Renovering/utbyte av plankstomme
Hej,
Ny på sidan och relativt ny husägare som har ställts inför ett ganska omfattande renoveringsprojekt.
Jag har sökt runt lite på forumet, men finner inte så mycket kring vårat problem, så jag hoppas någon här kanske har erfarenhet från liknade problematik.
Vi har börjat riva ut ett bjälklag över krypgrunden (ca 6,5x4m) pga. gammal fuktskada och impregnerat material.
Nu visar det sig tyvärr att själva plankstommen runtom också är betydlig skadad och dessutom impregnerad av cuprinol och/eller kreosot (materialprov visar innehåll av pentaklorfenol).
Är det någon som har erfarenhet kring renovering/utbyte av plankstommar med liknande problematik och hur gick ni då tillväga?
Är det någon som vet något företag som säljer plank i liknade dimensioner enligt nedan? (Jag har sökt runt på de större byggfirmorna och även några lokala i norra Halland utan resultat)
Plankstommen (plankbredd ca 200-230 och ca 80mm tjocka) står på en murstock, på utsidan liggande 80x30 plank. Utanpå de liggande planken är det en reviterad fasad. Som ni ser på bilden nedan är det också tilläggsisolerat på insidan (vilket dock är enkelt att riva bort)
Tacksam för tips och råd.
Mvh
Simon
Ny på sidan och relativt ny husägare som har ställts inför ett ganska omfattande renoveringsprojekt.
Jag har sökt runt lite på forumet, men finner inte så mycket kring vårat problem, så jag hoppas någon här kanske har erfarenhet från liknade problematik.
Vi har börjat riva ut ett bjälklag över krypgrunden (ca 6,5x4m) pga. gammal fuktskada och impregnerat material.
Nu visar det sig tyvärr att själva plankstommen runtom också är betydlig skadad och dessutom impregnerad av cuprinol och/eller kreosot (materialprov visar innehåll av pentaklorfenol).
Är det någon som har erfarenhet kring renovering/utbyte av plankstommar med liknande problematik och hur gick ni då tillväga?
Är det någon som vet något företag som säljer plank i liknade dimensioner enligt nedan? (Jag har sökt runt på de större byggfirmorna och även några lokala i norra Halland utan resultat)
Plankstommen (plankbredd ca 200-230 och ca 80mm tjocka) står på en murstock, på utsidan liggande 80x30 plank. Utanpå de liggande planken är det en reviterad fasad. Som ni ser på bilden nedan är det också tilläggsisolerat på insidan (vilket dock är enkelt att riva bort)
Tacksam för tips och råd.
Mvh
Simon
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Hej Simon och välkommen till Byggahus forum!
Det är nog inte så många som har erfarenhet av att byta ut delar av en plankstomme. Det är antagligen ganska ovanligt. Den lämpliga arbetsgången beror på skadornas omfattning och mönster. Det har också betydelse vilka laster som vilar på den aktuella plankväggen. Det måste man ta reda på först. Metoden för att fälla in en spontad planka är annars densamma som när man byter enstaka brädor i golv, man sågar av den ena sidan av spåret (noten) så att plankan kan fällas in. Det är ganska tufft att riva en plankvägg. Plankorna är skråspikade med 6-8 tums spik ganska tätt.
Det är nog inte så många som har erfarenhet av att byta ut delar av en plankstomme. Det är antagligen ganska ovanligt. Den lämpliga arbetsgången beror på skadornas omfattning och mönster. Det har också betydelse vilka laster som vilar på den aktuella plankväggen. Det måste man ta reda på först. Metoden för att fälla in en spontad planka är annars densamma som när man byter enstaka brädor i golv, man sågar av den ena sidan av spåret (noten) så att plankan kan fällas in. Det är ganska tufft att riva en plankvägg. Plankorna är skråspikade med 6-8 tums spik ganska tätt.
Hej Justus och tack för ditt svar.
