Ja.
Det är vanvett, men om ni inte tar chansen kommer för att resten av livet ångra att ni inte köpte det.
Kör inte slut på er eller barnen. Ett tak som läcker måste lagas. Ett rör som sprungit läck måste åtgärdas. Ett kök däremot som är "slut" duger många år till.
Det är vanvett, men om ni inte tar chansen kommer för att resten av livet ångra att ni inte köpte det.
Kör inte slut på er eller barnen. Ett tak som läcker måste lagas. Ett rör som sprungit läck måste åtgärdas. Ett kök däremot som är "slut" duger många år till.
Mer tomtyta är något som man inte kan bygga sig till. Vill man ha större trädgård så brukar det rimliga alternativet vara att flytta (i Centralare lägen kan man ju sällan köpa upp grannfastighererna...)
Sen vad man gör med en så stor byggnad är ju beroende på hur man vill leva...man kan ju ha inneboende. Grannfabrorn har en ukrainsk familj i huset som i viss mån även hjälper till med hushållet...
Sen vad man gör med en så stor byggnad är ju beroende på hur man vill leva...man kan ju ha inneboende. Grannfabrorn har en ukrainsk familj i huset som i viss mån även hjälper till med hushållet...
Vi ska precis flytta från ett enplanshus på 126 kvm till ett suterränghus på 164 kvm. Har fixat upp nuvarande hus under 10 år men känns trångt och svårt att komma undan när barnen har kompisar över. Så nu flyttar vi till ett välhållet men daterat hus från 1984 men får dubbelgarage, bastu och öppen spis.
Har inte tiden eller orken nu att göra massor samt inte typen som tänker att man måste hetsa och ”blåsa” allt. Vi tänker leja in och fixa primära badrummet snart då båda är 23-24 år. Sen får vi ta rum efter rum och kanske dela av ett till barnrum.
Vi hade inte heller chans att bygga ut så idéer på bastu och rimligt stora barnrum som räcker när de blir tonoåringar om några år kändes omöjliga. Taklyft kanske hade varit möjligt men hade kostat för mycket, och ej heller så kär i huset. Vi kör nu och ser hur det går. Kommer att ha skolan tvärs över gatan, ena barnet går där fyra år till. Vi får se hur det går!
Angående erat potentiella så låter den ytan halt bananas med tanke på att värma upp så stor yta så inget för mig, har läst energiteknik och kommer genast att börja kolla på sätt att minimera förbrukningen på nya stället.
Har inte tiden eller orken nu att göra massor samt inte typen som tänker att man måste hetsa och ”blåsa” allt. Vi tänker leja in och fixa primära badrummet snart då båda är 23-24 år. Sen får vi ta rum efter rum och kanske dela av ett till barnrum.
Vi hade inte heller chans att bygga ut så idéer på bastu och rimligt stora barnrum som räcker när de blir tonoåringar om några år kändes omöjliga. Taklyft kanske hade varit möjligt men hade kostat för mycket, och ej heller så kär i huset. Vi kör nu och ser hur det går. Kommer att ha skolan tvärs över gatan, ena barnet går där fyra år till. Vi får se hur det går!
Angående erat potentiella så låter den ytan halt bananas med tanke på att värma upp så stor yta så inget för mig, har läst energiteknik och kommer genast att börja kolla på sätt att minimera förbrukningen på nya stället.
Som en som varit igenom det kan jag bara rekommendera att låta bli. Nu blir det kanske inte som för oss. Vi var i samma situation och köpte ett större hus 2018 där renoveringen drog iväg oerhört i kostnader och fortfarande idag varje månad äter upp en stor del av våra inkomster pga amorteringar (vi hamnade över 2% -spärren) och gör att vi inte har särskilt stora marginaler. Det och elpriserna har gjort det betydligt mindre nöjsamt att bo kvar här. Semesterresor har vi kunnat glömma de flesta år. Förhållandet knakar. Så mina starkaste rekommendationer är att låta bli om ni inte har en väl tilltagen ekonomisk buffert för oförutsedda renoveringar. Och då menar jag sjusiffrigt.E EmmaBlåsippa skrev:
Kostnader när det gäller bygg har verkligen skenat de senaste åren. Så som du säger är en rejäl buffert, helst med sjusiffrigt som inte börjar med en etta, ett måste.A andost skrev:
Dock så känns det som att den sämre konjunkturen kanske börjar märkas på priser och kan tycka att det reas lite mer nu än det gjorts tidigare.
