolerde vinden 0ch kryputrymmena i övervåningen)
Så förhållandena är annaorlunda än i Kiruna.
Mu mina frågor :
IVT (och kanske andra) har en HT-serie vars värmepumpsdel ska kunna fungera vid 60 grad. Nackdelen lär vara att verkningsgraden är sämre vid framledningstemp 35 grad jämfört med en vanlig 55 grad pump
Fråga: Kan Du käre läsare ge några kommentarer till den sortens pumpar, dvs högtemperaturpumpar?
I det sammanhanget kan nämnas att energirådgivaren här sa att en pumptillverkare nämnt att han troligen till hösten kommer med en 65-gradare.
Några av de bergpumpsägare som jag talat med har sagt att de tyckt att det är obehagligt att pumpen går intermittent. Det lär bli spänningar i rören (knäppningar). En annan tyckte att elementen blev obehagligt kalla innan pumpen drar igång igen. Det var i ett välisolerat hus där man kör med rätt låg framledningstemp.
Fråga : Skulle det vara lämpligt att montera ett utjämningskärl i elementvattenröret mellan pumpen och första elementet ? Vilken volym?
Själv tycker jag att det lät ganska mycket om en ny IVT-punp som jag lyssnat på och som stod i bottenvåningen. Den i och för sig nöjde ägaren sa att han kände sig lite störd ibland på nätterna men inte på dagen
I vårt hus kommer pumpen att stå i pannrummet källaren under vardagsrummet . Där blir jag ibland störd när oljebrännaren drar igång mitt under aktivt musiklyssnande.
Fråga: Ärdet så att mycker av kompressorljudet fortplantas via rören? Om det bara är luftljud skulle man ju kunna minska ljudet genom att montera en del mineralullsmattor i pannrummet, fast detta lär bara dämpa högfrekvent ljud.
Tacksam för svar. Bästa hälsningar Sarastro
första frågan: högtemppumpar funkar säkert bra,men verkningsgraden blir sämre med högre temp. Du nämner 40 fram vid +-0 grader ute, det är rätt ok.
Tvåan: en ack kopplad som "första" radiator tycker jag är en bra investering, det minskar antalet start o stopp. Särskilt om man har moderna radiatorer med liten vattenvolym. 150 lite räcker... men prisskilladen är inte stor på en större tank, men mer än 300 l skall du inte ha.
trean: det är olika typer av ljud, kompressorn vibrerar det kan fortplanta sig, det ska monteras flexslangar mellan radiatorerna och värmepumpen. På kalla sidan gäller det att rören monyteras så att risken minimeras. sen har man själva driftljudet, från källaren skall det inte va problem, åtminstone inte på dagen. Men kan va störande på natten om man är "ljudkänslig".
Tvåan: en ack kopplad som "första" radiator tycker jag är en bra investering, det minskar antalet start o stopp. Särskilt om man har moderna radiatorer med liten vattenvolym. 150 lite räcker... men prisskilladen är inte stor på en större tank, men mer än 300 l skall du inte ha.
trean: det är olika typer av ljud, kompressorn vibrerar det kan fortplanta sig, det ska monteras flexslangar mellan radiatorerna och värmepumpen. På kalla sidan gäller det att rören monyteras så att risken minimeras. sen har man själva driftljudet, från källaren skall det inte va problem, åtminstone inte på dagen. Men kan va störande på natten om man är "ljudkänslig".
Att man får betala lite mer för pumpen är nog den lilla kostnaden, andra kännbara kostnader tillkommer, se nedan
Disskuterar just nu med IVT o andra
De föreslår en HT 7 resp Fighter 1215-7
De bedömer att huset kommer dra
toppeffekt kW 11,7 resp 9 kW ,
driftenergi VP kWh 8600 resp 7300,
tillsatsenergi kWh 2100 resp 25.
Pumparna avger ca 7 KW vid 50 grad
Att olika bedömare tror olika om hur stor husets toppeffekt förvånar mig inte, de har fått veta oljeförbrukningen under senare år och att förbrukningen ökas rätt kraftigt nät det blåser och att källaren i framtiden kommer att värmas mer än f.n.
