30 900 läst ·
69 svar
31k läst
69 svar
Revovering av fönster.
jag har jobbat med fönsterrenoveringar på heltid i över fyra år nu och man kan renovera gamla slitna fönster i större utsträckning än vad folk tror
Det låter ju bra, men det där med vinklade anliggningsytor beror ju på vem man frågar.Snickar-Urban skrev:Halvsulning med rät vinkel är helt korrekt. Blir mycket bra och håller länge. Vinklade anliggningsytor behövs bara om man har dåligt lim.
Jag har kollat några av mina lagningar med rät vinkel gjorda för mer än 20 år sedan. Inget underhåll är gjort sedan dess och färgen är delvis borta men lagningarna är helt intakta.
Efter att ha jobbat ett par år i branschen för några av de stora drakarna så vill jag bara inflika att de jag jobbat för INTE godkänner rätvinklig anliggningsyta på lusning av karm/båge på utsida. Inte heller någon av de inspektörer jag träffat godkänner det så det verkar vara praxis med vinklad anliggningsyta. Så ditt påstående om att det är "helt korrekt" får stå för dig. Hade jag lyssnat på ditt påstående hade jag fått backjobb på ca 250 fönsterbågar (ca 600 lagningar) av högsta kulturskyddsklass. Där hade vi strikta föreskrifter för vad som är "helt korrekt" och inte var det föreskrifter vi själva kokat ihop.
Det lim som används är givetvis ett D4-klassat lim (enligt EN204) som är godkänt enl. IFT-riktlinjer för limning av träfönster så din teori om att man bara använder vinklad anliggningsyta om man har ett "dåligt lim" stämmer ju inte heller.
Vinklad anliggningsyta ger både längre anliggningsyta vilket man vill ha oavsett om man har bra lim eller inte. Det blir en snyggare lagning rent visuellt samt är det som används rent praktiskt i Sverige och även utomlands.
De enda fönsterlagningar jag sett med rätvinkliga snitt är insideslagningar samt amatörlagningar.
Att din lagning hållit fint med åren kan jag bara gratulera till.
Medlem
· Västerbotten
· 309 inlägg
Jag började restaurera fönster 1983. Ingen lagning har ännu kritiserats av besiktningsmän eller byggnadsantikvarier. Att dessutom bågar med lagningar som stått utan underhåll i mer än 20 år fortfarande är intakta måste väl ändå ses som riktigt gjorda.
Vilka är de stora drakarna? Vad är högsta kulturskyddsklass? Vilka föreskrifter är det du hänsyftar till?
Vilka är de stora drakarna? Vad är högsta kulturskyddsklass? Vilka föreskrifter är det du hänsyftar till?
Här kände jag att jag var tvungen att registrera mig och göra ett inskott i tråden:
Snickar-Urban, hur länge man hållit på med något är inget mått på kvalitet för mig. Med min begränsade erfarenhet (ett par år men jag jobbar inte längre med detta) av restaurering av gamla fönster så har jag från början fått lära mig att vinkelräta snitt på fönster och karm anses vara ett "icke hantverksmässigt" förfarande. Den som sade det till mig var tredje generationens småländsk fönsterhantverkare och tillika glasmästare av gamla skolan och som varit utbildare i konsthantverk/restaurering. Det är över hundratjugo års samlad erfarenhet om ett hantverk. Av den person jag jobbade med ansågs sådana lagningar "förkastliga".
Att dina sedan passerat besiktning säger inte heller så mycket annat än att den faktiska kunskapen hos besiktningsmännen inte är vad den borde vara. Om du sedan har en lagning som är färdigmålad som är fint gjord och inte syns är det väl klart att den passerar besiktning? Då syns ju inte snittet heller. De få besiktningar jag varit med om så har i ett par av fallen besiktningsmannen varit expert på fönster men i de flesta fall om det fönsterarbeten varit del av större entrepenad har besiktningsmannen inte haft någon djupare kunskap i sak och mest provat funktionen och inte haft någon åsikt om "utseendet".
I miljonprogramsrenoveringar prioriteras ju inte heller hantverket utan där slaktar man ju på så rationellt som möjligt.
Om du verkligen inte vet vad kulturskyddsklassningarna och deras föreskrifter innebär ska du inte syssla med kulturrenoveringar. Punkt.
