A AndersS skrev:
Tillämpar inte rättvis fördelning utan barnen har fått pengar på olika sätt genom åren, t.ex. betalat hyra till den som pluggat på annan ort där den annan kunnat bo hemma vilket inneburit helt olika kostnader under studietiden där de även har olika studietid. Barn kan sedan få/ha helt olika förutsättningar som vuxna utifrån val av studier/yrkesval, händelser, förhållanden, etc.
Så vi fördelar utifrån behovet som finns och uppstår, ingen jämn fördelning.
Och inga lån utan man får pengarna.
Det händer saker i livet som gör att rättvisefaktorn t.o.m. kan bli felaktig och trubbig.
Allt kommunicerat till barnen och de får bara acceptera vår vilja hur vill vill göra det.
På sätt och vis är det lite så vi tänker - dock vill vi att det är dokumenterat på ett bra sätt så den dag det är dags att göra boupptäckning efter mig och frugan (som sagt förhoppningsvis minst 30 år fram i tiden) finns det en tydlighet som gör att det inte uppstår diskussioner kring hur ev arv ska fördelas.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben och 1 till
  • Laddar…
Jag utgår från jämn fördelning vid arvsskifte av fast egendom och kapital.. Skulle det hända något på vägen dit skriver vi ett testamente som bör kunna reglera det mesta.
Barnen är införstådda och ser det som positivt att få hjälp nu när de bygger sina egna liv och inget orättvist.
 
  • Gilla
Dublin och 2 till
  • Laddar…
Jag tycker det är viktigt att det inte skall vara millimeterrättvisa mellan barnen. Men givetis i stort sätt rättvist. Men olika barn har olika förutsättninga och behov. Och vid olika tider i livet.

Vi har stöttat båda våra barn med en del av kontaninsatsen till deras första bostadsköp. Formellt ett lån som vi inte förväntar oss återbetalning på. Här har vi sett til att beloppen är lika.

Men under studietiden sponsrade vi dem vid behov. Och det varierade. Men det handlar om en obalans på kanske 20 - 30 000. Nu har vi ex. erbjudit oss att stå för en del av kostnaderna för dotterns kommande bröllop, osäker om vi får hjälpa till. Sonen behöver ingen hjälp (just nu) han har nyligen gått om mig i inkomst. Dottern tjänar OK men ingen höginkomst.
 
  • Gilla
Festlund och 4 till
  • Laddar…
Alebaleportocale
D Dublin skrev:
Du summerar bra våra funderingar. Särskilt i frugans släkt finns just dåliga erfarenheter av just detta. Men det finns många dilemman och någon perfekt rättvisa är omöjligt att uppnå. Vi kommer att vara helt transparanta mot barnen så att de vet hur vi resonerar och tänker. Självfallet ska ett lån (eller ev förskott på arv) vara till studier och/eller bostad och inte för nöjen.
Men bara frågan om lån eller förskott på arv är inte lätt. Som du skriver att om barn1 får låna 200" så förväntar sig det andra barnet att kunna få ett motsvarande lån - så långt är allt ok, men om det har gått en längre tid så kan ju inflationen gjort sitt och då kanske 210" motsvarar samma summa.

Sen finns ju ytterligare en annan dimension och det är om man ser det som att vi sponsrar hennes högskoleutbildning utöver vad CSN täcker - om då barn två väljer en annan högskoleutbildning med en helt annan kostnad (högre eller lägre) och vi även sponsrar det barnets kostnader utöver CSN - är det inte helt rättvist då även om beloppen skulle kunna vara helt olika? Det är lätt att bli filosofisk i detta...
jag tycker att egentligen den filosofiska frågan har ganska stor betydelse. Dottern vill plugga och ni stöttar till. Skulle de andra barnen vilja plugga stöttar ni förhoppningsvis till där också. Vill de inte det är det deras problem, kan jag känna. Samtidigt kommer det bli infekterad om man kör det här upplägget, det vet jag…
 
  • Gilla
Festlund och 1 till
  • Laddar…
När det gäller saker som skola, körkort så är det sådana saker jag kan tycka att en förälder (Om ekonomin finns såklart) borde kunna hjälpa sina barn utan att något annat barn ska kräva exakt samma pangar. Givetvis behandlar man alla barn lika, men vill ett av barnen t.ex. inte ta körkort så innebär inte det att barnet ska få vad det kostade syskonen att ta körkort.
 
