38 758 läst ·
36 svar
39k läst
36 svar
Såga upp stor öppning i timmervägg till altandörr
Hur sakta? Det känns som en relativ fråga, men om ingenting har rört sig på 40år så borde det väl vara rätt lugnt?heimlaga skrev:Jag tycker att du skall låta dörröppningen vara den storleken den är!
Kring en öppning i en timmervägg finns dels svärd som är stående plankor infällda i spår i stockändorna och dels dymlingar som är inslagna i stockarna uppifrån och ned några tiotals centimeter från öppningen.
Timmerväggar fungerar i allmänhet så att man kan såga upp hur stora öppningar man vill hur som helst men efter någon tid börjar väggen bulna eftersom den inte får stöd av något svärd och så brukar knuten börja glida utåt eftersom dymlingarna som hindrade stockarna från att glida på varandra är borttagna. Det där fortgår i sakta mak och småningom börjar någon stock krypa ur väggen.
När några olika ägare har förverkligat sina visioner och tagit bort den bärande stommen bit för bit går det inte längre att renovera huset. Många fina hus som skulle ha hållit i 200 år till har blivit fördärvade på det viset.
Jag har arbetat som timmerman och lappat ihop gamla timror så jag vet hur illa det kan gå. Dessutom har jag en ingenjörsutbildning i grunden och kan hållfasthetslära.
Senaste projektet var ett hus där någon hade förstorat alla fönsteröppningar. Då jag kom dit bars övre delen av huset på halva huslängden enbart av fönsterkarmarna och någon plankstump som var insatt som fyllning vid sidan av karmarna. Stockväggarna mellan fönstren hade kollapsat totalt och de utstickande stockarna hade någon bilat bort halva tjockleken av för att kunna sätta upp skivor invändigt.
Enda sättet att reparera var att lyfta upp övre delen av huset och timra om mellan fönstren delvis med nya stockar. Dymla och sätta in svärd. Det var mycket arbete. Bara för att någon hade känt att de ville a större fönster.
Nu har du redan en dörröppning som fyller den praktiska funktionen. Då skall du inte såga sönder mer.
Det är ett fönster som blivit breddad och en dörr uppsågad bredvid, inte jag som gjort det så jag vet inte hur det är gjort, men jag blev lite orolig/fundersam. Ca 1.5-2m från ytterknut och 1m från innervägg som jag inte vet om den är ihopknuten med ytterväggen, mitt i mot innerväggen står en yttervägg på en utbyggnad (timmerväggen och innervägg med tillbyggnad gör ett kors uppifrån sett)
Det var ungefär ett sådant svar jag väntade mig 
Jag har hört mig för hos en som kände huset innan sågen åkte fram och troligtvis är sidan mot knuten orörd, det är bara åt andra hållet det är breddat.
Sitter det dymlingar längst hela stockarnas längd eller är det bara runt öppningar/skarvar? Byggt 1905 om det spelar roll och 30år sedan det breddades, inte 40 som jag skrev först.
Jag har hört mig för hos en som kände huset innan sågen åkte fram och troligtvis är sidan mot knuten orörd, det är bara åt andra hållet det är breddat.
Sitter det dymlingar längst hela stockarnas längd eller är det bara runt öppningar/skarvar? Byggt 1905 om det spelar roll och 30år sedan det breddades, inte 40 som jag skrev först.
Har köpt mig ett hus med timmerstomme, inflytt i oktober och läste på lite om stommen nu men ändå orolig av å läsa om din oro 😯😯 har du tur så är timmret inte släthyvlat utan U-format längs med timmret i nedkant och därför rör sig inte sidled lika lätt som om d vore plant - har du nånstans du kan se nån knut/ände av timret? Jag kommer ta upp för att se hur ägaren innan gjort utgång till tillbyggnad(2008) så fort jag är inflyttad - både av oro och nyfikenhet 😁
Normalt hugger eller sågar eller fräser man alltid ett drag i underkanten på stocken. Draget är en urskålning som passar ihop med rundningen på stocken under.
Man ser inte det här på utknutarna för de är vanligen planhuggna mot varandra. Utknutarna har visat sig hålla betydligt bättre om de är planhuggna mot varandra enligt en av gubbarna som lärde mig timra.
I nybyggarlandet i Västerbotten och Norrbotten hände det att man lät draget löpa ut i utknutarna för att snabba upp arbetet. Det gick inte att vara för noga med detaljer då en bondgård skulle byggas och odlas upp i ödemarken.
Fast som vanligt finns undantag:
Skåningarna och blekingarna och timmermännen som byggde vissa medeltida kyrkor timrade med fyrkantskrätt eller fyrkantsågat timmer och ett grunt drag som gav rum för litet mossa i mitten. De lär ha dymlat väggarna någonting rent oerhört tätt för att få styrning på timret eftersom draget inte greppade om den planhuggna understocken. Jag har aldrig sett någon sådan timring.
Man ser inte det här på utknutarna för de är vanligen planhuggna mot varandra. Utknutarna har visat sig hålla betydligt bättre om de är planhuggna mot varandra enligt en av gubbarna som lärde mig timra.
I nybyggarlandet i Västerbotten och Norrbotten hände det att man lät draget löpa ut i utknutarna för att snabba upp arbetet. Det gick inte att vara för noga med detaljer då en bondgård skulle byggas och odlas upp i ödemarken.
Fast som vanligt finns undantag:
Skåningarna och blekingarna och timmermännen som byggde vissa medeltida kyrkor timrade med fyrkantskrätt eller fyrkantsågat timmer och ett grunt drag som gav rum för litet mossa i mitten. De lär ha dymlat väggarna någonting rent oerhört tätt för att få styrning på timret eftersom draget inte greppade om den planhuggna understocken. Jag har aldrig sett någon sådan timring.
Förstår jag rätt att du inte får använda de bygglovsfria 15kvm? Tänkte om du kunde behålla öppningen och sen sätta dörrarna på utbyggnadenabel48 skrev:Att bygga ut är ingen möjlighet. Halva huset är redan utbyggt sen tidigare och då byggt med vanliga reglar. Men är tyvärr inte i den delen av huset jag vill ha dörren. Tycker att de borde gå fint o bredda då de redan har varit en dörr 90cm där tidigare men nu blir de ju 140. Men sätter man plank på insidan o utsidan brevid öppningen och sätter i gängstång rakt igenom typ var 3e stock och skruvar ihop så de klämmer ihop stockarna då tror ja de ska mycket till om väggen ska kunna kalva ut. De borde ju bli starkare än svärd/gåt.
/Anders
Klicka här för att svara
Produkter som diskuteras i tråden