Säljaren budade och ”vann” budgivningen - är det ok?

[daVinci]

Hur troligt är det, när man är så osams att man måste lägga ut huset till öppen försäljning för att man inte kan komma överens om priset och dessutom är beredd att offra en massa pengar på mäklarkostnader?

Det fallet är så extremt att ägare 1 måste verkligen hata ägare 2 besinningslöst.

Att köpa värdering är försumbar kostnad. Även köpa 3 olika värderingar och ta medianen är mycket billigare för båda ägare.

Ett annat tänkbar fall är faktiskt att ägare 2 ändrade sig vid visningen och bestämmer sig för att köpa huset. Då har mäklarkostnaderna redan skapats så man sparar inte så mycket på att halta affären. Men det är också osannolikt fall.

 

[cpalm]

Det fallet är så extremt att ägare 1 måste verkligen hata ägare 2 besinningslöst.

Det tror jag inte. Det finns många där ute som har konstiga idéer. I det fallet jag råkade ut för var det släktingar som skulle sälja föräldrarnas hus och de verkade inte direkt osams. Det var för övrigt ett svårvärderat objekt, unikt och ett extremt bra läge utan att för den skull vara sjötomt, dyrt område eller annat som fångas av en värdering. Min bedömning är att det slutade på en bra mycket större summa än vad en vanlig värdering skulle ge, så jag kan egentligen inte heller klandra dem även om det är fräckt mot spekulanterna.

 

[nallepu]

Påminner mig om en tantkompis med bra ekonomi som var jättesugen på en lägenhet. Hon brukar alltid ha ett förföriskt leende på läpparna,. Så också när hon tittade på lägenheten. Lägenhets ägaren hade anlitat en kumpan som skulle bjuda över henne. och så länge hon hade ett leende på läpparna trodde han att hon skulle bjuda över henne. Men hon genomskådade killen och trissade upp priset rejält och plötsligt sa hon stopp med ett brett leende på läpparna. Lägenhetsägaren förklarade sedan att han inte accepterade köparen och ville att hon skulle ta lägenheten vilket hon vägrade. Efter att lägenhetsägaren kontaktade en advokat slutade det med att lägenhetsägaren fick betala mäklaren en summa baserad på högsta budet och lägenhetsägaren fick fixa en annan mäklare som sålde lägenheten ca en miljon billigare. En miljon back och dubbla mäklararvoden så att säga.
Vid ett tillfälle var jag spekulant på ett gammalt fint radhus. Mäklaren ringde mig flera gånger under en dag och frågade om jag ville höja budet vilket jag gjorde. varje gång hon ringde tyckte jag att hon blev allt surade.
Brukade alltid cykla förbi huset på vägen till mitt jobb och vid ett tillfälle upptäckte jag att hon la slutbudet och flyttat in i huset. Enligt min chef som bodde i samma länga hade jag trissat upp priset rejält eftersom en granne hade två veckor tidigare köpt grannradhuset för ca en halv miljon lägre pris.

 

[daVinci]

Det tror jag inte. Det finns många där ute som har konstiga idéer. I det fallet jag råkade ut för var det släktingar som skulle sälja föräldrarnas hus och de verkade inte direkt osams. Det var för övrigt ett svårvärderat objekt, unikt och ett extremt bra läge utan att för den skull vara sjötomt, dyrt område eller annat som fångas av en värdering. Min bedömning är att det slutade på en bra mycket större summa än vad en vanlig värdering skulle ge, så jag kan egentligen inte heller klandra dem även om det är fräckt mot spekulanterna.

Min erfarenhet är att mäklare är duktiga på att värdera. De ggr jag sålt har jag haft hem flera mäklare och de har landat på precis nästan samma prisintervall. Och slutpriset hamnat i det.

Sedan kan det naturligtvis inträffa att det är två personer som budar som nödvändigtvis skall vinna. Och priset då drar iväg orimligt. Men det är ju lite udda fall som man inte gärna kan räkna med. Och då kan inte heller säljarna vara med i slutet.

Det typiska borde vara att man förlorar rejält på att låta något gå till försäljning. Iom att man då åker på en stor försäljningskostnad.