Har nu letat i gamla noteringar om oljeförbrukningen under vissa korta perioder och därur beräknat effektbehover i KW (antagit 90 % verkngsrad)
Huset verkar behöva 5.6 KW vid -7 och lite blåst och samma effekt vid -10 och stiltje. Denna effekt kan pumparna levera vid 50 grad utan att patronen går på, (Tror att 50 grad räcker för elemten)
Toppeffekten 11.7 verkar väl tilltagen men antagligen omöjlig att nå eftersom framledningens temp var 65 grad då huset under en kort perod behövde omräknat knappt 11 KW vid bra blåst och -18 och detta mättes innan innan huset tilläggsisolerades.
Verkar det vettigt att öka effekten o nästan slippa tillskottsenergi? Eller förstör man ekonomin med korta gångtider under de halvkalla månaderna?
Ett problem med min anläggning är ju begränsningen hos VP till 60 resp 55 grad (vid den dimensionerande temp -16 och svag blåst gäller nog 60 är jag rädd, men i stiltje räcker 55 grad)
Åter till vinst o kostnader för större pump hål
Går man upp en storlek blir i det här fallet vinsten ganska liten eftersom pumpen inte mycket dyrare.
Men borrhålet bör ökas. Hur mycket? Är 140 meter aktivt djup lagom för de nämnda pumparna som tar 6 KW ur berget vid 35 frad och 5 vid 50 grad? eller? (Vi har kanske 30 meter till berg)Kostnad ..
Och hur varmt är det där nere efter 2 års drift?
Dessutom passeras 16 A gränsen även äm inte all tillsatsenergi måste utnyttjas utom för VV.
Hur är det man säger - Har man satt yxan i botten på båten får man börja ro....
Vad är det som gör W's bergvärmepumpar så mycket bättre än Nibe, IVT, Thermia, CTC att det är värt 30kSEK MER än på pappret motsvarande produkter från dom "vanliga" tillverkarna?
De praktiska skillnaderna mellan ovan nämnda pumpar är minimala. Att W skulle sticka ut och slå alla på fingarna i form av både kvalitet och prestanda skulle förvåna mycket.
Replik!
Vad är det som gör W's bergvärmepumpar så mycket bättre än Nibe, IVT, Thermia, CTC att det är värt 30kSEK MER än på pappret motsvarande produkter från dom "vanliga" tillverkarna?
De praktiska skillnaderna mellan ovan nämnda pumpar är minimala. Att W skulle sticka ut och slå alla på fingarna i form av både kvalitet och prestanda skulle förvåna mycket.
Replik!
Den här frågan har jag ställt på "Värmepumpsforum", men inte fått så många svar som jag önskade, så jag slänger in den här också:
Jag behöver lite råd angående val av pumpstorlek!
Så här ligger det till:
1. Jag håller på och bygger ett tämligen välisolerat enplanshus på 155 m2. Enligt mina u-värdesberäkningar ska toppeffekten ligga på 7,8 kW. Det stämmer tämligen exakt med schablonsiffran 50 W/m2.
2. Jag har en numera outnyttjad vattenbrunn på tomten, med 83 m vattenpelare. Detta har jag tänkt nyttja för bergvärme.
3. Huset ska ventileras på något sätt, mekaniskt. Jag har då tittat på Nibes FLM30. Den torde, om jag läser diagrammet rätt, ge ett tillskott på 1-1,5 kW beroende på kb-temp vid aktuellt luftflöde (dryga 200 m3/h).
Egna slutsatser:
83 m aktivt djup räcker (väl?) till en 4 kW-pump.
4 kW ger en effekttäckningsgrad på ung 50%. Det är väl lite snålt enligt nyare rön, eller hur?
Om jag då ansluter en FLM30 borde jag kunna installera en 5 kW-pump till mitt 83-meterhål? 5 kW ger 64% effekttäckningsgrad. Bättre, men kanske inte nog?
Jag tror inte det skulle vara ekonomiskt försvarbart i mitt fall att borra ett nytt, djupare hål eller att borra ett korthål och koppla samman kollektorerna. Tomten består av berg, så någon extra markslinga är inte aktuell heller.
Råd och synpunkter mottas tacksamt!
Jag behöver lite råd angående val av pumpstorlek!
