Radon hjälp/rådgivning
Hejsan,
jag har sett att det finns mycket bra information angånde radon på byggahus men har likväl en fråga som jag hoppas få hjälp med (mitt första inlägg).
Jag håller på att renovera ovanvåningen (ca 65m2) och upptäcker att mitt gamla tegelhus från slutet på 1800 talet är tillläggsisolerat på 2 ytterväggar samt en innervägg med ca 1dm blåbetong.
På bottenvåningen har jag inte upptäckt någon blåbetong (än så länge).
Frågan är vad gör jag, behöver jag börja riva när jag ändå är igång eller är mängden så pass liten så att jag kan strunta i det och anta att normal ventilation kommer lösa problemen? (inventiler i rummen och utfläkt på toaletten)?
Börjar jag riva blir projektet av dramatsikt större karaktär....
jag har sett att det finns mycket bra information angånde radon på byggahus men har likväl en fråga som jag hoppas få hjälp med (mitt första inlägg).
Jag håller på att renovera ovanvåningen (ca 65m2) och upptäcker att mitt gamla tegelhus från slutet på 1800 talet är tillläggsisolerat på 2 ytterväggar samt en innervägg med ca 1dm blåbetong.
På bottenvåningen har jag inte upptäckt någon blåbetong (än så länge).
Frågan är vad gör jag, behöver jag börja riva när jag ändå är igång eller är mängden så pass liten så att jag kan strunta i det och anta att normal ventilation kommer lösa problemen? (inventiler i rummen och utfläkt på toaletten)?
Börjar jag riva blir projektet av dramatsikt större karaktär....
Det går inte att svara på, alltför många faktorer är okända.
Att notera: Blå lättbetong finns från olika tillverkare med en stor variation
på uranskifferhalt (det som avger Radonet). Det kan skilja så mycket som
en faktor 5 mellan olika typer!
Vidare framgår inte vilka väggar och hur stora de är. Det man kan göra är att fastställa
vilken typ av blä lättbetong det är genom gammamätning. Men sen inverkar ju ventilation
och byggnadens konstruktion på vilka värden som man kan förvänta sig + att det är okänt
om det finns tillskott av markradon och hur stor detta ev. är.
Oavsett detta så är nog den viktigaste faktorn hur mycket det påverkar byggnadens ekonomiska
värde i relation för kostnaden att sanera bort materialet!
Förekomsten av radonavgivande byggnadsmaterial lär påverka ett framtida försäljningsvärde.
Att notera: Blå lättbetong finns från olika tillverkare med en stor variation
på uranskifferhalt (det som avger Radonet). Det kan skilja så mycket som
en faktor 5 mellan olika typer!
Vidare framgår inte vilka väggar och hur stora de är. Det man kan göra är att fastställa
vilken typ av blä lättbetong det är genom gammamätning. Men sen inverkar ju ventilation
och byggnadens konstruktion på vilka värden som man kan förvänta sig + att det är okänt
om det finns tillskott av markradon och hur stor detta ev. är.
Oavsett detta så är nog den viktigaste faktorn hur mycket det påverkar byggnadens ekonomiska
värde i relation för kostnaden att sanera bort materialet!
Förekomsten av radonavgivande byggnadsmaterial lär påverka ett framtida försäljningsvärde.
Tack humulus,
Primärt är jag bekymrad för hälsan, framförallt då det gäller mina barn, detta snarare än värdet på huset. Jag/vi hade tänkt bo kvar väldigt länge, men vill inte totalspränga min budget pga att radon är ett "laddat" ord.
Väggarna är strax över 2m höga och stad under 10m långa (rektangulära).
tack igen!
Primärt är jag bekymrad för hälsan, framförallt då det gäller mina barn, detta snarare än värdet på huset. Jag/vi hade tänkt bo kvar väldigt länge, men vill inte totalspränga min budget pga att radon är ett "laddat" ord.
Väggarna är strax över 2m höga och stad under 10m långa (rektangulära).
tack igen!
Beställ mätning för blåbetong och se hur mycket strålning du har. Risken är dock ofta väldigt överdriven (jag bor själv i hus med lätt blåbetong) och jag är inte orolig för våra döttrar.
En "vanlig" svensk utsätts för strålning runt 4 mSv per år, bor du i ett blåbetonghus (med bara blåbetong alltså) utsätts du för ca. 5 mSv. Jobbar du med strålningssanering eller på kärnkraftverk t.ex. så är max. gräns du får utsättas för 50 mSv per år... Inte mycket till risk alltså...