 

[daVinci]

Påminner mig om en tantkompis med bra ekonomi som var jättesugen på en lägenhet. Hon brukar alltid ha ett förföriskt leende på läpparna,. Så också när hon tittade på lägenheten. Lägenhets ägaren hade anlitat en kumpan som skulle bjuda över henne. och så länge hon hade ett leende på läpparna trodde han att hon skulle bjuda över henne. Men hon genomskådade killen och trissade upp priset rejält och plötsligt sa hon stopp med ett brett leende på läpparna. Lägenhetsägaren förklarade sedan att han inte accepterade köparen och ville att hon skulle ta lägenheten vilket hon vägrade. Efter att lägenhetsägaren kontaktade en advokat slutade det med att lägenhetsägaren fick betala mäklaren en summa baserad på högsta budet och lägenhetsägaren fick fixa en annan mäklare som sålde lägenheten ca en miljon billigare. En miljon back och dubbla mäklararvoden så att säga.
Vid ett tillfälle var jag spekulant på ett gammalt fint radhus. Mäklaren ringde mig flera gånger under en dag och frågade om jag ville höja budet vilket jag gjorde. varje gång hon ringde tyckte jag att hon blev allt surade.
Brukade alltid cykla förbi huset på vägen till mitt jobb och vid ett tillfälle upptäckte jag att hon la slutbudet och flyttat in i huset. Enligt min chef som bodde i samma länga hade jag trissat upp priset rejält eftersom en granne hade två veckor tidigare köpt grannradhuset för ca en halv miljon lägre pris.

Hur vet du att det var en kumpan och inte bara någon som hittade en annan lägenhet.
Det är ju inte direkt ovanligt att folk försvinner som budgivare.
Ett exempel är en kollega som skulle köpa lägenhet för en tid sedan. Han bjuder naturligtvis på flera samtidigt då flera är intressanta. En kommer han 1:a på. Men en annan där han kom 2:a försvinner 1:an då denne också kom först på en annan. Då fick min kollega erbjudande att köpa den han kom tvåa på. Vilket han gjorde då han tyckte den var bättre. Varvid han försvann som 1:a på en annan.
Inget ovanligt.

Låter inte som det var fusk i första fallet du nämner iom att denne då bara skulle kört en vända till nästa helg. Nu verkar det vara en som är mer åt motsatta hållet och ser bud som bindande. Sådana håller inte på med fusk.

Andra ditt fall skulle jag säga att det är direkt fel att mäklaren är med och bjuder på bostäder de själva säljer. Dom följer ju marknaden hela tiden och borde hitta massor av tillfällen att köpa där dom inte själva säljer. Sedan verkade ju hon hantera det korrekt. Hon accepterade ju dina bud och betalade närmast överpris efter vad du berättar.

 

[cpalm]

Min erfarenhet är att mäklare är duktiga på att värdera. De ggr jag sålt har jag haft hem flera mäklare och de har landat på precis nästan samma prisintervall. Och slutpriset hamnat i det.

Det är de säkert, men det beror på objektet också. Vi talar alltså om objekt som baserat på storlek, läge och skick är värda X kr, men där det finns inte bara två, utan kanske tio spekulanter som lätt kan tänka sig att bjuda det dubbla.

 

[Nötegårdsgubben]

Andra ditt fall skulle jag säga att det är direkt fel att mäklaren är med och bjuder på bostäder de själva säljer.

Det är mycket riktigt otillåtet. Men jag misstänker att båda exemplen är skrönor.

 

[Snigla]

För att trissa upp priset är det fel, men för att köpa ett hus är det rätt.

Om de av någon anledning vill köpa sitt eget hus, så är det väl deras problem (inget de gör någon vinst på direkt, med mäklaravgifter, vinskatten osv). De är väl då en köpare som alla andra/vem som helst (Så länge budgivningen görs enligt konstens alla regler.. och försäljningen går igenom som den ska).

Rent krasst får man ju sälja till vem man vill i budgivningen.. vi har fått hus trots att vi inte bjudit mest/högst.. och jag själv skulle inte nödvändigtvis sälja till högstbjudande när vi säljer!

Man lär sig saker hela tiden, men ibland är det bättre att sälja billigare men till rätt.. än att få några knäppgökar hängandes i hasorna i 10 år.. (de ringde oss för att glödlampan var trasig när de flyttade in, de ringde för att de såg att fönsterrutorna var dåligt rengjorda.. efter 5 veckor... den ena parten började veta väldigt mycket om våra ekonomier/lån/ osv )

Tills man skrivit på papprena är inget helt färdigt.. och oftast lägger man ner både tid och pengar innan. Ibland riktigt surt.. tyvärr.

 

[cpalm]

För att trissa upp priset är det fel, men för att köpa ett hus är det rätt.