Fastigheter som har högsta kulturhistoriska skyddsklass, blå, innebär att fastigheten har bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Detta innebär att byggnaden och dess detaljer skall bevaras för ALL framtid och att renovering av dessa detaljer skall utföras som hantverket föreskriver. Vi fick en utbildning på detta i samband med renoveringen av gamla Kungliga Tekniska Högskolan. Elverktyg (med vissa få undantag) var bland annat inte tillåtna. Ej heller kemiskt trä/spackel och inget annat än linoljefärg.
Absolut inte heller vinkelräta snitt vid lagning karm/fönsterbåge!
TILLÄGG:
Snickar-Urban, du är säkert en mycket duktig hantverkare inom ditt gebit. Men det känns som att du inte riktigt har läst på om utvecklingen inom byggnadsvårdsområdet och hur andra som jobbar inom fönsterrenovering ser på saken. Du skall givetvis fortsätta köra på ditt sätt om du är bekväm med det. Kommer jag att jobba med fönsterrenovering igen (har anbud inne på detta) så kommer jag förstås att göra på det gamla "beprövade" sättet, som jag är lärd och bekväm med. Själv jobbar jag lite mer på anbudssidan och får läsa ett par spaltmeter litteratur om föreskrifter innan vi sätter igång.
Mvh
Snickar-Urban, hur länge man hållit på med något är inget mått på kvalitet för mig. Med min begränsade erfarenhet (ett par år men jag jobbar inte längre med detta) av restaurering av gamla fönster så har jag från början fått lära mig att vinkelräta snitt på fönster och karm anses vara ett "icke hantverksmässigt" förfarande. Den som sade det till mig var tredje generationens småländsk fönsterhantverkare och tillika glasmästare av gamla skolan och som varit utbildare i konsthantverk/restaurering. Det är över hundratjugo års samlad erfarenhet om ett hantverk. Av den person jag jobbade med ansågs sådana lagningar "förkastliga".
Att dina sedan passerat besiktning säger inte heller så mycket annat än att den faktiska kunskapen hos besiktningsmännen inte är vad den borde vara. Om du sedan har en lagning som är färdigmålad som är fint gjord och inte syns är det väl klart att den passerar besiktning? Då syns ju inte snittet heller. De få besiktningar jag varit med om så har i ett par av fallen besiktningsmannen varit expert på fönster men i de flesta fall om det fönsterarbeten varit del av större entrepenad har besiktningsmannen inte haft någon djupare kunskap i sak och mest provat funktionen och inte haft någon åsikt om "utseendet".
I miljonprogramsrenoveringar prioriteras ju inte heller hantverket utan där slaktar man ju på så rationellt som möjligt.
Om du verkligen inte vet vad kulturskyddsklassningarna och deras föreskrifter innebär ska du inte syssla med kulturrenoveringar. Punkt.
Fastigheter som har högsta kulturhistoriska skyddsklass, blå, innebär att fastigheten har bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Detta innebär att byggnaden och dess detaljer skall bevaras för ALL framtid och att renovering av dessa detaljer skall utföras som hantverket föreskriver. Vi fick en utbildning på detta i samband med renoveringen av gamla Kungliga Tekniska Högskolan. Elverktyg (med vissa få undantag) var bland annat inte tillåtna. Ej heller kemiskt trä/spackel och inget annat än linoljefärg.
Absolut inte heller vinkelräta snitt vid lagning karm/fönsterbåge!
TILLÄGG:
Snickar-Urban, du är säkert en mycket duktig hantverkare inom ditt gebit. Men det känns som att du inte riktigt har läst på om utvecklingen inom byggnadsvårdsområdet och hur andra som jobbar inom fönsterrenovering ser på saken. Du skall givetvis fortsätta köra på ditt sätt om du är bekväm med det. Kommer jag att jobba med fönsterrenovering igen (har anbud inne på detta) så kommer jag förstås att göra på det gamla "beprövade" sättet, som jag är lärd och bekväm med. Själv jobbar jag lite mer på anbudssidan och får läsa ett par spaltmeter litteratur om föreskrifter innan vi sätter igång.
Mvh
Redigerat:
...om man kikar på kvalitetsmanualen som Auktorisationsnämnden för Fönster tagit fram så ser man på sidan 4 i deras pdf en bild på en båge med två trälagningar. Bägge snitten är vinklade.
