940 läst ·
3 svar
940 läst
3 svar
Självutnämd expert sökes
Hej
Länkar tråd där diskussionen startade med feedback på planlösning men nu gått över till bland annat bygglov. Frågan är vad som gäller vid indragen övervåning.
Är det endast beräkningsgrundande sidan (dvs den mot vägen) som behöver dras in eller behöver det göras från fler håll?
Svarar gärna på frågor du har om det underlättar med mer info innan du svarar på frågan.
https://www.byggahus.se/forum/threa...ningen-vad-skulle-ni-goera-annorlunda.530539/
Tack på förhand
Länkar tråd där diskussionen startade med feedback på planlösning men nu gått över till bland annat bygglov. Frågan är vad som gäller vid indragen övervåning.
Är det endast beräkningsgrundande sidan (dvs den mot vägen) som behöver dras in eller behöver det göras från fler håll?
Svarar gärna på frågor du har om det underlättar med mer info innan du svarar på frågan.
https://www.byggahus.se/forum/threa...ningen-vad-skulle-ni-goera-annorlunda.530539/
Tack på förhand
Varför anlitar du inte en arkitekt eller konsult som hjälper dig?
Hej! Det kommer jag självklart att göra lite längre fram i processen. Just nu bor vi utomlands och bygget kommer inte genomföras inom närmsta tiden. Därav är min fråga mer så att jag vet när jag själv skissar på ”drömhuset” som en arkitekt såklart kommer att få göra om sen enligt professionen. Just nu mer nyfiken kring begränsningar och om någon här vet mer om detLaszloToth skrev:
Hej! Jag är arkitekt med lång erfarenhet av området. Det enkla men tråkiga svaret är att det beror på, då olika kommuner tolkar praxis olika, och rättsläget förändras.
Lite förenklat kan man säga såhär: Tidigare praxis var att man etablerade en beräkningsgrundande fasad, utifrån vilken fasad som skulle få störst allmän påverkan, och följde den detaljplanen så hade man ganska fri lejd på de andra fasaderna.
Så är det fortfarande i många kommuner, men vissa har ändrat sina riktlinjer och tolkar anvisningarna lite annorlunda - om du har ett hus bestående av flera huskroppar (som ni är inne på) skall varje huskropp bedömas för sig, och då kan det bli så att du får två eller fler beräkningsgrundande fasader, beroende på hur fastigheten ligger och vad som finns runt den.
Reglerna har varit desamma sedan 1995, tror jag:
"Byggnadshöjd ska som huvudregel beräknas utifrån den samlade
byggnadskroppen. I vissa fall, t.ex. om byggnaden är mycket lång, sammansatt av flera
byggnadsdelar eller byggd i vinkel, kan det vara nödvändigt att betrakta byggnaden
som sammansatt av flera delar och göra en särskild bedömning av varje del för sig. Vid
beräkning av byggnadshöjden utgår man från en fasad som fastslås vara beräknings-
grundande."
Det som ändrats efter domar i MMD/MÖD (som jag tyvärr inte hittar vid en snabb googling) är att man har blivit hårdare på det här med olika byggnadsdelar och byggd i vinkel. Enligt min erfarenhet så spelade det inte så stor roll tidigare, så länge den delen mot exempelvis vägen eller allmän plats hade rätt höjd, så kunde de andra fasaderna sticka iväg. Vissa kommuner har nu en praxis att om det finns flera huskroppar/byggnadsdelar så måste varje huskropp ha en beräkningsgrundande fasad. Jag tycker detta är ett något världsfrånvänt arbetssätt och jag minns att jag inte heller tolkade domarna som kommunen hänvisade till på samma sätt, men så är det, och arbetssättet kommer möjligen att sprida sig till fler kommuner, då de följer rättsläget.
Lite förenklat kan man säga såhär: Tidigare praxis var att man etablerade en beräkningsgrundande fasad, utifrån vilken fasad som skulle få störst allmän påverkan, och följde den detaljplanen så hade man ganska fri lejd på de andra fasaderna.
Så är det fortfarande i många kommuner, men vissa har ändrat sina riktlinjer och tolkar anvisningarna lite annorlunda - om du har ett hus bestående av flera huskroppar (som ni är inne på) skall varje huskropp bedömas för sig, och då kan det bli så att du får två eller fler beräkningsgrundande fasader, beroende på hur fastigheten ligger och vad som finns runt den.
Reglerna har varit desamma sedan 1995, tror jag:
"Byggnadshöjd ska som huvudregel beräknas utifrån den samlade
byggnadskroppen. I vissa fall, t.ex. om byggnaden är mycket lång, sammansatt av flera
byggnadsdelar eller byggd i vinkel, kan det vara nödvändigt att betrakta byggnaden
som sammansatt av flera delar och göra en särskild bedömning av varje del för sig. Vid
beräkning av byggnadshöjden utgår man från en fasad som fastslås vara beräknings-
grundande."
Det som ändrats efter domar i MMD/MÖD (som jag tyvärr inte hittar vid en snabb googling) är att man har blivit hårdare på det här med olika byggnadsdelar och byggd i vinkel. Enligt min erfarenhet så spelade det inte så stor roll tidigare, så länge den delen mot exempelvis vägen eller allmän plats hade rätt höjd, så kunde de andra fasaderna sticka iväg. Vissa kommuner har nu en praxis att om det finns flera huskroppar/byggnadsdelar så måste varje huskropp ha en beräkningsgrundande fasad. Jag tycker detta är ett något världsfrånvänt arbetssätt och jag minns att jag inte heller tolkade domarna som kommunen hänvisade till på samma sätt, men så är det, och arbetssättet kommer möjligen att sprida sig till fler kommuner, då de följer rättsläget.
Klicka här för att svara