Så här ligger det till:
1. Jag håller på och bygger ett tämligen välisolerat enplanshus på 155 m2. Enligt mina u-värdesberäkningar ska toppeffekten ligga på 7,8 kW. Det stämmer tämligen exakt med schablonsiffran 50 W/m2.
2. Jag har en numera outnyttjad vattenbrunn på tomten, med 83 m vattenpelare. Detta har jag tänkt nyttja för bergvärme.
3. Huset ska ventileras på något sätt, mekaniskt. Jag har då tittat på Nibes FLM30. Den torde, om jag läser diagrammet rätt, ge ett tillskott på 1-1,5 kW beroende på kb-temp vid aktuellt luftflöde (dryga 200 m3/h).
Egna slutsatser:
83 m aktivt djup räcker (väl?) till en 4 kW-pump.
4 kW ger en effekttäckningsgrad på ung 50%. Det är väl lite snålt enligt nyare rön, eller hur?
Om jag då ansluter en FLM30 borde jag kunna installera en 5 kW-pump till mitt 83-meterhål? 5 kW ger 64% effekttäckningsgrad. Bättre, men kanske inte nog?
Jag tror inte det skulle vara ekonomiskt försvarbart i mitt fall att borra ett nytt, djupare hål eller att borra ett korthål och koppla samman kollektorerna. Tomten består av berg, så någon extra markslinga är inte aktuell heller.
Råd och synpunkter mottas tacksamt!
Jag tror att en fyrakilowattare plus FLM30 ska funka bra.
Vi har ju ett hus på 148 kvm - egentligen närmare knappt 170 kvm, öppet till nock i v-rum - som vi värmer med en 4 kw värmepump. Den kör både uppvärmning och varmvatten. Tyvärr har den inga statistikfunktioner så jag kan inte se hur många timmar tillskott den använder men det är inte många.
Den är kopplad till två femtiometerhål som säkert har motsvarande aktivt djup som ditt hål. Betänk också att vi inte har någon återvinning (än) utan bara mekanisk frånluft.
En femkilowattare kan bli för mycket för det borrdjupet, är jag rädd för.
Vi har ju ett hus på 148 kvm - egentligen närmare knappt 170 kvm, öppet till nock i v-rum - som vi värmer med en 4 kw värmepump. Den kör både uppvärmning och varmvatten. Tyvärr har den inga statistikfunktioner så jag kan inte se hur många timmar tillskott den använder men det är inte många.
Den är kopplad till två femtiometerhål som säkert har motsvarande aktivt djup som ditt hål. Betänk också att vi inte har någon återvinning (än) utan bara mekanisk frånluft.
En femkilowattare kan bli för mycket för det borrdjupet, är jag rädd för.
Hmm, men en FLM 30 tillför ju energi till köldbärarslingan. Det är ju i praktiken samma sak som att ha ett antal extrameter hål, eller hur?KarlXII skrev:
Tack så hemskt mycket för hjälpen... ;DKarlXII skrev:Kanske. Kanske inte. Men kör du, så får vi se.
Tjenare krappar och flickor! ;D
Nu är det snart dags för borrning som det ser ut, vecka 36 är det som gäller. Jag funderar nu bara på vilken värmepump jag ska (igen). Hittills har det lutat åt en Autoterm 311 E (11kW), men nu skulle jag vilja att proffsen här kommer med tips och funderingar angående den där nya IVT:en....Green Line HT Plus, är den bra..? Är den dålig? Vad kostar en sån på nätet..?
Skrev till www.varmepump.biz till Steffe där, men han hade inte IVT:s program vilket är lite synd.
Hoppas sommaren har varit bra så här långt era regn indränkta sorkar!!! ;D
Nu är det snart dags för borrning som det ser ut, vecka 36 är det som gäller. Jag funderar nu bara på vilken värmepump jag ska (igen). Hittills har det lutat åt en Autoterm 311 E (11kW), men nu skulle jag vilja att proffsen här kommer med tips och funderingar angående den där nya IVT:en....Green Line HT Plus, är den bra..? Är den dålig? Vad kostar en sån på nätet..?
Skrev till www.varmepump.biz till Steffe där, men han hade inte IVT:s program vilket är lite synd.
Hoppas sommaren har varit bra så här långt era regn indränkta sorkar!!! ;D