Servitut – lantmätaren reder ut begreppen
Ett avtalsservitut kan du skriva själv, medan det är lantmäteriet som tar hand om officialservituten. Här berättar juristen och lantmätaren Emil Karlsson om servitut, vad de kostar och annat som är viktigt att veta om servitut för dig som äger en tomt.
Du kan läsa artikeln här: Servitut – lantmätaren reder ut begreppen
Du kan läsa artikeln här: Servitut – lantmätaren reder ut begreppen
Medlem
· Västerbotten
· 872 inlägg
"Vad kostar ett servitut?Redaktionen skrev:
Att upprätta ett avtalsservitut kan kosta allt från ingenting (bortsett från de 375 kronorna som det kostar att få servitutet inskrivet i fastighetsregistret, vilket man ska!) för den som gör det själv, till rätt omfattande belopp för den som ska ha ett komplicerat avtalsservitut vattentätt författat av fackman."
Jamendåså, då fick vi den frågan besvarad. Allt från inget till hur mycket som helst
Hej
Tack för en bra artikel! Vi har just en situation då vi är två hus utan väg fram. Det finns ett officialsservitut sedan 1964 för vår granne som ger rätt att "taga" väg och ett officialservitut från samma period för vårt hus som ger rätt att "begagna väg" över stamfastighet. Vi har två fastigheter fram som vi måste bygga vägen över, en har vi löst med avtalsservitut och den andra har vi då redan dessa officialsservitut på.
Nu vill den fastigheten ha pengar, vi har egentligen ingenting emot att ge honom en slant med men hur är det rättsligt? Vi har kontaktat två olika personer på Lantmäteriet som bägge säger att det "torde vara så att vi kan anlägga väg" och olika lite vaga begrepp. Markägaren har å sin sida en släkting som jobbar som jurist på lantmäteriet som säger att ord användes på annorlunda sätt förr i tiden och att det inte ska utläsas som att vi har rätt att bygga väg. Hon har intresse i målet tänker jag.
Jag känner att ett officialservitut och de papper vi har klara på att bygga från Länstyrelse samt miljönämnd borde ge oss rätt att börja men vill ogärna bråka med denna person så vore supertacksam om du kan hjälpa oss reda ut detta.
Stort tack på förhand!
A
Tack för en bra artikel! Vi har just en situation då vi är två hus utan väg fram. Det finns ett officialsservitut sedan 1964 för vår granne som ger rätt att "taga" väg och ett officialservitut från samma period för vårt hus som ger rätt att "begagna väg" över stamfastighet. Vi har två fastigheter fram som vi måste bygga vägen över, en har vi löst med avtalsservitut och den andra har vi då redan dessa officialsservitut på.
Nu vill den fastigheten ha pengar, vi har egentligen ingenting emot att ge honom en slant med men hur är det rättsligt? Vi har kontaktat två olika personer på Lantmäteriet som bägge säger att det "torde vara så att vi kan anlägga väg" och olika lite vaga begrepp. Markägaren har å sin sida en släkting som jobbar som jurist på lantmäteriet som säger att ord användes på annorlunda sätt förr i tiden och att det inte ska utläsas som att vi har rätt att bygga väg. Hon har intresse i målet tänker jag.
Jag känner att ett officialservitut och de papper vi har klara på att bygga från Länstyrelse samt miljönämnd borde ge oss rätt att börja men vill ogärna bråka med denna person så vore supertacksam om du kan hjälpa oss reda ut detta.
Stort tack på förhand!
A
Beror väl på om servitutet säger om man har rätt ”att anlägga och underhålla väg”, eller rätt att ”använda/bruka väg”. Ofta bildar man i det andra fallet då en gemensamhetsanläggning för vägen, där det stadgas hur mycket var och en ska bidra med, eftersom det då är fler än en fastighet som använder och har nytta av vägen.P Per Lindblad skrev:
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 194 inlägg
Ingen är skyldig att betala. Härskande fastighet (brukaren) har rätt att underhålla vägen på egen bekostnad, men kan inte tvinga vägägaren att göra något. Samma sak gäller om tjänande fastighets ägare vill underhålla vägen, då har denne inte rätt att kräva betalning av härskande fastighet.P Per Lindblad skrev:
Gäller det att byta beläggning täcks det dock normalt inte av servitutet, så det är inte bara att stensätta eller asfaltera för att man vill.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 194 inlägg
Finns det någon karta kopplad till avstyckningarna eller har ni tittat på gamla kartor om det funnits någon väg inritad då? För det troligaste är att det funnits en väg eller i alla fall en tänkt sträcka där vägen skulle gå.A AAndersch skrev:
Att betala stamfastigheten (igen, rimligen kan man se det som att denna fick betalt för servitutet vid avstyckningen) skulle jag inte göra. Däremot kan man kanske tänka sig att förhandla om en lämplig sträckning för vägen med markägaren.
Diversearbetare
· Göteborg
· 11 174 inlägg
Det gäller väl att ha en samfällighetsförening/vägförening för att kunna besluta om byte av beläggning? Fick i alla fall jag höra av lokala lantmäteriet.
Många servitut har ingen samfällighetsförening eller motsvarande. Där vi har sommarstuga är det sex fastigheter som har en gemensamhetsanläggning för vattentäkt och vattenledning, men ingen förening. Samma gäller vägservituten. Det gör ju inte att vi inte exempelvis kan byta beläggning på vägen eller renovera vattenledningarna. Vi måste bara komma överens om att och hur det ska göras.
En aspekt på avtalsservitut som jag saknade i artikeln är möjligheten till tidsbegränsade servitut, och hur man resonerar för att det fortfarande skall uppfylla rekvisitet i formavtalet om tillräcklig beständighet. Någon som har koll det?
Skilj på servitut (som ju är en rätt att använda en del av någon annans fastighet), och samfällighet, som ju snarare är ett stycke fristående mark (ingår alltså inte som en del av en fastighet) men som ”samägs” av ett antal delägande fastigheter.
En fråga som inte besvarades i artikeln som jag funderar lite på är från perspektivet från den framtida, eventuellt, "tjänande" fastigheten. Om det inte finns något servitut, och frågan kommer på tal - vad är anledningen till att jag ska gå med på det? Det verkar som att för den tjänande fastigheten är det bara tid och pengar som ev. kan slösas på detta - vad vinner man på det? Eller går man med på det bara för att vara juste?
Tack! Tyvärr finns inte väg eller stig inritat på gamla eller nya kartor. Vi har dock original officialservitutet och även original köpebrevet där detta nämns. Markägaren säger att han är positiv till att vi ska ha väg "bra med möjlighet till ambulans och brandkår" som han sa. Vi har gått vägsträckan (den tänkta) med både honom och hans syskon. Problemet är att han vill ha pengar. Mycket pengar för en liten parkeringslats som det rör sig om. Mänskligt att vilja ha pengar tänker jag, så vill veta om vi måste reglera detta när det redan finns oservitut och det bör redan vara betalt.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 194 inlägg
Säg att han redan fått pengar. En del av köpeskillingen var för att få tillträde till fastigheten över hans mark (jag tolkar det som att han sitter på stamfastigheten, alltså den som de aktuella fastigheterna en gång styckats av från). Han kan inte sälja den rätten en gång till bara för att tidigare ägare inte fått tummen ur och anlagt vägen.
Och nej, det spelar ingen roll att/om det nu är andra människor som äger fastigheterna än det var vid avstyckningen.
Och nej, det spelar ingen roll att/om det nu är andra människor som äger fastigheterna än det var vid avstyckningen.