Radontips

[Sandbergsand]

Jag tänkte dela med mig av våra erfarenheter kring radon i källare, eftersom jag själv saknade konkreta praktiska exempel när vi stod mitt i det.

Bakgrund​

Vi köpte vårt hus för cirka 5 år sedan. Det är ett äldre hus från 1933 med källare och ca 5 cm tjockt källargolv.

Redan direkt efter tillträde märkte vi att något inte stod rätt till. Radonhalterna i källaren var höga. Jag köpte då en Airthings Wave+ (ca 2000 kr), vilket är mitt första och kanske viktigaste tips. Att kunna mäta kontinuerligt och se trender över tid är ovärderligt.

Förstå problemet​

Under en ganska lång period försökte jag förstå sambandet mellan radonhalten och olika yttre faktorer:

• temperatur
• solinstrålning
• vind
• lufttryck

De värsta nivåerna uppstod när det var riktigt kallt och soligt vintertid, alltså högtryck. Då blev undertrycket i huset som störst och radonet sögs in från marken.

I efterhand kan jag konstatera att denna analys kanske var onödigt detaljerad. Det enda den egentligen gav var en starkare övertygelse om att det handlade om markradon – inte byggmaterial.

Täta först? (spoiler: funkade inte)​

Nästa steg var att kontakta en radonexpert. Rekommendationen var att täta där radon kunde läcka in.

Kostnad: ca 3000 kr.

I vårt fall gjorde detta ingen mätbar skillnad alls. Med ett gammalt hus och ett tunt källargolv läckte det sannolikt in överallt, inte bara i sprickor och genomföringar. Tätningsåtgärden var i praktiken meningslös.

Installation av radonsug​

Året efter installerade vi en radonsug med två sugpunkter, placerade centralt i källaren.

Kostnad: ca 25 000 kr.

Radonhalterna sjönk något – men långt ifrån så mycket som vi hoppats. Fortfarande klart för höga värden.

Varför fungerar inte sugen?​

För att förstå varför radonsugen inte gav önskad effekt köpte jag en lufttryckmätare (ca 500 kr). Med den kunde jag mäta tryckskillnaden ovan och under källargolvet.

Jag mätte på cirka 10 olika punkter i källaren och såg tydligt att:
- På vissa ställen var tryckskillnaden 0, oavsett om sugen var på eller av.

Då stod det klart:

👉 Radonsugen påverkade inte hela källaren.

Jag tog detta vidare till installatören och vi var överens om slutsatsen:

fler sugpunkter behövdes.

Lösningen – fler sugpunkter, men på ett annat sätt​

Här började jag även diskutera lösningen med ChatGPT – främst kring hur man kunde göra detta så effektivt som möjligt.

Skillnaden mot standardlösningen var att:

• istället för spirorör i taket
• valde jag att gräva ner rören under källargolvet

Motivationen var:

• slippa fler rör i taket
• kunna skapa luftiga kanaler under golvet, fyllda med singel i stället för den hårt packade jord som låg där innan
• få bättre spridning av undertrycket under hela plattan

ChatGPT hjälpte till med:

• optimala avstånd mellan sugpunkter
• längd, bredd och djup på kanalerna
• hur sugpunktsgroparna skulle utformas
• vilket material som skulle användas (singel 8/16)
• hur allt skulle byggas upp innan gjutning
• beräkning av antal betongsäckar
• när radonsugen kunde startas igen efter gjutning

Totalkostnad för material: ca 6000 kr

Arbetstid: ca 30 timmar (eget arbete)

Resultatet​

Nu, när jag skriver detta:

• Radonhalten ligger under 134 Bq/m³
• Det är dessutom ”ogynnsamt” väder (högtryck, vinterlika förhållanden)

Alltså exakt de förhållanden som tidigare gav högst värden.


👉 Lösningen fungerade utmärkt.

Sammanfattning & tips​

• Köp en kontinuerlig radonmätare tidigt
• Täta kan hjälpa – men i äldre hus är det ofta otillräckligt
• En radonsug måste faktiskt påverka hela plattan
• Mät tryckskillnad för att verifiera funktion
• Fler sugpunkter kan vara nödvändigt (men kan eventuellt räcka med sidokanaler (dvs en ränna fylld med singel under kllargolvet)
• Att gräva ner rören under golvet och skapa luftiga singelkanaler kan ge stor effekt
• Bolla med ChatGPT – även om vissa saker behöver dubbelkollas så finns där enormt mycket samlad kunskap som annars tar väldigt lång tid att hitta

Jag hoppas detta kan hjälpa någon annan som sitter med samma problem.

