Renovera gammalt tak på skånelänga

[Martin Ehrndal]

Hej Byggahus forum!

Jag och min tjej har köpt en skånelänga som behöver lite kärlek. Den är enkel och själva byggnaden är minst hundra år gammal. På 90-talet så byggdes det väggar och tak i huset, vilket skapade ett "hus i huset" som håller värmen bra.

Problemet är dock att taket inne är lågt så redan vid köpet bestämde oss för att vi skulle vilja öppna upp till knock, så att man får tillgång och kan njuta av hela byggnaden. På sommaren är övervåningen/vinden behaglig. På vintern håller den dock samma temperatur som ute. Det är även enstaka hål i taket vilket gör så att fladdermöss och fåglar kan ta sig in. Vi skulle därför vilja förstärka och lägga nytt tak. Vi är dock lite konfunderade över hur vi ska göra med själva takstommen. Den är uppbyggd med vissa tjocka och vissa tunnare stockar samt tunnare emellan.

Så! Jag skulle jättegärna vilja få lite råd angående är hur ni själva skulle göra med taket?

Vår tanke är att ta bort strå och plåt. Därefter förstärka de balkar och stockar som bygger upp taket (vi tänker oss tjocka plankor som man skruvar på vardera sida på stockarna?). Därefter råspont, papp, läkt och plåt. (Det skall också läggas till att taket inte är helt rakt, utan har med sin ålder tappat sin rakhet).

Vi är inte så erfarna men har många i familjen som är duktiga och kan hjälpa till.

Jag skickar med flera bilder så ni kan se hur taket ser ut! Skriv gärna om ni har tankar eller tips. Jag uppskattar all feedback!

Mvh Martin.

 

[yonna]

Kolla upp vad som gäller avseende fladdermössen. Eventuellt krävs dispens från länsstyrelsen.

 

[Martin Ehrndal]

Kolla upp vad som gäller avseende fladdermössen. Eventuellt krävs dispens från länsstyrelsen.

Okej! Tack för tipset, det ska jag göra.

 

[13th Marine]

Vi kikade på att renovera släktgården med ett boningshus i liknande konstruktion, fast med eternit över spåntak.
Hos oss satt de klena takstolarna inte ihop med vindens golvbjälkar, hur ser det ut hos er?

Normalt sett bildar vindens golvbjälkar en del av takstolen och hindrar takstolen från att trycka ut ytterväggarna.

Detta var uppenbarligen inget problem med lätta branta tak på en tjock murad vägg.
Men hur blir det om man sätter ett tyngre tak på?

 

[fillejaco]