Förstår att detta inte hör till vanligheten. Ville inte vara så "precis" i mitt första inlägg, då jag hoppas på lite olika infallsvinklar på problemet.
En tanke vi har är att bit för bit (typ 3-5st plank åt gången) sågar bort 200-300mm i botten och "fäller in" en liggande regel/limträbalk så skapar vi en typ av syll som ligger på krypgrundsmuren (självklart med någon form utav fuktavskiljare).
På andra ställen där vi behöver byta hela plank får vi ta ett i sänder. Det vi ser hittills så verkar det inte vara spontat.
Är på resande fot just nu, så jag kommer inte åt mina bilder eller ritningar. Men kanske hinner göra några handskisser och ladda upp i eftermiddag om lillkillen sover någon timme
Förstår att detta inte hör till vanligheten. Ville inte vara så "precis" i mitt första inlägg, då jag hoppas på lite olika infallsvinklar på problemet.
En tanke vi har är att bit för bit (typ 3-5st plank åt gången) sågar bort 200-300mm i botten och "fäller in" en liggande regel/limträbalk så skapar vi en typ av syll som ligger på krypgrundsmuren (självklart med någon form utav fuktavskiljare).
På andra ställen där vi behöver byta hela plank får vi ta ett i sänder. Det vi ser hittills så verkar det inte vara spontat.
Är på resande fot just nu, så jag kommer inte åt mina bilder eller ritningar. Men kanske hinner göra några handskisser och ladda upp i eftermiddag om lillkillen sover någon timme
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Att fälla in en liggande regel är en möjlighet som inte är alldeles självklar. Den måste kontrolleras. Trä tål betydligt mindre last vinkelrätt mot fibrerna än i fiberriktningen. Håller det så är det en mycket enklare operation.
Hej Simon_
Jag har gett mig kast med en liknande stomme. Hade idéer om att kunna byta delar av den med hjälp av stöttor men gav upp pga omfattande röta i grundsyllen och nederdel av väggplankorna..
Dvs jag rev huset delvis och bygger upp det på nytt igen. Det gäller ett gårdshus för uthyrning till sommargäster, så vi klarar oss bra i bostadshuset..Här är min tråd i ämnet:
https://www.byggahus.se/forum/threa...s-riva-helt-eller-delvis.337652/#post-3233757
Jag har gett mig kast med en liknande stomme. Hade idéer om att kunna byta delar av den med hjälp av stöttor men gav upp pga omfattande röta i grundsyllen och nederdel av väggplankorna..
Dvs jag rev huset delvis och bygger upp det på nytt igen. Det gäller ett gårdshus för uthyrning till sommargäster, så vi klarar oss bra i bostadshuset..Här är min tråd i ämnet:
https://www.byggahus.se/forum/threa...s-riva-helt-eller-delvis.337652/#post-3233757
Nej, nu ser jag ju att dina plank är 80mm, glöm min liknelse med mitt gårdshus som bestod av 25x200mm stående brädor på en syll av liggande timmerstock som förmultnat pga kontakt med jord som skapats efter 60-70 år under lövträd..B bopakoster skrev:
Däremot är mitt bostadshus byggt 1938 av 80x200mm spåntade stående plankor som ditt. Det huset har en gjuten betonggrund och på den ligger en typ 150x150mm syll. Jag har varit tvungen att byta ut en bit av syllen och en bit av plankorna på ett ställe pga att taket läckt och vatten tagit sig ner från kattvinden längs plankstommen innanför fasadbrädorna ner mot bottensyllen.
Jag upptäckte det när jag bytte fasadbrädorna för 10 år sedan. Mina foton nedan visar hur jag gjorde.
Redigerat:
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Bara en kommentar till måttangivelserna. Fram till en bit in på 1970-talet angavs alla tvärsnittsmått på trä i engelk tum, 25,4 mm. 80x200 mm är troligen från början 3x8 tum, vilket kan översättas med 76x203 mm.
