Sättning källarvägg hus från 1928
Har en spricka i källaren som jag har lite funderingar kring. Alla äldre källare har sprickor det vet jag, men hur allvarlig är denna och hur går jag eventuellt vidare? Vet ej hur länge den har funnit eller om den är pågående.
Sprickan är alltså i skarven mellan ytterväggen och hjärteväggen, se bild.
Det finns inga sprickor på fasaden utanvändigt. Kan det vara så att denna hjärtevägg satt sig lite? Eller är det normalt att skarvarna spricker eftersom ytterväggen och hjärteväggen antagligen vilar på olika socklar och rör sig olika mycket.
Vad har ni gjort?
Tack
Sprickan är alltså i skarven mellan ytterväggen och hjärteväggen, se bild.
Det finns inga sprickor på fasaden utanvändigt. Kan det vara så att denna hjärtevägg satt sig lite? Eller är det normalt att skarvarna spricker eftersom ytterväggen och hjärteväggen antagligen vilar på olika socklar och rör sig olika mycket.
Vad har ni gjort?
Tack
Sprickan är djup, inte genomgående dock.Centano skrev:
Det har liksom bildats en rejäl klyfta mellan ytterväggen och hjärtväggen. Kan vara gammal och icke pågående skada men tänkte kolla om någon har koll på strukturella problem.
Så länge ni inte har gjort ändringar i husets konstruktion och sprickan inte blir större eller mindre (eller ni har fuktinträngning) så skulle jag bara fylla igen den med bruk och putsa.
Det finns ofta sprickor i konstruktioner som är gamla.
Har ni hållt på att dränera och gräna ut runt, eller ändra i bärande konstruktioner. Då skulle jag vara orolig. har ni inte gjort något sånt är det bara vara lugn
Gamla hus börjar inte bara plötsligt rasa efter 100 år
(sprickorna ser ju rätt gamla ut så jag skulle inte oroa mig)
Det finns ofta sprickor i konstruktioner som är gamla.
Har ni hållt på att dränera och gräna ut runt, eller ändra i bärande konstruktioner. Då skulle jag vara orolig. har ni inte gjort något sånt är det bara vara lugn
Gamla hus börjar inte bara plötsligt rasa efter 100 år
(sprickorna ser ju rätt gamla ut så jag skulle inte oroa mig)
Dränering gjordes 2013 men som ni ser så kunde man inte dränera just där eftersom trappan går utanför.Appendix skrev:
Så länge ni inte har gjort ändringar i husets konstruktion och sprickan inte blir större eller mindre (eller ni har fuktinträngning) så skulle jag bara fylla igen den med bruk och putsa.
Det finns ofta sprickor i konstruktioner som är gamla.
Har ni hållt på att dränera och gräna ut runt, eller ändra i bärande konstruktioner. Då skulle jag vara orolig. har ni inte gjort något sånt är det bara vara lugn
Gamla hus börjar inte bara plötsligt rasa efter 100 år
(sprickorna ser ju rätt gamla ut så jag skulle inte oroa mig)
Sprickorna är enbart invändigt i källaren så ingen risk för fuktinträngning iaf.
Frågan är ju om man på sikt ska göra något som tex stämpa upp eller avlasta bjälklaget just där? Finns mer avancerade geotekniska lösningar med geopolymer men antar att det göra man vid betydligt värre skador.
Redigerat:
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Man måste veta byggnadssättet mer i detalj för att kunna diskutera den här typen av problem. Undergrundens beskaffenhet är särskilt viktig. På SGU:s hemsida kan man gratis beställa en jordartskarta över platsen där huset ligger. Med utgångspunkt från husets ålder antar jag att ytterväggarna är gjorda i armerad betong. Hjärtväggen verkar vara en kombination av trä och putsad mursten av något slag. De sprickor som syns på bilderna är mer resultatet av rörelser mellan olika materialslag än sättningsskador. Typiska sättningssprickor är diagonala och bör synas framför allt i ytterväggarna.
Jordmånen består av sand och lermorän. Huset är beläget i Visby.J justusandersson skrev:
Huset byggt 1928 och grundmuren består av murade betongstenar. Tror dock inte detta murverk är armerat dock. Tjocklek är ca 42 cm.
Hjärtväggen är också murad sten men ca 25 cm tjock. Den bär lasten från tre golvbjälkar samt väggen i lättbetong (gasbetong) på våningen ovanför.
Min egen iakttagelse är att det är hjärtväggen som rört på sig (ca 2cm) bort från ytterväggen och därför har fogen mellan dessa väggar spruckit i skarven. Om nu så är fallet, är det pga hög last från golvbjälkarna eller tror ni att själva hjärtväggens sula har sjunkit?
OBS: det träplank ni ser i bilden är bara en inbyggd hylla och har inget med konstruktionen att göra.
Så länge ni inte har gjort ändringar i husets konstruktion och sprickan inte blir större eller mindre (eller ni har fuktinträngning) så skulle jag bara fylla igen den med bruk och putsa.
Det finns ofta sprickor i konstruktioner som är gamla.
Har ni hållt på att dränera och gräna ut runt, eller ändra i bärande konstruktioner. Då skulle jag vara orolig. har ni inte gjort något sånt är det bara vara lugn
Gamla hus börjar inte bara plötsligt rasa efter 100 år
(sprickorna ser ju rätt gamla ut så jag skulle inte oroa mig)
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Ett kolossalt vackert hus som är väl värt att ta hand om! Någon sättning i förhållande till undergrunden är det absolut inte fråga om. Det är klart att om hjärtväggen saknar sula skulle det konna hända något, men det är långsökt. Det är möjligt att du kan se något om du mäter upp källargolvets höjder med laser. Man måste veta mer om materialen i väggarna och murningsmetoer för att kunna dra några slutsatser. Med 42 cm tjocklek på yttermurarna kan det vara någon form av murad kalksten?
Tack för svar!J justusandersson skrev:
Ytterväggarna i källargrunden/sockeln är murade stenar, jag gissar på någon massiv mursten. Tror inte det är lättbetong för de är väldigt massiva med grov ballast. Känns nästan gjutna och inte typisk lättbetong som är körd i autoklav. Men visst skulle kunna vara det eftersom husets stomme är gasbetong/blåbetong. 1928 var det året man började med just gasbetong innan det blev mer industriellt 1929.
Redigerat:
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag visste att lättbetong var en 20-tals uppfinning (egentligen två oberoende av varandra om jag fattat saken rätt) men det storskaliga genombrottet kom väl betydligt senare. När det gäller mursten brukar man kunna välja mellan tegel, betongsten och betonghålsten. Måttet 42 cm gör mig dock fundersam. Hur som helst tycker jag inte att murade konstruktioner borde uppträda på det sättet.
J justusandersson skrev:
Var tvungen kontrollera väggarnas tjocklek i källaren;J justusandersson skrev:
Källargrundvägg: 27 cm
Hjärtvägg: 22 cm
Apropå gasbetong så tillverkades de absolut första batcherna 1928 men först 1929 skrev Axel Eriksson kontrakt med leverantör som kunde tillverka i större skala och då med autoklav som gjorde de mer stabila pga härdningen som uppstod av ångtrycket. I början så tillverkades gasbetong utan autoklav men man insåg snabbt de inte fick den stabilitet man önskade.
Redigerat:
