Innan klingan har trasslat in sig har nog ett eller två fingrar kapats. För det är väl av kraften från stoppet som gör att klingan tvingas ner? eller?
Om en kraschad klinga kan spara ett finger är jag beredd att ta det. Till och med en kraschad såg.
Mattiasp, vad var det för Lie-Nielsenhyvel? Jag har de senaste dagarna kollat runt på nätet på Lie-Nielsen- och Veritashyvlar (inte så mycket priser ännu) och man blir ju rätt sugen. Endera Lie-Nielsens No8 Jointer Plane eller en Veritas Bevel-Up Jointer Plane med offside fence. Är priserna väldigt olika vad du vet, eller är det Festoolkonstans (som iofs är relativ) som gäller? Ska också kolla efter nån bok i ämnet. Den borde heta ungefär "Hand-planing manual. For beginners and pros".
Till saken kan jag också lägga att jag av nån anledning precis fick en ny Stanley putshyvel på jobbet häromdagen, och efter att ha kollat dels på Lie-Nielsen och Veritas och dels på the Woodworkers plane tune-up-artiklar kändes den som nåt sämre från Jula. Att finishen på bladet är halvrisig kan jag leva med, men på själva hyveln, polerad med 60-papper ungefär.
Mattiasp, vad var det för Lie-Nielsenhyvel? Jag har de senaste dagarna kollat runt på nätet på Lie-Nielsen- och Veritashyvlar (inte så mycket priser ännu) och man blir ju rätt sugen. Endera Lie-Nielsens No8 Jointer Plane eller en Veritas Bevel-Up Jointer Plane med offside fence. Är priserna väldigt olika vad du vet, eller är det Festoolkonstans (som iofs är relativ) som gäller? Ska också kolla efter nån bok i ämnet. Den borde heta ungefär "Hand-planing manual. For beginners and pros".
Till saken kan jag också lägga att jag av nån anledning precis fick en ny Stanley putshyvel på jobbet häromdagen, och efter att ha kollat dels på Lie-Nielsen och Veritas och dels på the Woodworkers plane tune-up-artiklar kändes den som nåt sämre från Jula. Att finishen på bladet är halvrisig kan jag leva med, men på själva hyveln, polerad med 60-papper ungefär.
Det är som att välja mellan pest eller kolera, antingen klingan eller fingret!Eld skrev:
Jag vet då definitivt att personligen väljer jag klingan, sågen och hela verkstan i utbyte mot ett räddat finger. Maskiner kan man köpa nya men fingrar är det lite sämre ställt med. Skadade själv tummen för någon månad sen i en bordklinga och det gick tack o lov bra men känseln i fingret är inte som den ska efter den närkontakten.
Både Veritas och Lie-Nielsen tillverkar hyvlar av mycket hög klass. Den Engelska tillverkaren Clifton likaså. Alla tre gör hyvlar som är så fina som går att få på den här sidan om rent handgjorda customgrejer.
Jag har följande modeller:
Veritas Low angle block plane
Veritas No. 4 Smoothing plane
Veritas Bullnose plane
Lie Nielsen Cabinetmaker´s scraping plane
Jag hade tidigare siktet inställt på en jack-eller jointer plane, men jag har skaffat en elektrisk rikt-o planhyvel, så jag kunde inte riktigt se något användningsområde.
Om vi jämför de olika fabriken från lite olika håll:
Material
Veritas hyvlar är gjorda i ett gjutjärn där man tillsatt magnesium till smältan under övertryck för att ta hand om svavlet, vilket är det som ger den klassiskt fjällformade grafiten i grått gjutjärn. Härvid åstadkommer man en kulformad grafit. För att åstadkomma en ferritisk grundmassa, värmebehandlar man materialet genom austenitisering vid ca 790 C och långsam svalning genom det eutektoida området, varvid kolet diffunderar till grafitkulorna och fäller ut på dessa. Det ger ett gjutjärn som är segt och lätt barbetbart och klarar ett fall i golvet utan att spricka.
Lie-Nielsen har samma typ av gjutjärn som Veritas. Dessutom finns några av Lie-Nielsens modeller i brons, vilket gör dem lite tyngre, mer korrosionsmotståndiga och, i mitt tycke, vackrare, än motsvarande gjutjärnsmodell.
Cliftons hyvlar är gjorda i grått gjutjärn (gråjärn). Det har fjällformad grafit och en grundmassa som sannolikt är perlitisk (en struktur som är skiktad ferrit/cementit, Fe3C) Gråjärn är sprött och kan spricka vid ett fall i golvet. Din Stanleyhyvel är gjord i gråjärn. Det finns även ferritiska gråjärn, vilken man får vid hög kiselhalt. Även dessa har dålig slagseghet pga den fjällformade grafiten.
Jag har valt bort Cliftons modeller pga gråjärnet, och kan inte göra några fler jämförelser. (och Ja, jag är materialingenjör...)
Finish
Både Veritas och Lie-Nielsen har den finish som bilderna på deras respektive hemsidor antyder, dvs så hög klass det går på den här sidan om handgjort.
Konstruktion
Lie-Nielsens konstruktioner baserar sig på Stanleys Bedrockmodeller, ofta med samma detaljlösningar som för hundra år sedan. Bearbetningen är förstklassig.
Veritas Ingenjörer är inte på samma sätt tyngda av tradition, utan har försökt att vidareutveckla konstruktionen av handhyveln. Till nymodigheterna han nämnas att Veritas har en konstruktion där bladdjupet och skevningen ställs med samma reglage. Vidare finns ofta ställskruvar för bladets placering i sidled. Veritas var först med att erbjuda lite större hyvlar med "bevel-up" konstruktion, något som tidigare bara användes för små stöthyvlar (Block planes). Konstruktionen gör det möjligt att ändra spånvinkeln med en omslipning eller ett alternativt blad, men har nackdelen att blarförslitningen sker på den sidan av bldet som inte slipas. Förslitningen sker i regel på släppningssidan av skäret.
Blad
Lie-Nielsen levererar hyvlarna grundslipade. Det betyder att baksidan (den som inte slipas) behöver en planing och polering med ca 8000 grit-sten. Även eggsidan behöver en skärpning.
Veritas levererar sedan något år tillbaka bladen polerade på baksidan. Även eggsidan är väldigt välpreparerad från fabrik. Någon skärpning behövs egentligen inte.
Priser
Lie Nielsen är ju amerikanska, och har varit något dyrare än Veritas på jämförbara modeller. Nu är dollarn så låg att skillnaden borde jämnas ut mot kanadensiska Veritas. Priserna i USA är betydligt lägre än i Europa. Jämför priser på
www.tools4wood.se Svensk näthandlare Veritas, Clifton
www.fine-tools.com Tysk Näthandlare Veritas
www.dick.biz Tysk näthandlare Veritas, Lie-Nielsen
www.lie-nielsen.com Lie Nielsens hemsida
www.leevalley.com/ Veritas hemsida
Jag har följande modeller:
Veritas Low angle block plane
Veritas No. 4 Smoothing plane
Veritas Bullnose plane
Lie Nielsen Cabinetmaker´s scraping plane
Jag hade tidigare siktet inställt på en jack-eller jointer plane, men jag har skaffat en elektrisk rikt-o planhyvel, så jag kunde inte riktigt se något användningsområde.
Om vi jämför de olika fabriken från lite olika håll:
Material
Veritas hyvlar är gjorda i ett gjutjärn där man tillsatt magnesium till smältan under övertryck för att ta hand om svavlet, vilket är det som ger den klassiskt fjällformade grafiten i grått gjutjärn. Härvid åstadkommer man en kulformad grafit. För att åstadkomma en ferritisk grundmassa, värmebehandlar man materialet genom austenitisering vid ca 790 C och långsam svalning genom det eutektoida området, varvid kolet diffunderar till grafitkulorna och fäller ut på dessa. Det ger ett gjutjärn som är segt och lätt barbetbart och klarar ett fall i golvet utan att spricka.
Lie-Nielsen har samma typ av gjutjärn som Veritas. Dessutom finns några av Lie-Nielsens modeller i brons, vilket gör dem lite tyngre, mer korrosionsmotståndiga och, i mitt tycke, vackrare, än motsvarande gjutjärnsmodell.
Cliftons hyvlar är gjorda i grått gjutjärn (gråjärn). Det har fjällformad grafit och en grundmassa som sannolikt är perlitisk (en struktur som är skiktad ferrit/cementit, Fe3C) Gråjärn är sprött och kan spricka vid ett fall i golvet. Din Stanleyhyvel är gjord i gråjärn. Det finns även ferritiska gråjärn, vilken man får vid hög kiselhalt. Även dessa har dålig slagseghet pga den fjällformade grafiten.
Jag har valt bort Cliftons modeller pga gråjärnet, och kan inte göra några fler jämförelser. (och Ja, jag är materialingenjör...)
Finish
Både Veritas och Lie-Nielsen har den finish som bilderna på deras respektive hemsidor antyder, dvs så hög klass det går på den här sidan om handgjort.
Konstruktion
Lie-Nielsens konstruktioner baserar sig på Stanleys Bedrockmodeller, ofta med samma detaljlösningar som för hundra år sedan. Bearbetningen är förstklassig.