Jovisst 3x8" spåntade plankor, ganska rejäla doningar i jämförelse med dagens byggen gjorda av reglar och isolering, "bare pinner å ull" sa de gamle snikranrne här...J justusandersson skrev:
J justusandersson skrev:
Tack Justus, är ingen expert på hållfasthet avseende trä och hus, men jobbar som mek. konstruktör och räknar en del på stålkonstruktioner för olika ändamål.
Hittade enligt Eurokod att limträ (L40) tillåter 2,7 MPa avseende "tryck vinkelrätt fibrerna".
Tittar jag på en vanlig balk i C24 så får man enligt träguiden.se ett dimensioneringsvärde om 1,2 MPa
Arean av en planka 76x203mm = 15 428mm2. Något förenklat, men om vi räknar "baklänges" så borde vi kunna tillåta en last per plank om max:
Limträ = 15 428 mm2 x 2,7MPa = 41 655 N ~4200kg
C24 = 15 428 x 1,2 = 18 513 N ~ 1900kg
Då det är en plankstomme (ca 10x10m), så har jag svårt att tänka mig att varje enskild plank får ovan last. Det skulle ju innebära (något förenklat) att huset (2 våningar) väger (inkl. snölaster etc.) 186 000kg (räknat med 1900kg per plank).
Har du någon känsla/vetskap kring ovan (förenklade) resonemang. Samt någon synpunkt kring att välja t.ex. en limträbalk 90x315 eller 2st skruvlimmade C24 reglar 45x220.
Om man tittar på nedan exempelbild på en konstruktion av en yttervägg från träguiden.se så borde det vara samma problematik med last vinkelrätt mot fibrerna för golvreglarna och den "utanpåliggande" regeln. Dem är i regel 45mm breda och således en mindre area som tar upp trycket.
Hej och stort tack för ditt svar och bilder.B bopakoster skrev:
Så skulle vi kunna göra där vi behöver byta lite längre bitar eller hela plank pga. att vissa verkar vara målade med impregnering hela vägen upp
De nya planken ser lite bredare ut än de gamla. Är det plank du har hittat som är 80mm tjocka? Eller är det 2 reglar typ 45x220 du har använt? Kommer du ihåg vart du har köpt planken om dem är 80mm tjocka?
Mvh Simon
Hej,S Simon__ skrev:Hej och stort tack för ditt svar och bilder.
Så skulle vi kunna göra där vi behöver byta lite längre bitar eller hela plank pga. att vissa verkar vara målade med impregnering hela vägen upp
De nya planken ser lite bredare ut än de gamla. Är det plank du har hittat som är 80mm tjocka? Eller är det 2 reglar typ 45x220 du har använt? Kommer du ihåg vart du har köpt planken om dem är 80mm tjocka?
Jag gjorde om invändigt i huset 6 år tidigare och hade sparat ett par plankor från en vägg där jag flyttade en dörr mm, det är ju sällsynt kraftigt, så det hamnade i mitt bra-ha lager. Och bredden på plankorna är lite olika, c.a 160,170,190 (+ spånt) men tjockleken är alltid 3" dvs 75mm.
För två sedan rev jag en icke bärande innervägg (flyttade och ersatte med "modernt" regelverk) och lade undan några plankbitar till för kommande behov.
Kolla i ditt eget hus om vad som finns i ej bärande innerväggar, de är kanske byggda av samma virkesdimension och kan användas till din reparation och ersättas med något annat?
/Bo
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det är inte helt enkelt att samtidigt skriva en förklaring till den enskilda situationen som man gör en allmän överblick över vissa hållfasthetsmässiga utgångspunkter. Vet man att man talar med en person som har grundbegreppen klart för sig är allt mycket enklare.