Jag väljer att lita på den framför dig, Snickar-Urban.
Case closed.
Jag väljer att lita på den framför dig, Snickar-Urban.
Case closed.
Medlem
· Västerbotten
· 309 inlägg
Arbeten som anses icke hantverksmässiga utan en ordentlig motivering är inget värt. Det får bara utvecklingen att stå stilla.kosmoskatten skrev:
Fönsterhantverkare fanns inte som hantverk då jag började. Det var Allbäcks i Skåne som lanserade ordet och hantverket i mitten på 1980-talet.
Hur var det nu du skrev: hur länge man hållit på med något är inget mått på kvalitet för mig. Är det här ett undantag?
Fick du inte någon motivering?
Jag har haft att göra med folk inom detta område som är långt mer kunniga än både du och jag.
Men varför? Kan det vara så att du egentligen inte vet?
Tråkigt att du inte kan hitta en enda motivering till varför vinkelräta snitt inte är godtagbara. Det kunde ge mer än att bara diskutera än min eventuella brist på kunnande.
Mitt sätt att restaurera fönster (och även annat) är inte taget helt ur luften utan bygger både på mitt kunnande som snickare och mitt intresse för historiskt byggande.
Det är ju tur att snickarna för i tiden inte visste om att det egentligen inte fungerade med lötade karmar med vinkelräta snitt. Då hade vi gått miste om många fina fönster.
Medlem
· Västerbotten
· 309 inlägg
Lita på en bild? Det är nästan något religiöst över detta.kosmoskatten skrev:
Den sidan ställer inga krav på vinklade snitt och har självklart då inte heller någon motivering.
jag jobbar med fönster på heltid och jag gör både vinklade och "raka" lagningar.
det spelar väl ingen roll hur själva snittet ser ut. huvudsaken är ju att det är bra gjort. då håller lagningarna
Inget att tjafsa om. gör som ni själva vill eller tycker för båda sätten håller om de är ordentligt gjorda, det kan jag lova!
det spelar väl ingen roll hur själva snittet ser ut. huvudsaken är ju att det är bra gjort. då håller lagningarna
Inget att tjafsa om. gör som ni själva vill eller tycker för båda sätten håller om de är ordentligt gjorda, det kan jag lova!
Snickar-Urban, jag får be om ursäkt om du kände dig påhoppad.
Och det menar jag, hoppas du vill ta till dig ursäkten.
Vi har helt enkelt olika erfarenheter. Men att du avfärdar mina lärares erfarenheter gör ju inte heller din sak rättvisa. Inte heller ger det dig något extra gehör från min sida för din sak.
Att du sedan vill låta ett enskilt företag stå som upphovsman till ordet fönsterhantverkare tycker jag låter lite underligt. Fönster som hantverk har ju funnits sedan fönster/specialfönster börjat tillverkas och är inte en produkt av åttiotalet - att du sedan vill kreditera ett Skånskt företag som uppfinnare av ordet på åttiotalet tycker jag är... ...nej det låter jag vara osagt. Jo, jag måste säga att det låter riktigt dumt.
Efter att ha läst makarna Allbäcks principförklaring om att de var "de allra första fönsterhantverkarna" för 30 år sedan måste jag skratta högt!
"För cirka 30 år sedan skapades Fönsterhantverket av Hans och Sonja Allbäck.
De hade börjat renovera fönster och använde sig då av inomhus- och utomhusfärger från de etablerade tillverkarna.
Men de blev inte nöjda med resultatet. Och de blev dessutom sjuka av lösningsmedlet lacknafta som fanns i alla dessa färger.
Allbäcks startade ett omfattande arbete med att hitta ett, i alla avseenden, bättre alternativ till den moderna alkydfärgen.
En bra utgångspunkt var ju att helt enkelt fråga sig: varför har fönster och dörrar från 1700- och 1800-talet klarat sig så mycket bättre än sådana från 1950-talet och framåt?
Förutom ett bättre virkesval till äldre byggnadsdetaljer, var svaret på frågan att det användes en annan färgkemi förr i tiden. Det var den traditionella linoljefärgen som med fullgott resultat använts i hundratals år fram till modern tid då plast- och alkydfärger tog över marknaden.