Som ni kanske ser så har jag även tagit hjälp av ChatGpt att skriva detta inlägg

 

[PeterFalun]

tack för detta, 👍👍👍

också kolla kartor från SGU (sveriges geologiska undersökning) för att se grad av markradon

 

[Kane]

Redan direkt efter tillträde märkte vi att något inte stod rätt till. Radonhalterna i källaren var höga

Hur upptäckte ni det?

 

[Sandbergsand]

Hur upptäckte ni det?

Vi hade en Airthing wave Plus mätare. Men det tog någon vecka innan halterna blev höga då vi flyttade in på hösten.

 

[O]

Nu, när jag skriver detta:

• Radonhalten ligger under 134 Bq/m³

Vad låg den på innan?

 

[O]

Som ni kanske ser så har jag även tagit hjälp av ChatGpt att skriva detta inlägg

Noterade det. Men trots det ett bra inlägg. 😁

 

[Sandbergsand]

Vad låg den på innan?

Efter jag monterade in radonsugen så har det toppat på 2000 Bq/m3 förra vintern och denna vinter så har det varit uppe i 900 som mest, men som ni vet så var vintern innan nyår varit mild.

 

[stenna]

Jag tänkte dela med mig av våra erfarenheter kring radon i källare, eftersom jag själv saknade konkreta praktiska exempel när vi stod mitt i det.

Bakgrund​

Vi köpte vårt hus för cirka 5 år sedan. Det är ett äldre hus från 1933 med källare och ca 5 cm tjockt källargolv.

Redan direkt efter tillträde märkte vi att något inte stod rätt till. Radonhalterna i källaren var höga. Jag köpte då en Airthings Wave+ (ca 2000 kr), vilket är mitt första och kanske viktigaste tips. Att kunna mäta kontinuerligt och se trender över tid är ovärderligt.

Förstå problemet​

Under en ganska lång period försökte jag förstå sambandet mellan radonhalten och olika yttre faktorer:

• temperatur
• solinstrålning
• vind
• lufttryck

De värsta nivåerna uppstod när det var riktigt kallt och soligt vintertid, alltså högtryck. Då blev undertrycket i huset som störst och radonet sögs in från marken.

I efterhand kan jag konstatera att denna analys kanske var onödigt detaljerad. Det enda den egentligen gav var en starkare övertygelse om att det handlade om markradon – inte byggmaterial.

Täta först? (spoiler: funkade inte)​

Nästa steg var att kontakta en radonexpert. Rekommendationen var att täta där radon kunde läcka in.

Kostnad: ca 3000 kr.

I vårt fall gjorde detta ingen mätbar skillnad alls. Med ett gammalt hus och ett tunt källargolv läckte det sannolikt in överallt, inte bara i sprickor och genomföringar. Tätningsåtgärden var i praktiken meningslös.

Installation av radonsug​

Året efter installerade vi en radonsug med två sugpunkter, placerade centralt i källaren.

Kostnad: ca 25 000 kr.

Radonhalterna sjönk något – men långt ifrån så mycket som vi hoppats. Fortfarande klart för höga värden.

Varför fungerar inte sugen?​

För att förstå varför radonsugen inte gav önskad effekt köpte jag en lufttryckmätare (ca 500 kr). Med den kunde jag mäta tryckskillnaden ovan och under källargolvet.

Jag mätte på cirka 10 olika punkter i källaren och såg tydligt att:
- På vissa ställen var tryckskillnaden 0, oavsett om sugen var på eller av.

Då stod det klart:

👉 Radonsugen påverkade inte hela källaren.

Jag tog detta vidare till installatören och vi var överens om slutsatsen:

fler sugpunkter behövdes.

Lösningen – fler sugpunkter, men på ett annat sätt​

Här började jag även diskutera lösningen med ChatGPT – främst kring hur man kunde göra detta så effektivt som möjligt.