Vi köpte ett hus för 15 år sedan som kändes för stort när vi köpte, 150 kvm boyta + 150 kvm biyta. Biytan består av källare där vi har lekrum på 40 kvm, gästrum/kontor 20 kvm, tvättstuga 18 kvm, badrum 10 kvm, bodega 20 kvm, samt groventré, förråd, matkällare och garage på resterande. Ytan i källaren är guld värd och vi ångrar det inte för en sekund idag. Har fått göra allt utom ett badrum. Men har tagit det ett rum i taget förutom en första ommålning av vissa rum/hall.
Eftersom ni funderar på det det så känns det som att ni redan har tankarna på annat håll. Har ni dessutom ekonomi för det så hade jag kört!
Eftersom ni funderar på det det så känns det som att ni redan har tankarna på annat håll. Har ni dessutom ekonomi för det så hade jag kört!
Nej, jag gör inte andras jobb. Det är en björntjänst.Robert63 skrev:
Tyvärr är det rätt vanligt förekommande att folk inte läser orkar läsa tråden från början utan ställer frågor vars svar redan finns i tråden, det gör att i alla fall jag tappar intresset för att följa en tråd rätt fort.
Så kanske det inte var så i detta fallet utan att frågeställaren helt enkelt missat den informationen, det kan hända den bäste.
Jag tänker så här jag: mycket yta är trevligt, både när det gäller huset och tomten. Men samtidigt borde ett väldigt stort hus vara ganska svårsålt om ni skulle behöva sälja av nån anledning.
Som nån tidigare påpekat, barnen kommer inte att bo hemma i evighet, de kanske flyttat innan renoveringen är klar. Ska ni sitta där då och ha förhoppningen att de kommer hem med sina familjer och ni firar Fanny och Alexander-jular i ert jättestora hus?
Det är naturligtvis omöjligt att råda nån annan, men om man som jag är lite mer negativt lagd ser man massor av problem, byggdamm, halvfärdiga rum och i slutändan ett renoveringsobjekt på Hemnet till vrakpris...
Som nån tidigare påpekat, barnen kommer inte att bo hemma i evighet, de kanske flyttat innan renoveringen är klar. Ska ni sitta där då och ha förhoppningen att de kommer hem med sina familjer och ni firar Fanny och Alexander-jular i ert jättestora hus?
Det är naturligtvis omöjligt att råda nån annan, men om man som jag är lite mer negativt lagd ser man massor av problem, byggdamm, halvfärdiga rum och i slutändan ett renoveringsobjekt på Hemnet till vrakpris...
Barnen växer upp med ökade platsbehov och boendet ska lösa alla behov under minst tio-femton år framåt med gott om plats för liv och lek. Eventuella gästrum för era och barnens gäster. Jag tror det väger tungt i ena vågskålen.E EmmaBlåsippa skrev:
Å andra sidan borde 125 kvm räcka för fyra personer. Man kanske inte behöver ha ett pingisbord och hemmabio.B Blejdarn skrev:
De flesta vi känner har inget gästrum alls, utan man får lösa det på andra sätt när man ska träffas.
Men såklart blir man lite avundsjuk på dem som kan ha en jättestor fest för hela släkten hemma!
En springande punkt här är väl om en ny renoveringstid är något ni ser som lustfyllt och kul, eller en plåga man måste igenom för att få det perfekta hemmet.
Många har ju renovering som sin självvalda hobby, och i ett sådant fall, skulle jag säga att det är rätt att satsa och fortsätta sin bostadskarriär.
Många har ju renovering som sin självvalda hobby, och i ett sådant fall, skulle jag säga att det är rätt att satsa och fortsätta sin bostadskarriär.