Till denna första grundsten lade Allbäcks till ytterligare kunskap om de olika material som ingår i ett fönster och dess infästning i husväggen; trä, glas, metall och murbruk.
Från att ha varit de absolut första Fönsterhantverkarna har makarna Allbäck spridit budskapet och kunskapen vidare genom att i egen regi erbjuda utbildning i yrket."
Maken till lätt genomskådad och illa underbyggd marknadsföring är ju svår att hitta.
När Allbäcks alltså "provade sig fram" för trettio år sedan så hade det redan stått hantverkare och reparerat/nytillverkat fönster i enlighet med etablerade metoder och färgsystem som man visste fungerade. Vilket Allbäcks tydligen var "tvungna att forska fram och komma på varför gamla fönster höll så bra" det visste man ju redan lååååångt innan - men det var ju inte så utbrett eftersom kunnandet inte spreds pga avsaknad av kommunikation och marknadsföring (som internet t ex) men kunskapen, hantverket och utförandet är långt äldre.
Att Allbäcks vill ta åt sig äran för något som de bevisligen inte var "absolut först" med tycker jag är snudd på skandalöst och för mig ger det betyg noll i kredibilitet. De har förvärvat befintlig kunskap som de själva anser att de var först med detta "nytänkande" vilket är som att pissa på de (fönster)hantverkare som redan varit i branschen och tillämpat de metoderna hela tiden medan Allbäcks "kom på" att de nya färgerna inte var bra.
Allt Allbäcks har gjort är att sätta samman två ord och kalla det en innovation.
Jag tycker dock att det är BRA att Allbäcks lyfter fram yrket som sådant. Dock så har det ju funnits fruktansvärt mycket längre än de vill låta påskina.
Men vi kan släppa dem i den här diskussionen eftersom det inte gagnar diskussionen.
Jag kan helt hålla med dig och HenrikGran om att huvudsaken i stort är hållbarheten i lagningen och att den inte bör synas. Där är vi väl alla överens?
Ditt kunnande som snickare ifrågasätter jag verkligen inte, jag hade hoppats att det framgått av tidigare inlägg. Vi har lärt oss olika tydligen men bägge sätten fungerar och accepteras av "inspektörerna" och så långt är allt väl.
Men ditt kunnande om historiskt bygge måste jag dock ifrågasätta - speciellt om du inte känner till kulturminnesvårdslagens skyddsklassningar vilket är essentiell baskunskap om man ska jobba med kulturrenoveringar. Jag tycker faktiskt det.
Då duger det inte med ett "intresse för historiskt byggande". Det säger ju ingenting. Det intresset delar vi för övrigt. Det tycker jag är trevligt.
PS
Jag litar inte religiöst på en bild, men tycker det är talande att det inte är ett vinkelrätt snitt på bilden. Sedan mitt senaste inlägg så har jag pratat lite snabbt med tre som har gått utbildning på fönsterrenovering och trots att vi inte gått samma väg så har alla den ståndpunkten att man "inte" gör en vinkelrät lagning på utsida fönsterbåge.
Det jag personligen ville belysa var att för mig är det skillnad på att göra att "fackmannamässigt" utförande av lagningar och ett "hantverksmässigt" utförande i det här fallet.
Den av de personer som jag vet har mycket god kunskap i ämnet och som skulle kunna ge en "hantverksmässig" motivering av varför man kör vinklade snitt på utsida av båge/karm har jag inte fått tag på eftersom vi bägge är på semester.
Men OM det är av intresse ber jag att få återkomma om detta.
Han är en äkta timmerman av äldre skolan och en god kännare av historia samt restaurering av gamla hus (samt fönster) och nybyggnation i gammal stil med bl a ett förflutet på Skansens byggnadsvård och med renovering samt nybyggnation av ett trettiotal timmerhus i gammal stil under sitt bälte - utöver finsnickeri.
Själv jobbar jag inte längre med fönsterrenovering (men kanske hoppar in lite i sommar på ett par kåkar i gamla stan) och tyvärr skulle jag inte vilja jobba mer för ett par av firmorna efter att ha jobbat med dem och sett hur de jobbar, kvaliteten på det de gör och kunskapen hos de anställda. Inga namn nämnda eftersom man inte vill hamna i kläm med tidigare bekantskaper. Men ett par av de största har jag insikt med och flera andra jag känner har ju jobbat för andra firmor och kvaliteten varierar - definitivt.
