Servitut, kan vad som helst regleras i ett servitut?
Vi har ett köpeavtal från tidigt 1900-tal inskrivet som servitut till vår fastighet.
I Lantmätreiet uppgivet ändamål "Villa och årlig avgäld" (Någon som vet innebörden av ändamålet och hur det påverkar vad som är giltig del av dokumentet inskrivet som servitut?)
För att vara tydlig finns ingen koppling mellan härskande och tjänande fastighet. De ligger kilometer från varandra och har varken vägförbindelse, passage, elledning eller annat. Det finns kommunalt vägnät till båda.
I köpeavtalet regleras bland annat verksamheter som icke tillåtna samt rätt att dra ledning över tomten för de fall detta är nödvändigt.
Det finns skrivelser om hur nära tomtgräns byggnad får uppföras. Kan den ha verkan och i så fall kan den ha verkan över detaljplan?
En ännu märkligare skrivelse att boningshus icke må uppföras annat än efter säljarens godkännande av ritningar.
I jordabalken är det ganska tydligt vad ett servitut avser/kan vara giltigt för. Ovan punkter bör därmed inte vara giltiga som del av servitut.
14 kap. Servitut
1 § Om det är ägnat att främja en ändamålsenlig markanvändning, får i fastighet (den tjänande fastigheten) upplåtas rätt för ägaren av annan fastighet (den härskande fastigheten) att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt taga i anspråk den tjänande fastigheten eller byggnad eller annan anläggning som hör till denna eller att råda över den tjänande fastigheten i fråga om dess användning i visst hänseende (servitut).
Servitut får avse endast ändamål som är av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten och får icke förenas med skyldighet för ägaren av den tjänande fastigheten att fullgöra annat än underhåll av väg, byggnad eller annan anläggning som avses med servitutet.
Härskande fastighet stoppar vårt bygglov och hävdar paragrafen i köpeavtal om dennes rätt att ingen byggnad får uppföras utan dennes medgivande.
I Lantmätreiet uppgivet ändamål "Villa och årlig avgäld" (Någon som vet innebörden av ändamålet och hur det påverkar vad som är giltig del av dokumentet inskrivet som servitut?)
För att vara tydlig finns ingen koppling mellan härskande och tjänande fastighet. De ligger kilometer från varandra och har varken vägförbindelse, passage, elledning eller annat. Det finns kommunalt vägnät till båda.
I köpeavtalet regleras bland annat verksamheter som icke tillåtna samt rätt att dra ledning över tomten för de fall detta är nödvändigt.
Det finns skrivelser om hur nära tomtgräns byggnad får uppföras. Kan den ha verkan och i så fall kan den ha verkan över detaljplan?
En ännu märkligare skrivelse att boningshus icke må uppföras annat än efter säljarens godkännande av ritningar.
I jordabalken är det ganska tydligt vad ett servitut avser/kan vara giltigt för. Ovan punkter bör därmed inte vara giltiga som del av servitut.
14 kap. Servitut
1 § Om det är ägnat att främja en ändamålsenlig markanvändning, får i fastighet (den tjänande fastigheten) upplåtas rätt för ägaren av annan fastighet (den härskande fastigheten) att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt taga i anspråk den tjänande fastigheten eller byggnad eller annan anläggning som hör till denna eller att råda över den tjänande fastigheten i fråga om dess användning i visst hänseende (servitut).
Servitut får avse endast ändamål som är av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten och får icke förenas med skyldighet för ägaren av den tjänande fastigheten att fullgöra annat än underhåll av väg, byggnad eller annan anläggning som avses med servitutet.
Härskande fastighet stoppar vårt bygglov och hävdar paragrafen i köpeavtal om dennes rätt att ingen byggnad får uppföras utan dennes medgivande.
Finns vad jag vet inget som heter "villaservitut", avtalsservitut eller officialservitut.H håbbe1961 skrev:
Svar från lantmäteriet = inget svar.