  • Gilla
hempularen och 2 till
  • Laddar…
Om hon skall låna pengar idag så skall man räkna om pengarnas värde när det är dags för dom andra att få "sin del"... 100.000 kr idag är kanske bara värt 30.000 om 10 år. Så om jag var er och har råd skulle jag försöka betala ut lika mycket till alla syskonen samtidigt.. Det kanske man inte har råd med men man måste då vara klar med att trots att man ger lika mycket pengar (vid olika tillfällen) så kommer barnen att få olika mycket pengar.. Värt att tänka på :)


EDIT:.. bara värt 60000 o m 10 år med 6 % inflation
 
Redigerat:
  • Gilla
Festlund
  • Laddar…
Ludde Jakobsson Ludde Jakobsson skrev:
EDIT:.. bara värt 60000 o m 10 år med 6 % inflation
Nej, du får tänka tvärtom. Köpkraften minskar i takt med inflationen så 100 kkr idag motsvarar köpkraften hos 179 kkr om 10 år vid 6% inflation.

Sen är ju frågan vilken kalkylränta som skall användas. Skall den vara fix från början eller justeras årligen?
 
  • Gilla
ByggareNic och 1 till
  • Laddar…
Enklast är att inte ge sig in i krångliga kalkyler pga ett rättvisetänk. Då kan man vetkligen skapa osämja.
Livet är inte rättvist och barnen kan få helt olika förutsättningar som vuxna både själva och i äktenskap utifrån ekonomiska perspektiv.
 
  • Gilla
Festlund och 5 till
  • Laddar…
harry73
Det är rättvist att man hjälper sina barn efter behov och möjlighet, inte att man hjälper alla barn med lika mycket pengar.
Att redan vid 20årsåldern ge barn pengar som ska räknas av vid arv, känns inte bra.

Tycker ni att hon ska betala pengarna tillbaka, ska det vara ett lån, och då kan ni därefter bestämma om hon ska betala allt eller bara en del.
Är det en investering som ni anser är nödvändigt för att han ska få en rimlig chans i livet, ska det vara en gåva och inte förskott på arv.
Är det en onödig lyx kan det vara förskott på arv eller lån.
 
  • Gilla
Räknenisse och 3 till
  • Laddar…
Vill du att det ni bestämmer ska hålla juridiskt så gå till en jurist för rådgivning. Oavsett hur säkra folk framför "fakta" på nätet så kan det visa sig vara fel, just juridik är oftast inte svart eller vitt förens det är.

Jag håller med om att exakt jämlikhet är inte rimligt även om det är fullt möjligt, livet är inte rättvist och ibland krävs det mer för att komma på benen. Det viktigaste är att vara transparent mot sina barn och skapa en förståelse så att man slipper osämja vid ett ev dödsbo.

Vad jag förstått så ska samtliga barn få typ lika stor ekonomisk kompensation fram tills föräldrarna dör enlig lag. Om inte detta sker så ska det kompenseras för i dödsboet. Ex om barn 1 fått en extra bil värd 100 000 kr så ska barn 1 ha 100 000 mindre från dödsboet, detta oavsett vad testamentet säger. Det finns 2 undantag, 1. dödsboet är tomt och kompensation till övriga barn uteblir. 2. föräldern har i förhand givet bort bilen som gåva på ett vis så att barnet kan ta del av denne. Som förälder kan man dela ut gåvor fritt men går det direkt till barnet så räknas det fortfarande som förskott på arv, går det dock först till ex barnbarnet så går det bra i lagens mening.

Just detta scenario skedde i en tvist jag fick ta del av och extremt på många vis. Men lagen är som sagt komplicerad och minsta lilla avvikelse kan innebära en helt annan utgång, rådet är därmed kontakta en jurist. Gör föräldrarna rätt så finns det inget att bråka om.
 