Veritas Ingenjörer är inte på samma sätt tyngda av tradition, utan har försökt att vidareutveckla konstruktionen av handhyveln. Till nymodigheterna han nämnas att Veritas har en konstruktion där bladdjupet och skevningen ställs med samma reglage. Vidare finns ofta ställskruvar för bladets placering i sidled. Veritas var först med att erbjuda lite större hyvlar med "bevel-up" konstruktion, något som tidigare bara användes för små stöthyvlar (Block planes). Konstruktionen gör det möjligt att ändra spånvinkeln med en omslipning eller ett alternativt blad, men har nackdelen att blarförslitningen sker på den sidan av bldet som inte slipas. Förslitningen sker i regel på släppningssidan av skäret.
Blad
Lie-Nielsen levererar hyvlarna grundslipade. Det betyder att baksidan (den som inte slipas) behöver en planing och polering med ca 8000 grit-sten. Även eggsidan behöver en skärpning.
Veritas levererar sedan något år tillbaka bladen polerade på baksidan. Även eggsidan är väldigt välpreparerad från fabrik. Någon skärpning behövs egentligen inte.
Priser
Lie Nielsen är ju amerikanska, och har varit något dyrare än Veritas på jämförbara modeller. Nu är dollarn så låg att skillnaden borde jämnas ut mot kanadensiska Veritas. Priserna i USA är betydligt lägre än i Europa. Jämför priser på
www.tools4wood.se Svensk näthandlare Veritas, Clifton
www.fine-tools.com Tysk Näthandlare Veritas
www.dick.biz Tysk näthandlare Veritas, Lie-Nielsen
www.lie-nielsen.com Lie Nielsens hemsida
www.leevalley.com/ Veritas hemsida
Härlig rapport! Bortsett från slagfastheten, är det någon skillnad vid användningen av en Clifton? Tänkte börja med att snygga upp Stanleyhyvlarna och kolla hur släta de är. (Jag skrev om det i en tråd som hette polera metall.) (Den där olycksaliga putshyveln jag nämnde är tack och lov inte min privata). Samtidigt köpa något från Veritas eller Lie-Nielsen och efter info kanske en Clifton (jag gillar utseendet på gjutjärn av den sorten, och är (tyvärr) inte materialingenjör. Faktiskt lite sugen på att testa en Anant, en lite enklare sort som de testat några gånger i the Woodworker i olika tappningar.
Mattias, det var ett riktigt kanoninlägg, igen!
Jag är ingen handverktygsexpert men kunde inte låta bil att köpa en Veritas Low Angle Block Plane i USA för ett år sedan. Och den är verkligen användbar till de småjobb som du säger, Springare. Underbar liten klump attt hålla i och putsa med där det behövs. Inställningen av djup och sida är bra,även om man lite väl lätt ändrar sidoinställningen när man ändrar djupet. Och priset i USA gör ju inköpet lite lättare att motivera.
Skaöver pölen i sommar igen och det skulle vara intressant att höra vad du Mattias tycker om Veritas Bullnose.
Är lite sugen på den för att snygga till hörnor o kanter. Låter lite som overkill att rensa bort lim inne i hörnor med den men hur ofta skulle man inte behöva ett säkrare sätt att skrapa bort lim som torkat utan att skada träet.
Jag är ingen handverktygsexpert men kunde inte låta bil att köpa en Veritas Low Angle Block Plane i USA för ett år sedan. Och den är verkligen användbar till de småjobb som du säger, Springare. Underbar liten klump attt hålla i och putsa med där det behövs. Inställningen av djup och sida är bra,även om man lite väl lätt ändrar sidoinställningen när man ändrar djupet. Och priset i USA gör ju inköpet lite lättare att motivera.
Skaöver pölen i sommar igen och det skulle vara intressant att höra vad du Mattias tycker om Veritas Bullnose.
Är lite sugen på den för att snygga till hörnor o kanter. Låter lite som overkill att rensa bort lim inne i hörnor med den men hur ofta skulle man inte behöva ett säkrare sätt att skrapa bort lim som torkat utan att skada träet.
Den hade nog sålt bättre om dom stoppade fingret i sågen istället för en korv. Om dom inte litar på att det funkar, hur ska jag då våga göra det?
Precis, kommer från mina tidiga tonår ihåg en fysikshow med Hans-Uno Bengtsson där han kladdade runt en massa med flytade kväve. Mitt i alltihopa drog han en vals om att han kunde frysa ner sitt finger och sedan bara låta det tina igen om han var lite försiktig. Ner med pekfingret ur gummihandsken i byttan med kvävet och efter en stund upp med det igen. De flesta verkar gå på detta då killen trots allt var rätt övertygande. Vips tar han fram en hammare, bankar på fingret som går i tusen bitar. "Haha, ni ska inte tro på allt bara för att det är jag som säger det" och korvskämtet är ett faktum 