"Lantmäteriet kan inte hjälpa till att tolka eller utreda vad ett privatupprättat avtal har för innebörd eller verkan. Vi gör endast en formell prövning av om ett servitutsavtal eller nyttjanderättsavtal kan skrivas in i registret.
Om du vill veta vad inskrivna servitutsavtal har för verkan råder vi dig att kontakta sakkunnig på den privata marknaden."
har svårt att tänka mig att en sådan formulering kan vara giltig. Men du behöver juristhjälp.
Ett sätt att börja kan vara att du kontaktar villaägarförbundet, de ger (begränsad) juridisk rådgivning gratis till medlemmar.
Ett sätt att börja kan vara att du kontaktar villaägarförbundet, de ger (begränsad) juridisk rådgivning gratis till medlemmar.
Förmodligen kan bara en fastighetsreglering gällande servitut ändra på detta avtal. Något man ansöker om på LM men är ni två fadtigheter inte överens om detta så kanske LM inte heller medlar i fallet.A Ants skrev:
Men inte ska väl kommunen pröva ett bygglov efter gamla avtalsservitut? Sådana är väl mellan dig och den härskande servitutets ägare? Eller finns det grund för sådan prövning i PBL?A Ants skrev:
(Gamla avtalsservitut är i teorin gällande. Dagens lagstiftning har inte tagit död på dem retroaktivt.)
Hur stor är avgälden och har ni betalat den?A Ants skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 234 inlägg
Det låter som att den som anlade området gjorde en detaljplan medelst servitut och satte sina efterföljare som övervakare av området. För jag gissar att ni inte är ensamma om den här typen sv servitut, utan att hela området har likadana.
En klåfingrig jävel (inte olikt en kommunal tjänsteman satt att bevaka detaljplanen) begränsar er således. Och liksom med detaljplanen var detta något rimligen känt när ni köpte fastigheten.
Så vad säger servitutägaren? Är denne mot all form av byggnation, eller är det just ert föreslagna bygge som stör, och i så fall på vad sätt?
Ett servitut från tidigt 1900-tal vilar på 1734 års lag. Jordabalken i den ändrades dock omfattande i början av 1900-talet, så vad gäller servitut är det nog viktigt att veta om det är från före 1907 eller inte vad gäller vilken laglydelse som är aktuell.
Jag sätter dock en liten peng på att servitutet gäller, även om jag personligen ogillar det på grund av dess rättsosäkra aspekter och det fullständigt meningslösa i att någon ska få styra över andras egendom på det där sättet.
Men som andra redan sagt, det här behöver du en skarp fastighetsjurist för att reda ut. Vägen att förhandla med servituthavaren ligger dock också öppen, kanske är den rent av den enda möjliga vägen.
En klåfingrig jävel (inte olikt en kommunal tjänsteman satt att bevaka detaljplanen) begränsar er således. Och liksom med detaljplanen var detta något rimligen känt när ni köpte fastigheten.
Så vad säger servitutägaren? Är denne mot all form av byggnation, eller är det just ert föreslagna bygge som stör, och i så fall på vad sätt?
Ett servitut från tidigt 1900-tal vilar på 1734 års lag. Jordabalken i den ändrades dock omfattande i början av 1900-talet, så vad gäller servitut är det nog viktigt att veta om det är från före 1907 eller inte vad gäller vilken laglydelse som är aktuell.
Jag sätter dock en liten peng på att servitutet gäller, även om jag personligen ogillar det på grund av dess rättsosäkra aspekter och det fullständigt meningslösa i att någon ska få styra över andras egendom på det där sättet.
Men som andra redan sagt, det här behöver du en skarp fastighetsjurist för att reda ut. Vägen att förhandla med servituthavaren ligger dock också öppen, kanske är den rent av den enda möjliga vägen.
Tills det är upphävt gäller det ju. Men jag skulle tro att det skulle kunna plockas bort vid en förrättning.