Redigerat:
  • Gilla
BirgitS
  • Laddar…
D Dublin skrev:
Nu vet jag att detta inte är nåt famlijerådgivningsforum, men eftersom jag hänger här en del och vet att det finns en hel del kunnigt folk här som provar jag min fråga här:
Vi har en dotter på 20 år som eventuellt ska plugga på college i USA. Detta är ju inte helt gratis och särskilt inte med den dollarkurs som gäller just nu. Så utöver CSN kommer hon att få låna pengar från oss för att få ihop ekonomin. Detta kommer att röra sig om några hundratusen kr om hon väljer att plugga 4 år (som hon siktar på). Hur dokumenterar man det lånet egentligen på bästa sätt?
Syftet med dokumentationen är främst att det ska vara rättvist mot hennes syskon den dag (förhoppningsvis väldigt långt fram i tiden) då vi inte finns mer. Vi har aldrig eftersträvat någon millimeter rättvisa i familjen, men här rör det sig ändå om ganska stora summor så det skulle kännas bra att ha det på papper. Sen kan ju hennes syskon också kunna komma i behov av lån och då ska ju även dessa lån dokumenteras såklart (om vi har råd, etc). Helst ska inte dokumentationen inte vara för krånglig och beloppen behöver gå att ändra (det blir ju 2 betalningar till skolan per år vars belopp inte är givna bl.a. pga dollarkursen).
Spännande! Jag har själv gjort samma sak som din dotter, dvs. pluggat på college och lånat av föräldrarna för att täcka kostnaderna. Vilket college är det tänkt hon ska plugga på?


Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Ett skuldebrev måste hållas vid liv för att inte skulden ska preskriberas. Ni måste alltså påminna om den var tionde år (eller strax därunder om man ska vara sån). Fördelen är att det kan kombineras med ränta, så att värdet av skulden inte urholkas av inflationen.

Alternativet är att skriva ett gåvobrev där det framgår att det är ett förskott av arv. Nackdelen då är att det räknas till nominellt värde vid ett framtida arvsskifte, och att hon därmed genom inflationen i praktiken kommer att ha fått mer än sina syskon.

Jag tycker nog också att ett skuldebrev kan låta bättre, men det är inte givet.
Både skuldebrevslagen och räntelagen är dispositiva. Man kan alltså avtala bort den 10-åriga preskriptionsregeln, eller rättare sagt, avtala om någon annan mera lämplig preskriptionsregel.
 
zarkov zarkov skrev:
Nej, du får tänka tvärtom. Köpkraften minskar i takt med inflationen så 100 kkr idag motsvarar köpkraften hos 179 kkr om 10 år vid 6% inflation.

Sen är ju frågan vilken kalkylränta som skall användas. Skall den vara fix från början eller justeras årligen?

Nu hänger jag inte med vad du menar.... Om man lånar ut 100 K kronor till sitt barn och så skall man ge 100 K kronor till ett annat barn om 10 år så.... är de 100 K som man skänkte till sitt barn om 10 år värda i runda slängar 60 K om man jämför med att man får pengarna idag. Det var liksom det jag menade och skrev Sen kan man ju skriva att om man då skall göra det rättvis så skall man betala ut mer pengar till barnet som får pengarna om om 10 år...

De 60 K är alltså det diskonterade värdet av 100 K som ges om 10 år... om räntan är ca 6 % Reserverar mig för felräkning men det var en fiktivt beräknat belopp.

EDIT.. jag tror vi menar samma sak men formulerat oss olika. Hur mycket är 100K värda om 10 år jämfört med dagens värde av 100 K... Svar ca 60K . Hur mycket skall jag betala till mina andra barn för att dom skall få lika mycket pengar jämfört med idag.. om dom får pengarna om 10 år... Ca 179K SEK.
 
Redigerat:
B
Nej Zarkov har rätt
 
S snowjim skrev:
Vad jag förstått så ska samtliga barn få typ lika stor ekonomisk kompensation fram tills föräldrarna dör enlig lag. Om inte detta sker så ska det kompenseras för i dödsboet.
Kan det verkligen vara så. Tänk 2 barn som från 8-18 års ålder är aktiva inom idrotterna judo respektive ishockey. Jag är rätt säker på att hockeybarnet antagligen kommer att få utrustning av föräldrarna som säkert är över 100k dyrare under hela perioden. Som du skriver skulle alltså judobarnet kunna kräva en massa extra pengar i dödsboet. Jag är mycket tveksam.
 
B
Annars kan ju dottern studera i Sverige. Då får hon en gratis utbildning och sparar flera hundra tusen. Går ju alltid att ta ett utbytesår! Då behöver hon inte betala för undervisningen, universiteten har utbytesavtal med varandra för sina studenter.
 
  • Gilla
MetteKson
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.