Skillnaden mot standardlösningen var att:

• istället för spirorör i taket
• valde jag att gräva ner rören under källargolvet

Motivationen var:

• slippa fler rör i taket
• kunna skapa luftiga kanaler under golvet, fyllda med singel i stället för den hårt packade jord som låg där innan
• få bättre spridning av undertrycket under hela plattan

ChatGPT hjälpte till med:

• optimala avstånd mellan sugpunkter
• längd, bredd och djup på kanalerna
• hur sugpunktsgroparna skulle utformas
• vilket material som skulle användas (singel 8/16)
• hur allt skulle byggas upp innan gjutning
• beräkning av antal betongsäckar
• när radonsugen kunde startas igen efter gjutning

Totalkostnad för material: ca 6000 kr

Arbetstid: ca 30 timmar (eget arbete)

Resultatet​

Nu, när jag skriver detta:

• Radonhalten ligger under 134 Bq/m³
• Det är dessutom ”ogynnsamt” väder (högtryck, vinterlika förhållanden)

Alltså exakt de förhållanden som tidigare gav högst värden.


👉 Lösningen fungerade utmärkt.

Sammanfattning & tips​

• Köp en kontinuerlig radonmätare tidigt
• Täta kan hjälpa – men i äldre hus är det ofta otillräckligt
• En radonsug måste faktiskt påverka hela plattan
• Mät tryckskillnad för att verifiera funktion
• Fler sugpunkter kan vara nödvändigt (men kan eventuellt räcka med sidokanaler (dvs en ränna fylld med singel under kllargolvet)
• Att gräva ner rören under golvet och skapa luftiga singelkanaler kan ge stor effekt
• Bolla med ChatGPT – även om vissa saker behöver dubbelkollas så finns där enormt mycket samlad kunskap som annars tar väldigt lång tid att hitta

Jag hoppas detta kan hjälpa någon annan som sitter med samma problem.

Som ni kanske ser så har jag även tagit hjälp av ChatGpt att skriva detta inlägg

bra inlägg , apropå tätning så tyckte en Radontekniker att måla golvet var en bra åtgärd också

 

[O]

bra inlägg , apropå tätning så tyckte en Radontekniker att måla golvet var en bra åtgärd också

👍Så är det.
Eftersom radon är en gas tar den sig igenom minsta lilla spricka. Att måla är därför ett mycket effektivt sätt att stoppa spridning. Till exempel kan det göra stor skillnad att måla golv och väggar i ett rum. Man skall då naturligtvis använda en elastisk färg som inte spricker, som t.ex. akrylat.

Man kan gärna kombinera olika metoder som radonsug och målning för bättre effekt.

 

[Sandbergsand]

👍Så är det.
Eftersom radon är en gas tar den sig igenom minsta lilla spricka. Att måla är därför ett mycket effektivt sätt att stoppa spridning. Till exempel kan det göra stor skillnad att måla golv och väggar i ett rum. Man skall då naturligtvis använda en elastisk färg som inte spricker, som t.ex. akrylat.

Man kan gärna kombinera olika metoder som radonsug och målning för bättre effekt.

Jag fick det tipset också, då nämndes epoxifärg som ett bra alternativ. Sen tänker jag att det finns två strategier, antingen tätar man t.ex. färg och radon-fogmassa och försöker få det helt tätt. Eller så säkrar man ett undertryck med en radonsug och mina åtgärder ovan. Jag är övertygad om att lösningen med undertryck är mycket mer robust (och dyrare såklart). Men om man har "tur" så kanske det räcker med tätning, men man bör då mäta hela tiden för att säkra att inga nya sprickor uppstår.

Vill igen tillägga att jag är en amatör, så ta mina råd och sanningar med en nypa salt

 

[O]

Jag fick det tipset också, då nämndes epoxifärg som ett bra alternativ. Sen tänker jag att det finns två strategier, antingen tätar man t.ex. färg och radon-fogmassa och försöker få det helt tätt. Eller så säkrar man ett undertryck med en radonsug och mina åtgärder ovan.

Du kanske missförstod mig.
Det är inte frågan om två alternativ utan om två var för sig (mycket) effektiva metoder som man kan kombinera för att få ännu bättre resultat.