Jag är inte övertygad om vad som är kausalitet och korrelation här. Räntan från centralbanken är ju typ för att begränsa brådskan att binda pengarna i något annat än pengar genom att trycka pengar och ge till de som har pengar som någon slags kompensation för inflationen. I slutändan blir det ju mer pengar på kontona. Mer pengar är knappast något som är inflationsdämpande.D Daniel 109 skrev:
Jovisst är det så och att ingen ska få för sig att höja priser samt har köpare som accepterar det högre priset. Drar man undan tillgängligt kapital så kuvas till slut inflationen. Sen är det en svår balansgång för riksbanken.D Daniel 109 skrev:
Så gick det med det 50-åriga lånet som farfars föräldrar tog i början på 20-talet för att friköpa torpet och bli självägande bönder. Eftersom torparlånen i Finland var statsgaranterade räntestödslån med lägre ränta än vanliga lån så ledde den galopperande inflationen under och strax efter kriget till att amorteringarna enligt den gamla amorteringsplanen var värda ganska litet då penningvärdet stabiliserade sig en bit in på 50-talet. Då farfar hade pensionerat sig i slutet på 60-talet och farbror hade tagit över gården var amorteringarna nästan bara formaliteter sett till gårdens ekonomi.F Fideliox skrev:
Fast det förutsatte statsstödda räntor under hela 40-talet. Andra som hade lån med full marknadsränta hade verkligt svårt att betala räntorna och en del råkade illa ut och kunde helt enkelt inte betala strax efter krigsslutet när inflationen var som värst samtidigt som man desperat försökte stabilisera valutan genom höga räntor och genom att klippa pengarna.