Knatte.
Läs detta dokument från Energimyndigheten: http://hem.s-data.se/vet/dokumentarkiv/pdf/vp0110.pdf
Du kan ju stanna upp på sidan 7 och fundera lite.
Kolla även in faktablad från vilken värmepumpsleverantör som helst.
35 grader C ger COP på ca 4.
50 grader C ger COP under 3.
Vill du betala mycket eller lite för värmen? Det är bara att bestämma sig, men helst innan man dimensionerar flöde och storlek på radiatorer, värmegolv, fläktkonvektorer m.m.
 
BAS skrev:
Knatte.
Läs detta dokument från Energimyndigheten: [länk]
Du kan ju stanna upp på sidan 7 och fundera lite.
Kolla även in faktablad från vilken värmepumpsleverantör som helst.
35 grader C ger COP på ca 4.
50 grader C ger COP under 3.
Vill du betala mycket eller lite för värmen? Det är bara att bestämma sig, men helst innan man dimensionerar flöde och storlek på radiatorer, värmegolv, fläktkonvektorer m.m.
Jag har ingen VP och har inte för avsikt att skaffa det heller i den närmaste framtiden, skall däremot läsa igenom din rekommenderade tråd
Har jag gjort ett galet antagande i VP fallet så ber jag dig att rätta till det och meddela Herman de korrekta siffrorna.
Som jag skrev i min förra tråd jag "vet ej vad som är normalt när en VP går för fullt"


 
Fint att det går att använda 15mm rör, nu är jag lite nyfiken på vad 4.2 Ws/grad kommer ifrån?
Det kommer från den energimängd det går åt för att värma ett kg vatten en grad (vilket är den samma du kan få ut genom att kyla ett kg vatten en grad). i skolan levererades den som 4,2 Kj /grad och kg vatten.

/Zeb
 
En fråga till BAS
Vad jag menar med ett 1kW element är den avgivna effekten vid högsta belastnigen, dvs när det är -30, -40 grader kallt ute. (Jag avser inte denna effekt vid tex -5 grader)
Att då kunna klara sig på mindre tempdiffar än ca 10 C låter för mig orimligt. (elementet blir orimlgt stort)
Är det inte så att normalt ligger VP:n li botten ner till kanske -10 grader, därefter spetsar man med någon annan energikälla och höjer framtemperaturen och därmed temp diffen?
Vad har du själv för tempdiff när det är 35 grader kallt?
 
Zeb skrev:
Mycket intressant att se era beräkningar. Efter att tittat in i dem så är det inte direkt någon raketteknologi, även om det var nytt för mig.

Hur uppskattar ni trycksänkningen in systemet? finns det några grova approximationer?

/Zeb
Hej Zeb
lite raketostteori
Du kan göra bedömningar med enkla överslag, men börjar det närma sig en kritisk punkt där pumpens tryckuppsättning och rörtryckfall börjar bli lika, måste man detaljstudera och iterera sig genom hela systemet.(kan bli nog så komplicerat)

En bra sån här snabbkoll på rörtryckfallet är:
Rörtryckfall=0,5*(rörlängd/rördiameter)*f*vattendensitet*(vattenhastighet i kvadrat)

där f är en friktionsterm (sätt den till 0,03)

Svaret hoppar ut i Pa (1000 Pa = 0,01 bar)
 
Låt se om jag har förstått detta rätt?

Jag har kopplat en källarkretts med fyra element som ligger i serie (ett enkrettssystem). Total rörlängd är ca 45 m (detta inkluderar både fram och returledning). Jag har använd 12 mm rör-

Tryckfallet blir då: (allt i SI enheter)
0,5*45/0,012*0,03*1*v*v

Jag har uppskattat hastigheten till 0,22 m/s Vilket ger mig ett tryckfall på 2,74 pa Det är ju nästan ingentig??

Tilkommer det tryckfall i böjar och element som jag bör ta hänsyn till eller missar jag någt annat?

/Zeb
 
Zeb skrev:
Låt se om jag har förstått detta rätt?

