Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 850 inlägg
Det tycker jag absolut borde värdesättas. Jag skulle helt klart välja en 35-årig elektriker före en 25-årig. Jag anser att mognaden har en stor betydelse för kvaliteten på arbetet vid sidan om erfarenhet, framför allt när det gäller att ta ansvar för vad man gör och vad man säger. Man kommer långt med ett förtroendefullt intryck.D denkichan skrev:
Fast så är det ju att vara lärling, har ni samma lärlingstimmar så har ni ju någorlunda lika kunskap också.D denkichan skrev:
Arbetsgivaren investerar ju dessutom en del pengar i att anställa lärlingar då det är mycket tid som de inte producerar vilket också ju är helt okej.
Mitt tips är väl att ändå någonstans ta tillvara på denna tiden och se, lära och bara hänga på och se hur andra gör i olika situationer.
Sen när du är färdig med lärlingstiden så förväntas du göra skäl för timpengen som debiteras för dig.
Det går ju att se det som lärling men inget som förekommer normalt inom industrin.S Sajmon skrev:
Men all kunskap är guld värd sen, läs gärna på om kvällarna vad du egentligen gjort under dagarna.
Okej, antog att elektriker hade lärling timmar precis som oss målare ☺️E El-Löken66 skrev:
Precis, och inte bara göra som man blir instruerad att göra utan faktiskt fråga varför man gör så också.
Ifrågasätt, var lite självkritisk så man får ett driv framåt, var nyfiken, genuint intresserad, man behöver ju inte alltid älska sitt jobb, men det skadar ju inte att samla på sig kunskap och bli så bra man kan när man ändå är där och man jobbar med det.
Det är vanligt förekommande.S Sajmon skrev:
Jag lovade att återkomma med några tankar...
För att börja någonstans så förstår jag frustrationen med att få lika betalt som spolingar som precis kommit från gymnasiebänken när man har betydligt mer livserfarenhet. Tyvärr har jag svårt att se att du kommer komma runt det såsom systemet är konstruerat idag. Vad jag förstår så är det annorlunda på industrisidan (som Löken påpekar ovan) men installationsavtalet är vad det är och som i alla starkt fackstyrda miljöer så går det inte att gå förbi kollektivavtalet. Detta är en av nackdelarna med dem. Du får helt enkelt bita ihop och göra dina år som montör innan du blir fullbetald. Eller så byter du till industrin där andra avtal gäller. Det är inte givet att det blir bättre där dock. Personligen håller jag med Bo och skulle om jag var arbetsgivare värdera livserfarenhet och personlig mognad. Samtidigt är det svårt att bortse från att dina tidigare erfarenheter inte bidrar så mycket när du är på den nivån du är, ny och osäker på det mesta.
Med detta vill jag inte säga att din tidigare erfarenhet är betydelselös, tvärt om. Det är bl.a. den som bidrar till din personliga mognad. Det är bara det att du i nuläget, enligt din egen beskrivning, kämpar med att klara de mest grundläggande sakerna inom din profession. Då är det svårt att ge utrymme till det som särskiljer de riktigt kompetenta från dem som "bara gör". När du inte längre behöver använda största delen av tiden till att fundera på var kabeln ska gå och hur den ska fästas kommer troligen dina andra egenskaper komma mer till sin rätt. Kommunikativ förmåga är något som tyvärr ofta saknas hos hantverkare och är en mycket vanlig orsak till missnöje mellan kunder (privatpersoner) och hantverkare. Om du kan utnyttja din erfarenhet (och inställning) från servicebranschen så tror jag att du kan bli extremt uppskattad som elektriker inom service och mot privatpersoner. För att vara icke-PK så misstänker jag också att en kvinnlig elektriker (som inte kopierar männens kultur i branschen) kan vara synnerligen uppskattad hos kvinnliga kunder.