En "vanlig" svensk utsätts för strålning runt 4 mSv per år, bor du i ett blåbetonghus (med bara blåbetong alltså) utsätts du för ca. 5 mSv. Jobbar du med strålningssanering eller på kärnkraftverk t.ex. så är max. gräns du får utsättas för 50 mSv per år... Inte mycket till risk alltså...
Jag brukar undvika att utala mig om hälsoriskerna, främst därför att de är så många osäkerhetsfaktorer att det mest
blir mer eller mindre goda gissningar. När frågan väcks, här eller annorstädes, brukar det inte dröja länge innan ett
antal personer utalar sim tämligen tvärsäkert - problemet är dock att dessa brukar ha helt olika (men rätt säkra) åsikter... Några anser att Radonrisken är överdriven och om man inte röker så är det nästan ofarligt, medan den andra gruppen anser att detta med Radon ska man ta på allvar och att de skulle alldrig bo i ett radonhus.
(Intressant i sammanhanget är att ingen har definierat vid vilken radongasnivå ett hus blir ett "radonhus")
I själva verket är just riskestimeringar något av det svåraste man kan ge sig på - och trots det så är våra liv i princip en enda lång räcka med val gjorda på uppskattningar av bla risker! (tex. Ska jag gå över vägen nu eller vänta tills det är färre bilar, eller ska jag vaccinera mig och riskera biverkningar eller låta bli och ta risken med sjukdomen)
Den enda som kan svara på frågorna är du själv
Till teknisk hjälp så kan en mätning av väggarnas gammavärden vara till hjälp och även en mätning av radongasmedelvärdet. Visar det sig då att man har väldigt låga resp höga värden så underlättas valet givetvis. Men oftast så får man svar i det limbo som kallas "mitt emmelan" och frågan är då om man blivit så mycket klokare...Exempelvis om radonmedelvärdet visar sig vara 190 Beq - är det "farligt" eller inte? Risken med strålning är (som mänga andra risker) stokastisk, dvs. 210 är inte dödsfarligt och 190 är inte ofarligt.
Kanske bör man fråga sig "Hur orolig av mig är jag ?" Detta då det nog kan vara den största och mest avgörande faktorn hur man bör agera. Är man orolig och vet med sig att detta kommer att ligga i bakhuvudet i framtiden, ja då bör man kanske agera, men om man kan skaka av sig det hela så kanske det kan bero.
Tyvärr är det ju dock så att en lyckad sanering alldrig kommer att ge ett positivt utfall (ingen blir sjuk och därmed vet vi inte om vi räddade något liv) och då var ju kanske pengarna (och mödan) slängda i sjön...
Om man däremot inget gör, så får vi inte heller då något positivt utfall förrän vi dör (av något icke radonrelaterat).
Inte ens om någon skulle drabbas av sjukdom som skulle kunna vara relaterad till strålning, kan vi vara säkra på
att det beror på Radon...så det är lite lose, lose situation.
Men det kan ge välbefinnande att känna att man gjort vad man kan för att minimera risken, och det kan i sig vara en viktig positiv hälsoeffekt, speciellt när man gör det för andra (tex. barn)!
Ursäkta ett tämligen långt och kanske väl flummigt inlägg, men det är ändå så att just mycket kring detta (och andra hälsorelaterade ämnen) är just en fråga delvis om psykologiska faktorer.
blir mer eller mindre goda gissningar. När frågan väcks, här eller annorstädes, brukar det inte dröja länge innan ett
antal personer utalar sim tämligen tvärsäkert - problemet är dock att dessa brukar ha helt olika (men rätt säkra) åsikter... Några anser att Radonrisken är överdriven och om man inte röker så är det nästan ofarligt, medan den andra gruppen anser att detta med Radon ska man ta på allvar och att de skulle alldrig bo i ett radonhus.
(Intressant i sammanhanget är att ingen har definierat vid vilken radongasnivå ett hus blir ett "radonhus")
I själva verket är just riskestimeringar något av det svåraste man kan ge sig på - och trots det så är våra liv i princip en enda lång räcka med val gjorda på uppskattningar av bla risker! (tex. Ska jag gå över vägen nu eller vänta tills det är färre bilar, eller ska jag vaccinera mig och riskera biverkningar eller låta bli och ta risken med sjukdomen)
Den enda som kan svara på frågorna är du själv
Till teknisk hjälp så kan en mätning av väggarnas gammavärden vara till hjälp och även en mätning av radongasmedelvärdet. Visar det sig då att man har väldigt låga resp höga värden så underlättas valet givetvis. Men oftast så får man svar i det limbo som kallas "mitt emmelan" och frågan är då om man blivit så mycket klokare...Exempelvis om radonmedelvärdet visar sig vara 190 Beq - är det "farligt" eller inte? Risken med strålning är (som mänga andra risker) stokastisk, dvs. 210 är inte dödsfarligt och 190 är inte ofarligt. Kanske bör man fråga sig "Hur orolig av mig är jag ?" Detta då det nog kan vara den största och mest avgörande faktorn hur man bör agera. Är man orolig och vet med sig att detta kommer att ligga i bakhuvudet i framtiden, ja då bör man kanske agera, men om man kan skaka av sig det hela så kanske det kan bero.
