Detta förtjänar en egen ny tråd då vi kan se hur det kalkyleras om vår hälsa och pengar:
Redan då konstaterades att en nivå, satt enligt de Prop. 2001/02:128 9
normer som gällde för strålningsrisker i samhället i övrigt, borde ligga
betydligt lägre. En jämförelse kan göras mellan å ena sidan det av riksdagen
fastställda delmålet inom miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö, som innebär
att dostillskottet från varje enskild verksamhet till allmänheten skall
understiga 0,01 millisievert per person och år, och å andra sidan det faktum
att den stråldos en person tillförs från en genomsnittlig bostad med
radonhalten 100 Bq/m3 luft motsvarar ca 2 millisievert per år. Det förslag
till gränsvärden som presenterades i betänkandet Radon i bostäder, och som
alltså är grunden till dagens gränsvärde vid nybyggnad, blev i allt väsentligt
en politisk och praktisk fråga där hänsyn togs även till sociala och
ekonomiska förhållanden.
Kostnaden per räddat liv av att genomföra det åtgärdsprogram som
föreslås för att sanera alla bostäder och lokaler för förskolor, skolor m.fl.
med för höga radonhalter blir 4,7 miljoner kronor per räddat liv. Kostnaden
per räddat liv har visat sig variera kraftigt mellan olika riskområden. Vid en
jämförelse med kostnaderna för andra insatser för att rädda liv ligger
kostnaderna för att minska radonhalter i bostäder och skollokaler mycket
lågt. En analys av insatser i Sverige för att rädda liv visar att medelvärdet är
ca 40 miljoner kronor per räddat liv.
Radonoffer kostar alltså c:a 10% att rädda av medelvärdet, vilka kostar 40 mille?
Radonsänkande åtgärder i alla bostäder med radonhalter över 400 Bq/m3
luft kan spara upp till 150 dödsfall i lungcancer per år. Av dem skulle ett
trettiotal vara icke-rökare.