Jag har kopplat en källarkretts med fyra element som ligger i serie (ett enkrettssystem). Total rörlängd är ca 45 m (detta inkluderar både fram och returledning). Jag har använd 12 mm rör-

Tryckfallet blir då: (allt i SI enheter)
0,5*45/0,012*0,03*1*v*v

Jag har uppskattat hastigheten till 0,22 m/s Vilket ger mig ett tryckfall på 2,74 pa Det är ju nästan ingentig??

Tilkommer det tryckfall i böjar och element som jag bör ta hänsyn till eller missar jag någt annat?

/Zeb
Allt skall vara i SI enheter dvs m m/s och kg/m3
dvs svaret blir 2722 Pa i ren rörtryckfall, till detta ska
man addera till rörkrökar förminskningar etc
återkommer i kväll med några goda approximationer för detta.
 
Zeb skrev:
Låt se om jag har förstått detta rätt?

Jag har kopplat en källarkretts med fyra element som ligger i serie (ett enkrettssystem). Total rörlängd är ca 45 m (detta inkluderar både fram och returledning). Jag har använd 12 mm rör-

Tryckfallet blir då: (allt i SI enheter)
0,5*45/0,012*0,03*1*v*v

Jag har uppskattat hastigheten till 0,22 m/s Vilket ger mig ett tryckfall på 2,74 pa Det är ju nästan ingentig??

Tilkommer det tryckfall i böjar och element som jag bör ta hänsyn till eller missar jag någt annat?

/Zeb
Fortsätter mitt svar från lunchen

Skarp 90 gradersböj (typ lödböj)
tryckfall=0,5*0,2*vattendensitet*v*v

Plötslig areaförändring
tryckfall=0,5*(1-A1/A2)*vattendensitet*v*v

där A1 A2 är area före och efter ändring

Radiatorn ger inget tryckfall, men sitter det ventiler före och efter så kan de ge tryckfall (kulventiler typ ballofix ger inget tryckfal)
Alla tryckfall adderas och är i Pa
 
Tackar så mycket för informationen, även om det varit bättre om jag haft den innan jag installerade mitt elementsystem ;)

Som den tekniknörd jag är så funderar jag lite över de konstanter som är med i formlerna. I samtliga formler fins det en konstant 0,5 vet du varför?

I 90° beräkningen är det även en konstant 0,2 varför?

Vänliga hälsningar
Zeb
 
Zeb skrev:
Tackar så mycket för informationen, även om det varit bättre om jag haft den innan jag installerade mitt elementsystem ;)

Som den tekniknörd jag är så funderar jag lite över de konstanter som är med i formlerna. I samtliga formler fins det en konstant 0,5 vet du varför?

I 90° beräkningen är det även en konstant 0,2 varför?

Vänliga hälsningar
Zeb
Svaret är inte helt enkelt (ingen raketostteori)
Ursprungligen kommer formlerna från kontinuetiets-,impuls-, rörelse- och energiekvationerna.
Lösningen av energiekvationen i differentialform
blir bla
tryckfallet=f*densitet*v*v/2 (därav alltid konstanten 0,5)
f är en typ av friktionsterm
f kan vara rör (L/d*f,rör) eller tex en skarp 90 graders rörböj (0,2).
f,rör varierar igentligen med tex rörets ytråhet och
90 gradersböjen konstant varierar med hur skarpt den är (tex om böjradien är lika med diametern på röret så är konstanten 0,2, men är böjradien lika med 10*rördiametern så är den 0,1)
Likaså varierar f med hur snabbt areaförändringen sker

 
Efter att tittat på specifikationen på min VP (IVT Greenlin plus E7)
Avgiven /Tillförd effekt vid 0/35°C kW:---7,3/1,6
Avgiven /Tillförd effekt vid 0/50°C kW:---7 6,9/2,1
Minimalt flöde värmebärare l/s:----------0,18
Nominellt flöde värmebärare l/s: --------0,25
Tillåtet ext. tryckfall värmebärare
vid nominellt flöde kPa:-------------------36

Vilka flöden är detta de syftar på?

För att minska trycfallet så har jag gjort några beräkningar.

Enligt mina simuleringar så visar det sig att om jag sänker flödeshastigheten från 0,25 m/s till 0,2 m/s så sjunker trycfallet från 4 kPa till 2,7 kPa är detta en rimlig väg om det visar sig att jag har för klena rör? (en ökning från 12 mm till 20 mm rör ger ett tryckfall på 2,9 kPa vilket är en mindre vinst än att sänka flödeshastigheten)

Ju mer man vet desto fler frågor?