Tyvärr är det ju dock så att en lyckad sanering alldrig kommer att ge ett positivt utfall (ingen blir sjuk och därmed vet vi inte om vi räddade något liv) och då var ju kanske pengarna (och mödan) slängda i sjön...
Om man däremot inget gör, så får vi inte heller då något positivt utfall förrän vi dör (av något icke radonrelaterat).
Inte ens om någon skulle drabbas av sjukdom som skulle kunna vara relaterad till strålning, kan vi vara säkra på
att det beror på Radon...så det är lite lose, lose situation.
Men det kan ge välbefinnande att känna att man gjort vad man kan för att minimera risken, och det kan i sig vara en viktig positiv hälsoeffekt, speciellt när man gör det för andra (tex. barn)!
Ursäkta ett tämligen långt och kanske väl flummigt inlägg, men det är ändå så att just mycket kring detta (och andra hälsorelaterade ämnen) är just en fråga delvis om psykologiska faktorer.
Många tankar. Jag har kanske varit lite otydlig. Jag resonerar som så att ligger man under 200 är det helt ofarligt och ligger det över 200 (typ 201 ) så är det direkt skadligt.
Min fråga skulle egentligen varit; hur sannolikt är det att vi når ovanför 200 med de byggförutsättningar jag har beskrivit ovan? Som ni förstår har jag inte haft tiden att mäta ordentligt ännu.
) så är det direkt skadligt.Min fråga skulle egentligen varit; hur sannolikt är det att vi når ovanför 200 med de byggförutsättningar jag har beskrivit ovan? Som ni förstår har jag inte haft tiden att mäta ordentligt ännu.
Som jag skrev tidigare så kan ingen svara på det. Även om man känner till mer viktiga
fakta såsom vilken dosrate som just din betong avger och byggnadens konstruktion
i detalj så blir det så dåliga gissningar att det vore felaktigt att bygga ett beslut på.
Om det vore i mitt hus så skulle jag mäta upp Dosraten och kolla resten av byggnaden med en
gammamätare, då har man iaf mer viktig information. Sen bör man mäta radongashalten också
innan beslut (detta för att utreda storleken på tillskott i form av markradon mm)
Men faktum är att den "ekonomiska" modellen är ganska bra i sådana här fall. Alltså att man
beräknar kostnaden för att ersätta all blåbetong med annan isolering och ställer den kostnaden
mot byggnadens marknadsvärde. Även om man inte har för avsikt att sälja i närtid så ger det ändå
ett stöd i beslutet.
fakta såsom vilken dosrate som just din betong avger och byggnadens konstruktion
i detalj så blir det så dåliga gissningar att det vore felaktigt att bygga ett beslut på.
Om det vore i mitt hus så skulle jag mäta upp Dosraten och kolla resten av byggnaden med en
gammamätare, då har man iaf mer viktig information. Sen bör man mäta radongashalten också
innan beslut (detta för att utreda storleken på tillskott i form av markradon mm)
Men faktum är att den "ekonomiska" modellen är ganska bra i sådana här fall. Alltså att man
beräknar kostnaden för att ersätta all blåbetong med annan isolering och ställer den kostnaden
mot byggnadens marknadsvärde. Även om man inte har för avsikt att sälja i närtid så ger det ändå
ett stöd i beslutet.
Du måste börja med en långtidsmätning. Efter den är gjord så vet du om du ligger över eller under 200. Ligger du över 200 kan du ansöka bistånd för radonsanering och ta in en firma som mäter upp var radonet kommer från och hur man bäst åtgärdar det... Det är enda sättet.
Dessvärre så tror ajg det är för sent för en mätning i år utan du måste vänta till oktober. Jag har för mig de ska vara gjort före sista april och mätningen ska pågå minst två månader.
Dessvärre så tror ajg det är för sent för en mätning i år utan du måste vänta till oktober. Jag har för mig de ska vara gjort före sista april och mätningen ska pågå minst två månader.
Så får det bli. Tack för all rådgivning!