God fortsättning på er alla!
Och det menar jag, hoppas du vill ta till dig ursäkten.
Vi har helt enkelt olika erfarenheter. Men att du avfärdar mina lärares erfarenheter gör ju inte heller din sak rättvisa. Inte heller ger det dig något extra gehör från min sida för din sak.
Att du sedan vill låta ett enskilt företag stå som upphovsman till ordet fönsterhantverkare tycker jag låter lite underligt. Fönster som hantverk har ju funnits sedan fönster/specialfönster börjat tillverkas och är inte en produkt av åttiotalet - att du sedan vill kreditera ett Skånskt företag som uppfinnare av ordet på åttiotalet tycker jag är... ...nej det låter jag vara osagt. Jo, jag måste säga att det låter riktigt dumt.
Efter att ha läst makarna Allbäcks principförklaring om att de var "de allra första fönsterhantverkarna" för 30 år sedan måste jag skratta högt!
"För cirka 30 år sedan skapades Fönsterhantverket av Hans och Sonja Allbäck.
De hade börjat renovera fönster och använde sig då av inomhus- och utomhusfärger från de etablerade tillverkarna.
Men de blev inte nöjda med resultatet. Och de blev dessutom sjuka av lösningsmedlet lacknafta som fanns i alla dessa färger.
Allbäcks startade ett omfattande arbete med att hitta ett, i alla avseenden, bättre alternativ till den moderna alkydfärgen.
En bra utgångspunkt var ju att helt enkelt fråga sig: varför har fönster och dörrar från 1700- och 1800-talet klarat sig så mycket bättre än sådana från 1950-talet och framåt?
Förutom ett bättre virkesval till äldre byggnadsdetaljer, var svaret på frågan att det användes en annan färgkemi förr i tiden. Det var den traditionella linoljefärgen som med fullgott resultat använts i hundratals år fram till modern tid då plast- och alkydfärger tog över marknaden.
Till denna första grundsten lade Allbäcks till ytterligare kunskap om de olika material som ingår i ett fönster och dess infästning i husväggen; trä, glas, metall och murbruk.
Från att ha varit de absolut första Fönsterhantverkarna har makarna Allbäck spridit budskapet och kunskapen vidare genom att i egen regi erbjuda utbildning i yrket."
Maken till lätt genomskådad och illa underbyggd marknadsföring är ju svår att hitta.
När Allbäcks alltså "provade sig fram" för trettio år sedan så hade det redan stått hantverkare och reparerat/nytillverkat fönster i enlighet med etablerade metoder och färgsystem som man visste fungerade. Vilket Allbäcks tydligen var "tvungna att forska fram och komma på varför gamla fönster höll så bra" det visste man ju redan lååååångt innan - men det var ju inte så utbrett eftersom kunnandet inte spreds pga avsaknad av kommunikation och marknadsföring (som internet t ex) men kunskapen, hantverket och utförandet är långt äldre.
Att Allbäcks vill ta åt sig äran för något som de bevisligen inte var "absolut först" med tycker jag är snudd på skandalöst och för mig ger det betyg noll i kredibilitet. De har förvärvat befintlig kunskap som de själva anser att de var först med detta "nytänkande" vilket är som att pissa på de (fönster)hantverkare som redan varit i branschen och tillämpat de metoderna hela tiden medan Allbäcks "kom på" att de nya färgerna inte var bra.
Allt Allbäcks har gjort är att sätta samman två ord och kalla det en innovation.
Jag tycker dock att det är BRA att Allbäcks lyfter fram yrket som sådant. Dock så har det ju funnits fruktansvärt mycket längre än de vill låta påskina.
Men vi kan släppa dem i den här diskussionen eftersom det inte gagnar diskussionen.
Jag kan helt hålla med dig och HenrikGran om att huvudsaken i stort är hållbarheten i lagningen och att den inte bör synas. Där är vi väl alla överens?
Ditt kunnande som snickare ifrågasätter jag verkligen inte, jag hade hoppats att det framgått av tidigare inlägg. Vi har lärt oss olika tydligen men bägge sätten fungerar och accepteras av "inspektörerna" och så långt är allt väl.