/Zeb





 
Zeb skrev:
Efter att tittat på specifikationen på min VP (IVT Greenlin plus E7)
Avgiven /Tillförd effekt vid 0/35°C kW:---7,3/1,6
Avgiven /Tillförd effekt vid 0/50°C kW:---7 6,9/2,1
Minimalt flöde värmebärare l/s:----------0,18
Nominellt flöde värmebärare l/s: --------0,25
Tillåtet ext. tryckfall värmebärare
vid nominellt flöde kPa:-------------------36

Vilka flöden är detta de syftar på?

För att minska trycfallet så har jag gjort några beräkningar.

Enligt mina simuleringar så visar det sig att om jag sänker flödeshastigheten från 0,25 m/s till 0,2 m/s så sjunker trycfallet från 4 kPa till 2,7 kPa är detta en rimlig väg om det visar sig att jag har för klena rör? (en ökning från 12 mm till 20 mm rör ger ett tryckfall på 2,9 kPa vilket är en mindre vinst än att sänka flödeshastigheten)

Ju mer man vet desto fler frågor?

/Zeb
Skillnaden är om du minskar flödet så ökar tempdiffen mellan fram och retur (givetvis så är det ett mycket effektivt sätt att sänka tryckfallen)
Om du ökar rördiamtern kan du bibehålla en lågtemp diff
(dvs du bibehåller flödet)

Sen angående dina VP data så är jag osäker på vad de betyder (VP killarna på forumet kan säkert), men värdena verkar rimliga för vatten (radiatorsidan)
jag gissar att värmebäraren tål 37kPa (som en kraftig cirk.pump kan ge),
7,3 kW vid 0,25kg/s ger en tempdiff på ca 7 C
7,3 kW vid 0,18kg/s ger en tempdiff på ca 10C
vilket verkar rimligt

Får jag fråga, varför vill du sänka tryckfallet?
 
Det jag vill är att få varmt i källaren! Som det är nu så har jag två kretsar, en källarkrets med 12 mm rör och en krets till markplan där framledningsrören är stora (en tum?) och avstickarna till varje element är 16 mm.

Effekten blir att jag får för lite vatten till källarkrettsen och för kallt i källaren. Detta problem vill jag lösa, hur vet jag inte än. Skall jag strypa flödet till entreplan? Skall jag sätta in en extra cirkulationspump till källarkrettsen eller skall jag behöva byta ut alla rören ??? (som du förstår är jag inte så sugen på det sistnämnda)

Zeb

 
Zeb skrev:
Det jag vill är att få varmt i  källaren! Som det är nu så har jag två kretsar, en källarkrets med 12 mm rör och en krets till markplan där framledningsrören är stora (en tum?) och avstickarna till varje element är 16 mm.

Effekten blir att jag får för lite vatten till källarkrettsen och för kallt i källaren. Detta problem vill jag lösa, hur vet jag inte än. Skall jag strypa flödet till entreplan? Skall jag sätta in en extra cirkulationspump till källarkrettsen eller skall jag behöva byta ut alla rören ??? (som du förstår är jag inte så sugen på det sistnämnda)

Zeb
Rören behöver du inte byta, som du själv räknat ut så ger dom inte speciellt högt tryckfall, men det du troligtvis har är ett fördelningsproblem, vatten tar alltid den lättaste vägen, har du då 1" ledningar i en parallell krets (som inte ger något motstånd alls) så kommer allt vatten att gå den vägen.
Det du bör göra är att öka motståndet i 1" kretsen så att den kommer upp i samma nivå som i din källarkrets.
Jag skulle strypa på 1" ledningarna, du bör känna ganska snart om du får mer värme i källaren.
(Obs stryp inte så hårt att difftrycket överskrider max föreskrivet, stryp till tex 5kPa i första steget pröva sedan med 10kPa)
Givetvis måste källarrören och radiatorena vara ordentligt avluftade.
 
Tackar så mycket för all info.

I går pratade jag med de som installerat pannan och de gav mig samma förslag, att strykpa flödet till entreplan. Skall testa detta, förhoppningsvis till helgen så får vi se om det går.

/Zeb
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.