Plankväggar som är ytterväggar och därför tar upp både taklaster och laster från ett överliggande bjälklag utsätts för en betydligt större last än t.ex. en gavelvägg. När det gäller syllar och jämförbara detaljer måste man dels ha koll på stämpeltrycket, dels på tvärkrafterna som ger upphov till skjuvspänningar. Därför tycker jag man ska kontrollera lasterna innan man går vidare. Det är ingen större skillnad på mekanisk konstruktion och byggnadskonstruktion annat än värdena.
Plankväggar som är ytterväggar och därför tar upp både taklaster och laster från ett överliggande bjälklag utsätts för en betydligt större last än t.ex. en gavelvägg. När det gäller syllar och jämförbara detaljer måste man dels ha koll på stämpeltrycket, dels på tvärkrafterna som ger upphov till skjuvspänningar. Därför tycker jag man ska kontrollera lasterna innan man går vidare. Det är ingen större skillnad på mekanisk konstruktion och byggnadskonstruktion annat än värdena.
Smart BoB bopakoster skrev:
Jag skall kolla, dock tveksam till om det finns några innerväggar med likvärdigt plank.
Efter lite noggrannare måttkontroll så är jag nästintill säker på att dem är 3 tum, med varierande bredder om ca 200-230mm. Kan inte se någon antydan till att dem är spontade, utan ser ut som massiva rektangulära plank.
Ser att en del byggvaruhus säljer sågat virke i dimension 75x200 i furu eller gran. Kvalitén verkar vara G4-2 vilket jag förstår är klassat som konstruktionsvirke enligt träguiden.se. Vet du om man vanligen använde furu eller gran på 50-talet? Vet du om det finns någon för/nackdel med respektive?
Börjar bli mer inne på att såga av en planka i taget och ersätta med en ny bit av ovan furu eller gran (istället för att fälla in en "syll")
Mvh Simon
Tack Justus och fullt förståeligt!J justusandersson skrev:
Jag skall se om jag klarar av att sätta mig in i dimensioneringsvärlden för byggnadskonstruktion och se om jag får fram något rimligt svar.
Börjar dock bli mer inne på att byta plank för plank (såga av 300-400mm) och ersätta med en ny bit liknande det Bo (bopakoster) gjorde med sitt hus.
Mvh Simon
Hur många plankor behöver du reparera?S Simon__ skrev:Smart Bo
Jag skall kolla, dock tveksam till om det finns några innerväggar med likvärdigt plank.
Efter lite noggrannare måttkontroll så är jag nästintill säker på att dem är 3 tum, med varierande bredder om ca 200-230mm. Kan inte se någon antydan till att dem är spontade, utan ser ut som massiva rektangulära plank.
Ser att en del byggvaruhus säljer sågat virke i dimension 75x200 i furu eller gran. Kvalitén verkar vara G4-2 vilket jag förstår är klassat som konstruktionsvirke enligt träguiden.se. Vet du om man vanligen använde furu eller gran på 50-talet? Vet du om det finns någon för/nackdel med respektive?
Börjar bli mer inne på att såga av en planka i taget och ersätta med en ny bit av ovan furu eller gran (istället för att fälla in en "syll")
Mvh Simon
Är det inte allför många kanske du kan tillfälligt avlasta dem från grunden med en tvärgående stabil planka som skruvas fast ovanför där du sk fälla in ersättningsbitarna?
Jag gjorde en sådan avväxling när jag byggde till mitt hus 2016 och gjorde en bred öppning i fd ytterväggen.
Först avväxling med en 45x195 planka och franska skruvar , såga bort 2 väggplankor som jag limmade ihop till en balk som lades upp på ursågade stöd i öppningskanterna.
Gjorde inga ingenjörsberäkningar utan tog i rejält! Jag är inte orolig trots lasten från en övervåning och tak på öppningens upplag...
Tillfällig avväxling
Sågar bort stående 3x8" plankor
Två hoplimmade plankor på ursågade upplag. (Regelväggen bakom är invändig tilläggsisolering som jag gjorde 2004)