Hej, kanske lite sent att svara nu ifall ni redan gått igång. Jag är arkitekt och jobbar med gamla byggnader. Detta taket är helt otroligt välbevarat och sällan man ser orginalkonstruktionen med vass direkt på idag. Det höll trots allt tätt med bara vass. Huset är säkert från slutet 1700 eller början av 1800-talet. Så kan vara mkt mer än 100 år.
Förstår att ni vill uppdatera det, men frågan är hur det görs utan att förstöra husets kulturhistoriska kvaliteter. Gör det försiktigt och renovera inte sönder huset så alla ytskikt är nya, spikraka osv. Då tappar ni både historia och charm. En metod (när man tagit bort vassen, kan vara att lägga ett lager råspontpanel utanpå de gamla takstolarna (kan målas vitt på insidan, och bara slipa & evt olja gamla takstolarna). Då behåller ni charmen på insidan som är unik och fantastiskt fin, med mkt karaktär. Sedan sätta nya starkare takstolar ovanpå detta (och skruva långa skruv genom nya takstolar ned genom råspont och in i gamla takstolarna/högbenen. Ge er inte på att tvunget räta upp taket så takåsen och takfallet ska bli perfekt rakt utan följ takets form som det har idag så mkt det går, det är halva charmen. Sen lägger ni isoleringen (tex cellulosa eller träfiber) i det utrymmet mellan de nya takstolarna. Jobba med helt diffusionsöppna byggmaterial och ångbroms (inte ångspärr helt i plast). Så allt kan andas. Ångbromsen läggs ovanpå råsponten, innan ni sätter de nya takstolarna. Inte samma krav på gamla befintliga hus med gamla konstruktioner. Förr behövdes sällan luftspalter då allt kunde andas, men ibland också för att vissa utrymmen såsom vinden inte var uppvärmda och luften bär då mindre fukt, det skapas inte kondens osv. En ångbroms släpper igenom väldigt lite fukt men kan ändå andas. Utanför isoleringen ska vara en ventilerad luftspalt och sedan råspont. Ytterst läggs antingen ett enklare tunnare (billigare) takpapp och sedan tjärpapptak, vasstak eller plåt osv.
Sen på ett såhär gammalt hus bör man inte lägga ett tungt tak som tex tegel, då det inte är dimensionerat för det. Jag hade alla gånger i veckan lagt ett vasstak igen. Med lutning runt 45 grader och brantare, håller vasstak mellan 40-60 år, långt längre än papptak och längre än de flesta tror. Sen är det otroligt vackert också och ni skulle då också återställa orginalutseendet Listtäckt papptak kan också vara ett alternativ. Även eternittaken är idag kulturhistoria och de har också sin charm. Finns nya idag (utan asbest) som läggs rombiskt/diagonalrutigt. Dessa tre taktyper är de vanligaste på skånelängor och väger mkt mindre än ett tegeltak. När ni bygger och renoverar, försök undvika att använda vattenpass överallt. Våga köra lite med ögat och på frihand, så blir resultatet mer gammaldags och man ser inte lika tydligt att det är nytt. Sen är klart att det är skönt att golv är plana, och badrum kräver spikraka vertikala väggar osv. Det finns mkt mer att skriva... Men kontakta en byggnadsvårdare som har stor erfarenhet från att jobba med gamla hus med rätt metoder. Ofta blir det billigare än att anlita en modern firma som ofta har filosofin att det mesta ska rivas, gjutas ny platta osv istället för att byta de delar som är skadade. Tänk på att om ni har syll eller stolpar i korsvirket som kan vara ruttna nederst eller bitvis, betyder inte att hela eller allt ska bytas helt. Har de gamla metoderna funkat på huset i 200 år så går det att reparera och utföra med samma metoder så håller det 200 år till. Det är dessutom väldigt kul att lära sig hur smart gamla hus var gjorda då det bygger på flera hundra års samlade erfarenheter. Såklart kan man också kombinera de gamla restaureringsmetoderna med nyare inslag som tex gjuta platta inne i huset med vattenbure golvvärme, öppna upp i nock osv.
Har ni korsvirke så kolla så att man inte putsat om de vita facken med fel sorts cementbaserade puts osv. Bäst för huset är lerklinade väggar med ett tunt lager kalkputs och sedan vitkalka. Silikatfärg (andas) funkar även på lerputs men man slipper att det kritar och det är mindre underhåll.
Lycka till!

Filip Jacobson
Studio Halvön Arkitekter

 

[Oldboy]

Måste också säga att det ser ut att vara ett gammalt hus i mkt fint skick. Det finns inte många sådana kvar idag så det är väldigt bra att dokumentera och helst bevara så mkt som möjligt.

Det ser ut att vara en rejäl skorsten. Kan det vara så att det är en klassisk gammal "illare" som händelsevis finns kvar? De flesta sådana är utrivna sedan länge. Förstår till fullo att det kan vara svårt att behålla då det inte harmonierar särdeles bra med modernt liv och önskad komfort, men minimum är att dokumentera noggrant och behåll så många bitar som möjligt. Det är sådant som ger karaktär, trivsamhet och värdefull proveniens till huset. Länsmuseerna kan ha personer som sysslar med just gamla hus historia och är insatta och kunniga i det lokala.

