Hur menar du nu? Det är regionnät som är draget med dessa avtalsservitut, och även en transformator står här. De skrevs 2005, när kabel grävdes ner/om.

Tror du inte de är giltiga?
 
  • Gilla
Claes Sörmland och 1 till
  • Laddar…
harry73
Jag tror att det finns ledningsrätt av en anledning
 
Jag tror det finns en anledning att nätbolagen föredrar frivilliga avtal. Billigare och snabbare, bla.
 
Det här lär vara Sveriges servituttätaste fastighet.
Fastighet med komplexa servitut gränser på en karta, markerad som Ladugårdsgärdet 1:29.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Ladugårdsgärdet 1:29.

Det är alltså hissen upp från Gärdets tunnelbanestation. Till den lär hela tunnelbanans underjordiska servitutnät vara kopplat.

I ett common law-system hade det kanske inte varit så konstigt, men hos oss med främst skriven lag är det lite mer apart. Här har vi dock sen 70-talet (NJA 1978 s. 57) en sådan ordning. Hissen har alltså servitut för ett tunnelbanesystem snarare än tvärtom…

Med den anekdotiska bakgrunden kan man kanske förstå servitutsordningen snarare än ledningsrätt.

Med bilden som hjälp har jag dock svårare att förstå problemet. Den lilla triangeln som skevar mot fastighet 2 ligger väl ändå på plats där TS inte kan väntas bygga garage (det sker väl troligare mot fastigheten nedåt i bild, och där hamnar ju även TS ingående ledningar.

Eller har jag missförstått hur och var TS kan tänkas bygga?
 
Redigerat:
  • Gilla
TRJBerg
  • Laddar…
Nätbolagen har fastigheter som de knyter rättigheter till, både avtals och ledningsrätter. Det gäller väl främst elbolag, samt VA-ledningar eftersom de även har fastigheter för ändamålet. Det finns alltså fastigheter med tusentals rättigheter. När ledningsrätten knyts till fastighet kan den användas som kreditunderlag så det finns skäl för ledningshavare att ha en fastighet för ändamålet.
 
  • Gilla
Claes Sörmland och 2 till
  • Laddar…
Hur har det gått här? Det kom ett rättsfall idag med rubriken: inskrivning av avtalsservitut skedde mellan fastighetsköp och lagfart. Det påminde mig om den här tråden. Det visade sig dock att rubriken var missledande. I första instans hade klagande förvisso i andrahandsyrkandet hävdat att servitutsavtalet var ogiltigt eftersom det inte ingåtts av fastighetsägarna vid tillfället (dvs köparna). Tingsrätten konstaterar dock att formkraven (14 kap. 5 § JB) var uppfyllda eftersom servitutet inkommit till Lantmäteriet före köpekontraktet upprättades. I hovrätten återtogs andrahandsyrkandet.

Så nu blir jag nyfiken på hur det gick i TS fall?
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.