Men ditt kunnande om historiskt bygge måste jag dock ifrågasätta - speciellt om du inte känner till kulturminnesvårdslagens skyddsklassningar vilket är essentiell baskunskap om man ska jobba med kulturrenoveringar. Jag tycker faktiskt det.
Då duger det inte med ett "intresse för historiskt byggande". Det säger ju ingenting. Det intresset delar vi för övrigt. Det tycker jag är trevligt.
PS
Jag litar inte religiöst på en bild, men tycker det är talande att det inte är ett vinkelrätt snitt på bilden. Sedan mitt senaste inlägg så har jag pratat lite snabbt med tre som har gått utbildning på fönsterrenovering och trots att vi inte gått samma väg så har alla den ståndpunkten att man "inte" gör en vinkelrät lagning på utsida fönsterbåge.
Det jag personligen ville belysa var att för mig är det skillnad på att göra att "fackmannamässigt" utförande av lagningar och ett "hantverksmässigt" utförande i det här fallet.
Den av de personer som jag vet har mycket god kunskap i ämnet och som skulle kunna ge en "hantverksmässig" motivering av varför man kör vinklade snitt på utsida av båge/karm har jag inte fått tag på eftersom vi bägge är på semester.
Men OM det är av intresse ber jag att få återkomma om detta.
Han är en äkta timmerman av äldre skolan och en god kännare av historia samt restaurering av gamla hus (samt fönster) och nybyggnation i gammal stil med bl a ett förflutet på Skansens byggnadsvård och med renovering samt nybyggnation av ett trettiotal timmerhus i gammal stil under sitt bälte - utöver finsnickeri.
Själv jobbar jag inte längre med fönsterrenovering (men kanske hoppar in lite i sommar på ett par kåkar i gamla stan) och tyvärr skulle jag inte vilja jobba mer för ett par av firmorna efter att ha jobbat med dem och sett hur de jobbar, kvaliteten på det de gör och kunskapen hos de anställda. Inga namn nämnda eftersom man inte vill hamna i kläm med tidigare bekantskaper. Men ett par av de största har jag insikt med och flera andra jag känner har ju jobbat för andra firmor och kvaliteten varierar - definitivt.
God fortsättning på er alla!
Redigerat:
Medlem
· Västerbotten
· 309 inlägg
Men du skriver ju själv:kosmoskatten skrev:Att du sedan vill låta ett enskilt företag stå som upphovsman till ordet fönsterhantverkare tycker jag låter lite underligt. Fönster som hantverk har ju funnits sedan fönster/specialfönster börjat tillverkas och är inte en produkt av åttiotalet - att du sedan vill kreditera ett Skånskt företag som uppfinnare av ordet på åttiotalet tycker jag är... ...nej det låter jag vara osagt. Jo, jag måste säga att det låter riktigt dumt.
Jag blev intresserad av gamla hus i slutet på 1960-talet och började jobba som snickare 1975. Vid den här tiden var det ytterst få som intresserade sig för sån där gammal skit. Inom byggbranschen så blev man betraktad som en löjlig figur om man tyckte att det fanns saker som kunde bevaras.
Vid renovering av fönster så lagades inte trasiga delar utan hela fönster byttes ut. Om fönstren var i bra skick och skulle sparas så var det målare och glasmästare som tog hand om det. Vi snickare monterade tätningslister och nya beslag.
När jag började så smått att laga fönster (av eget intresse) så insåg jag att jag måste lära mig måleriet och glasarbetet för jag hittade inga glasmästare och målare som kunde det gamla hantverket eller ens var intresserade av den typen av arbeten.
Det är väldigt viktigt att känna till hur tiderna var då för att förstå att Allbäcks verkligen kom med något nytt. Det var så jag uppfattade det hela. Att ta hand om hela fönstret och använda sig av traditionella material var inget man kände till då. De som gjorde sådana jobb var konservatorer och då skulle det vara riktigt gamla fönster de tog hand om.
Troligtvis fanns det en och annan (ytterst få) som kunde hela hantverket men jag tror inte att de kallade sig för fönsterhantverkare och ingen kände till dem.
Jag orkar inte bemöta dig i dina påståenden om Allbäcks men jag tycker du går för lågt i din misskreditering av dem.
Om det är Kulturminneslagen du menar så kan du väl ge mig exempel på andra (skydds-)klassningar för byggnader som finns där annat än byggnadsminnen.