 

[Martin Ehrndal]

Hej, kanske lite sent att svara nu ifall ni redan gått igång. Jag är arkitekt och jobbar med gamla byggnader. Detta taket är helt otroligt välbevarat och sällan man ser orginalkonstruktionen med vass direkt på idag. Det höll trots allt tätt med bara vass. Huset är säkert från slutet 1700 eller början av 1800-talet. Så kan vara mkt mer än 100 år.
Förstår att ni vill uppdatera det, men frågan är hur det görs utan att förstöra husets kulturhistoriska kvaliteter. Gör det försiktigt och renovera inte sönder huset så alla ytskikt är nya, spikraka osv. Då tappar ni både historia och charm. En metod (när man tagit bort vassen, kan vara att lägga ett lager råspontpanel utanpå de gamla takstolarna (kan målas vitt på insidan, och bara slipa & evt olja gamla takstolarna). Då behåller ni charmen på insidan som är unik och fantastiskt fin, med mkt karaktär. Sedan sätta nya starkare takstolar ovanpå detta (och skruva långa skruv genom nya takstolar ned genom råspont och in i gamla takstolarna/högbenen. Ge er inte på att tvunget räta upp taket så takåsen och takfallet ska bli perfekt rakt utan följ takets form som det har idag så mkt det går, det är halva charmen. Sen lägger ni isoleringen (tex cellulosa eller träfiber) i det utrymmet mellan de nya takstolarna. Jobba med helt diffusionsöppna byggmaterial och ångbroms (inte ångspärr helt i plast). Så allt kan andas. Ångbromsen läggs ovanpå råsponten, innan ni sätter de nya takstolarna. Inte samma krav på gamla befintliga hus med gamla konstruktioner. Förr behövdes sällan luftspalter då allt kunde andas, men ibland också för att vissa utrymmen såsom vinden inte var uppvärmda och luften bär då mindre fukt, det skapas inte kondens osv. En ångbroms släpper igenom väldigt lite fukt men kan ändå andas. Utanför isoleringen ska vara en ventilerad luftspalt och sedan råspont. Ytterst läggs antingen ett enklare tunnare (billigare) takpapp och sedan tjärpapptak, vasstak eller plåt osv.
Sen på ett såhär gammalt hus bör man inte lägga ett tungt tak som tex tegel, då det inte är dimensionerat för det. Jag hade alla gånger i veckan lagt ett vasstak igen. Med lutning runt 45 grader och brantare, håller vasstak mellan 40-60 år, långt längre än papptak och längre än de flesta tror. Sen är det otroligt vackert också och ni skulle då också återställa orginalutseendet Listtäckt papptak kan också vara ett alternativ. Även eternittaken är idag kulturhistoria och de har också sin charm. Finns nya idag (utan asbest) som läggs rombiskt/diagonalrutigt. Dessa tre taktyper är de vanligaste på skånelängor och väger mkt mindre än ett tegeltak. När ni bygger och renoverar, försök undvika att använda vattenpass överallt. Våga köra lite med ögat och på frihand, så blir resultatet mer gammaldags och man ser inte lika tydligt att det är nytt. Sen är klart att det är skönt att golv är plana, och badrum kräver spikraka vertikala väggar osv. Det finns mkt mer att skriva... Men kontakta en byggnadsvårdare som har stor erfarenhet från att jobba med gamla hus med rätt metoder. Ofta blir det billigare än att anlita en modern firma som ofta har filosofin att det mesta ska rivas, gjutas ny platta osv istället för att byta de delar som är skadade. Tänk på att om ni har syll eller stolpar i korsvirket som kan vara ruttna nederst eller bitvis, betyder inte att hela eller allt ska bytas helt. Har de gamla metoderna funkat på huset i 200 år så går det att reparera och utföra med samma metoder så håller det 200 år till. Det är dessutom väldigt kul att lära sig hur smart gamla hus var gjorda då det bygger på flera hundra års samlade erfarenheter. Såklart kan man också kombinera de gamla restaureringsmetoderna med nyare inslag som tex gjuta platta inne i huset med vattenbure golvvärme, öppna upp i nock osv.
Har ni korsvirke så kolla så att man inte putsat om de vita facken med fel sorts cementbaserade puts osv. Bäst för huset är lerklinade väggar med ett tunt lager kalkputs och sedan vitkalka. Silikatfärg (andas) funkar även på lerputs men man slipper att det kritar och det är mindre underhåll.
Lycka till!