Svårt att avgöra i efterhand dock om säljaren inte vinner budgivningen. Kan av den anledningen tycka att det i så fall är bättre att sälja med hembudsrätt, dvs. att en säljare inte själv deltar i budgivningen men har optionen att köpa fastigheten till det högsta budet.
Å andra sidan blir det j-kligt snopet för den som lägger högsta budet.

 

[Pippi Viktualia]

Hur troligt är det, när man är så osams att man måste lägga ut huset till öppen försäljning för att man inte kan komma överens om priset och dessutom är beredd att offra en massa pengar på mäklarkostnader?

När min son och hans sambo flyttade isär efter att ha köpt hus gemensamt så kallades mäklare in för marknadsvärdering av huset. Min son betalade sen halva marknadsvärdet till sin f.d flickvän. Ingen försäljning behövs alltså men om flickvännen inte hade varit nöjd med mäklarens bedömning kanske hon hade kunnat bråka om det så att en försäljning skulle visa dagsvärdet på fastigheten?

 

[AnnaPannaVisselJ]

Jo, jag förstår att det är skillnad på att vilja köpa och att bara trissa upp. Problemet är ju att vi aldrig hade kunnat vinna budgivningen om vi så budat till månen. För då hade det ju uppdagats att en säljaren trissat upp priset och det är olagligt. Är det ok att låta budgivningen pågå i 10 dagar och under den tiden låta oss ta dit byggare om man som mäklare vet att vi inte ska få köpa för då uppdagas en olaglig budgivning. Känns ganska oetiskt?

Säljaren/köparen hade troligtvis en gräns för vad den skulle kunna tänka sig sälja för, så länge den gränsen inte var passerad så fortsatte dom buda.

Håller med det är ju två säljare, inte så lätt alla gånger. Har själv sålt en sommarstuga med tre delägare. Jag hade då bestämt mig för att köpa till marknadspris, för att slippa framtida missnöje från de andra delägarna. En extern budgivare dök upp med ett skambud. Det blev en budgivning och till slut släppte jag pga en av de andra delägarnas sätt att hantera att jag var en av budgivarna. Det är inte alltid så enkelt med delat ägande. Tre års hantering för att ens komma dithän att man måste sälja alternativt att låta fastigheten sakta rasera med tre delägare som inte kommer överens. Det kan vara mycket känslor inblandat som komplicerar det hela... inte alls säkert att det är något mysko.

 

[sweet_home]

Om de var 2 ägare och en av dom vann budgivningen för att därefter köpa fastigheten, ser jag inte vad som är fel med det.
Det händer också att när en delägare vill köpa ut en annan delägare, att man lägger ut objektet till försäljning att delägaren då (utan att delta i budgivningen) får köpa det för samma pris som högsta budet. Det känns på något sätt ännu surare för den som la högsta budet, för då hade man ju ingen chans alls att köpa fastigheten.

Samma sak finns även inom arbetsmarknaden. De annonserar och intervjuar en massa stackare som har höga förhoppningar medan arbetsgivaren redan vet att "Anton" ska få jobbet men de måste annonsera pga lagar och regler.

 

[PTZic]

Hej,
Vi har just deltagit i en budgivning av en villa där det i efterhand visade sig att en säljare var en av budgivarna. Vi var totalt tre budgivare och en var dessa alltså säljare. Det hela slutade med att den budande säljaren ”vann” budgivningen. På slutet var det bara säljaren och vi kvar som budade ganska länge.

Förvisso är det ju bra att ingen av oss andra fick köpa till ett pris som var upptrissat av säljaren själv. Men samtidigt känner vi oss lurade då vi lagt mycket tid (och pengar) på att ta ledigt för att kontakta banken, konsultera byggare som också följt med till huset och låtit ta fram en renoveringskalkyl. Allt detta i onödan då huset egentligen inte var till salu - gissar att de bara ville åt ett korrekt marknadspris?

Det var alltså två personer som sålde och det är den ena av dem som till slut köpte huset. Vi har fått intrycket i efterhand att mäklaren visste att den ena säljaren var med och budade. Är detta ett tillåtet förfarande av mäklaren?

Är ju t o m så att samägandelagen säger att en ägare har rätten att begära öppen försäljning med budgivning, och då får övriga delägare vara med i den budgivningen för att försöka köpa tillbaka sin fastighet

 

[Snigla]

Gör inget om ni plockar upp tråden igen, men tänkte bara tala om att sista inlägget, innan er, var gjort förra året

 

[Snailman]

Hade en offentlig auktion varit annorlunda då? Då bjuder man ju också?

Jag gissar att vid en offentlig auktion är man tvungen att stå för sitt bud om man ger högsta budet, med mäklare så är inte ens sista budet bindande