Men ni vet inte varför ni gör så? Jag vet att rädslan för att anses som en okunnig hantverkare leder till att man gör som man blivit tillsagd. Så har det alltid varit.
Jag har lärt mig mycket av dem som istället vet varför de gör på ett visst sätt.
Vad menar du att det skulle vara för skillnad?
Medlem
· Västerbotten
· 309 inlägg
Följande argument är vanliga för att snedskarvad ilusning är bättre än vinkelrät sådan:
Skyddar bättre mot fukt. Snedskarv gör att vattnet rinner av lättare.
Riktigt lim drar inte åt sig fukt.
Håller bättre.
Den skillnad som blir gör knappast någon märkbar skillnad.
Syns mindre, ögat luras.
Mötet mellan nytt och gammalt virke syns alltid mer eller mindre. Det är svårt att försöka lura ögat på en plan yta.
Fogen blir tätare
Fogen blir lika tät, olika teknik bara.
Lättare att hyvla ihop
För en plan yta så är det bara att vinkla hyveln. För små profiler spelar det inte heller någon roll. MEN om det är andra snickerier med större profiler så blir det snyggare att hyvla eller putsa in profilen när skarven är sned.
Skyddar bättre mot fukt. Snedskarv gör att vattnet rinner av lättare.
Riktigt lim drar inte åt sig fukt.
Håller bättre.
Den skillnad som blir gör knappast någon märkbar skillnad.
Syns mindre, ögat luras.
Mötet mellan nytt och gammalt virke syns alltid mer eller mindre. Det är svårt att försöka lura ögat på en plan yta.
Fogen blir tätare
Fogen blir lika tät, olika teknik bara.
Lättare att hyvla ihop
För en plan yta så är det bara att vinkla hyveln. För små profiler spelar det inte heller någon roll. MEN om det är andra snickerier med större profiler så blir det snyggare att hyvla eller putsa in profilen när skarven är sned.
Kastar in två bilder till på trälagningar, denna gång från fönsterhantverkare Carl Barke.
Lagningen med S-kurva ser ju elegant ut, och borde ju maskera fogen. (iofs ingen halvsulning) Jag antar att man fräser S-kurvan efter en mall, och då borde ju limytan ändå bli vinkelrät, men foglängden blir ju maximerad. Är detta bästa lösningen?
Lagningen med S-kurva ser ju elegant ut, och borde ju maskera fogen. (iofs ingen halvsulning) Jag antar att man fräser S-kurvan efter en mall, och då borde ju limytan ändå bli vinkelrät, men foglängden blir ju maximerad. Är detta bästa lösningen?
Medlem
· Västerbotten
· 309 inlägg
En s-fog har jag aldrig sett förut. Jag håller med dig om att den är elegant.mandus skrev:
Som riktmärke brukar man säga att skarvningar skall vara i förhållandet 1:8 för att vara lika stark som virket i övrigt. Det innebär att om bågträt är c:a 5cm så skall längden på fogen vara drygt 40cm. På det här sättet så tar dessa 40cm något mindre del av längden på bågträt.
Jag tror inte att det bara finns en bästa lösning. Den här är nog lika god som flera andra.
Sättet att göra fogar på är mera kopplat till hur man är van att arbeta.
Jag gör mina skarvningar med tapp och slits och med vinkelräta fogar. Det är tyvärr inte heller rumsrent att göra på det sättet bland dem som vet bättre. Men det håller länge och bygger på traditionella metoder.
Hej Snickar-Urban och tack för dina inlägg.
Vad gäller "varför" man "skall" göra vinklade snitt har jag inte ifrågasatt mina mentorer när jag blivit lärd detta, lika lite som du har ifrågasatt att du har blivit lärd att det går lika bra med vinkelräta snitt. Ser inget konstigt med det.
De argument du framför som man brukar säga om vinklade snitt är ju en del av dem jag hört med och jag finner ingen anledning att ifrågasätta dem heller. Det har inget med okunskap att göra utan att man kanske inte gräver djupare än man behöver.
Jag har även fått förklaringen att man på äldre tider inte skämdes för lagningar heller utan att de gärna fick synas att det var lagat och då var vinklade snitt ett tecken på gott handlag/hantverke.