Filip Jacobson
Studio Halvön Arkitekter

Hej! Tack för ditt långa och ordentliga svar. Ledsen för sent svar från mig. Vi tog oss ann att renovera taket och modernisera det försiktigt. Vi vill verkligen att huset ska få andas och inte renoveras sönder. Vi tog bort all strå eftersom vid närmare titt fanns det mycket smuts och fuktskador. Vi rev bort allt men behöll de balkar som höll upp taket. Dessa var i blandade skick och vi tog oss tid att gå igenom dem ordentligt. Vi fäste sedan förstärkningar på dessa för att göra dem starka nog att bära upp ett nytt tak. Detta var ett otroligt långsamt arbete eftersom vi mätte om och gjorde allt genom att titta och mäta. Inget vattenpass eller laser. Det var omöjligt eftersom väggarna var så pass vågiga. En rolig utmaning men väldigt tidskrävande. Sedan la vi råspont, papp, läkt och ny plåt. Väggarna i huset och golvet ska vi hålla så bart och enkelt som möjligt, men det blir nästa steg 😊

 

[Martin Ehrndal]

Måste också säga att det ser ut att vara ett gammalt hus i mkt fint skick. Det finns inte många sådana kvar idag så det är väldigt bra att dokumentera och helst bevara så mkt som möjligt.

Det ser ut att vara en rejäl skorsten. Kan det vara så att det är en klassisk gammal "illare" som händelsevis finns kvar? De flesta sådana är utrivna sedan länge. Förstår till fullo att det kan vara svårt att behålla då det inte harmonierar särdeles bra med modernt liv och önskad komfort, men minimum är att dokumentera noggrant och behåll så många bitar som möjligt. Det är sådant som ger karaktär, trivsamhet och värdefull proveniens till huset. Länsmuseerna kan ha personer som sysslar med just gamla hus historia och är insatta och kunniga i det lokala.

Hej! Ja skorstenen är mycket gammal och behöver stekas upp med lite släkt kalkmassa. Vi vill verkligen behålla den gamla känslan i huset. Taket är nytt nu men resten ska vi renovera med respekt för byggnadens ålder.

 

[fillejaco]

Hej! Tack för ditt långa och ordentliga svar. Ledsen för sent svar från mig. Vi tog oss ann att renovera taket och modernisera det försiktigt. Vi vill verkligen att huset ska få andas och inte renoveras sönder. Vi tog bort all strå eftersom vid närmare titt fanns det mycket smuts och fuktskador. Vi rev bort allt men behöll de balkar som höll upp taket. Dessa var i blandade skick och vi tog oss tid att gå igenom dem ordentligt. Vi fäste sedan förstärkningar på dessa för att göra dem starka nog att bära upp ett nytt tak. Detta var ett otroligt långsamt arbete eftersom vi mätte om och gjorde allt genom att titta och mäta. Inget vattenpass eller laser. Det var omöjligt eftersom väggarna var så pass vågiga. En rolig utmaning men väldigt tidskrävande. Sedan la vi råspont, papp, läkt och ny plåt. Väggarna i huset och golvet ska vi hålla så bart och enkelt som möjligt, men det blir nästa steg 😊

Kul! Ser ut som ni gjort ett bra jobb, förstår det tagit mkt tid. Allt som är gammalt och snett är en utmaning att renovera och det blir mkt mäta och anpassa. Lycka till med huset!