Att limmet i snedskarven inte drar åt sig fukt är ju inte poängen utan att vatten skall ledas ut från karmen. Men det visste du nog redan. På samma sätt skall eventuellt rinn från bågen ledas "rätt" i den mån den uppstår.
Jag har faktiskt nyligen sett exempel på vinkelrät karmlagning som glipat upp och lett vatten in i drevningen med omfattande röta som påföljd. En dålig lagning var dock den huvudsakliga orsaken till detta.
Att du lagar med tapp och slits hedrar dig. En del skulle kalla det att överarbeta det men det tyder på gott handlag. Något jag skulle kalla ett hantverksmässigt förfarande d^_^b - inte ett fackmannamässigt, förstår du skillnaden? För mig är ett fackmannamässigt utförande inte nödvändigtvis en synonym med hantverksmässigt utförande. En vinkelrät lagning är säkert fackmannamässigt utförd men för mig är den inte hantverksmässigt utförd. Speciellt inte i fallet som du själv nämner med större profiler - vilket jag ofta jobbat med.
Jag kanske var lite hård mot Allbäcks, men jag är lite allergisk mot folk som tar innovation och förväxlar det med tradition. I min mening har reparation av fönster alltid förekommit som ett alternativ till att byta ut. Därav min kräkreflex när jag läste Allbäcks religiösa förkunnande om hur de har upplyst världen om något som "man inte visste något om innan".
De (Allbäcks) ska ha kredd för att de samlat ihop (befintlig) kunskap och för det vidare - det är jag glad för. De ska inte ha kredd för att de har varit "först" eller gjort något som det inte fanns känd kunskap om tidigare. För det är lögn.
En S-fog var spännande att se. Jag tror inte jag skulle gå så långt själv. Har inte ens kommit på tanken att man kan göra så - det var "innovativt".
Vad gäller "varför" man "skall" göra vinklade snitt har jag inte ifrågasatt mina mentorer när jag blivit lärd detta, lika lite som du har ifrågasatt att du har blivit lärd att det går lika bra med vinkelräta snitt. Ser inget konstigt med det.
De argument du framför som man brukar säga om vinklade snitt är ju en del av dem jag hört med och jag finner ingen anledning att ifrågasätta dem heller. Det har inget med okunskap att göra utan att man kanske inte gräver djupare än man behöver.
Jag har även fått förklaringen att man på äldre tider inte skämdes för lagningar heller utan att de gärna fick synas att det var lagat och då var vinklade snitt ett tecken på gott handlag/hantverke.
Att limmet i snedskarven inte drar åt sig fukt är ju inte poängen utan att vatten skall ledas ut från karmen. Men det visste du nog redan. På samma sätt skall eventuellt rinn från bågen ledas "rätt" i den mån den uppstår.
Jag har faktiskt nyligen sett exempel på vinkelrät karmlagning som glipat upp och lett vatten in i drevningen med omfattande röta som påföljd. En dålig lagning var dock den huvudsakliga orsaken till detta.
Att du lagar med tapp och slits hedrar dig. En del skulle kalla det att överarbeta det men det tyder på gott handlag. Något jag skulle kalla ett hantverksmässigt förfarande d^_^b - inte ett fackmannamässigt, förstår du skillnaden? För mig är ett fackmannamässigt utförande inte nödvändigtvis en synonym med hantverksmässigt utförande. En vinkelrät lagning är säkert fackmannamässigt utförd men för mig är den inte hantverksmässigt utförd. Speciellt inte i fallet som du själv nämner med större profiler - vilket jag ofta jobbat med.
Jag kanske var lite hård mot Allbäcks, men jag är lite allergisk mot folk som tar innovation och förväxlar det med tradition. I min mening har reparation av fönster alltid förekommit som ett alternativ till att byta ut. Därav min kräkreflex när jag läste Allbäcks religiösa förkunnande om hur de har upplyst världen om något som "man inte visste något om innan".
De (Allbäcks) ska ha kredd för att de samlat ihop (befintlig) kunskap och för det vidare - det är jag glad för. De ska inte ha kredd för att de har varit "först" eller gjort något som det inte fanns känd kunskap om tidigare. För det är lögn.
En S-fog var spännande att se. Jag tror inte jag skulle gå så långt själv. Har inte ens kommit på tanken att man kan göra så - det var "innovativt".