Jag skulle starkt rekommendera att du planerar för att läsa in en egen auktorisation så snart du kan, om inte annat så för att ge dig möjligheten att starta eget utan att vara beroende av någon annan.
Som SueCia är inne på så är det ett biologiskt faktum att kvinnor (generellt) är svagare fysiskt än män (generellt). Antingen planerar du för att komma från de arbetsuppgifterna på något sätt, t.ex. genom avancemang till arbetsledande ställning eller projektör eller så är det bara att träna.
Jag önskar dig verkligen lycka till med din nya karriär. Modigt att våga byta spår helt i livet. Det kommer bli bättre för dig framöver även om det är några tuffa år nu.
Håller helt med Löken om att du bör läsa på på kvällarna i möjligaste mån och förstå det du har gjort på dagen. Acceptera inte att "bara göra", satsa på att förstå varför. Fråga mycket. Acceptera inte (inom rimliga gränser, bli inte odräglig) svar som "man bara gör så". Folk som svarar så vet ofta inte själva.
För att börja någonstans så förstår jag frustrationen med att få lika betalt som spolingar som precis kommit från gymnasiebänken när man har betydligt mer livserfarenhet. Tyvärr har jag svårt att se att du kommer komma runt det såsom systemet är konstruerat idag. Vad jag förstår så är det annorlunda på industrisidan (som Löken påpekar ovan) men installationsavtalet är vad det är och som i alla starkt fackstyrda miljöer så går det inte att gå förbi kollektivavtalet. Detta är en av nackdelarna med dem. Du får helt enkelt bita ihop och göra dina år som montör innan du blir fullbetald. Eller så byter du till industrin där andra avtal gäller. Det är inte givet att det blir bättre där dock. Personligen håller jag med Bo och skulle om jag var arbetsgivare värdera livserfarenhet och personlig mognad. Samtidigt är det svårt att bortse från att dina tidigare erfarenheter inte bidrar så mycket när du är på den nivån du är, ny och osäker på det mesta.
Med detta vill jag inte säga att din tidigare erfarenhet är betydelselös, tvärt om. Det är bl.a. den som bidrar till din personliga mognad. Det är bara det att du i nuläget, enligt din egen beskrivning, kämpar med att klara de mest grundläggande sakerna inom din profession. Då är det svårt att ge utrymme till det som särskiljer de riktigt kompetenta från dem som "bara gör". När du inte längre behöver använda största delen av tiden till att fundera på var kabeln ska gå och hur den ska fästas kommer troligen dina andra egenskaper komma mer till sin rätt. Kommunikativ förmåga är något som tyvärr ofta saknas hos hantverkare och är en mycket vanlig orsak till missnöje mellan kunder (privatpersoner) och hantverkare. Om du kan utnyttja din erfarenhet (och inställning) från servicebranschen så tror jag att du kan bli extremt uppskattad som elektriker inom service och mot privatpersoner. För att vara icke-PK så misstänker jag också att en kvinnlig elektriker (som inte kopierar männens kultur i branschen) kan vara synnerligen uppskattad hos kvinnliga kunder.
Jag skulle starkt rekommendera att du planerar för att läsa in en egen auktorisation så snart du kan, om inte annat så för att ge dig möjligheten att starta eget utan att vara beroende av någon annan.
Som SueCia är inne på så är det ett biologiskt faktum att kvinnor (generellt) är svagare fysiskt än män (generellt). Antingen planerar du för att komma från de arbetsuppgifterna på något sätt, t.ex. genom avancemang till arbetsledande ställning eller projektör eller så är det bara att träna.
Jag önskar dig verkligen lycka till med din nya karriär. Modigt att våga byta spår helt i livet. Det kommer bli bättre för dig framöver även om det är några tuffa år nu.
Håller helt med Löken om att du bör läsa på på kvällarna i möjligaste mån och förstå det du har gjort på dagen. Acceptera inte att "bara göra", satsa på att förstå varför. Fråga mycket. Acceptera inte (inom rimliga gränser, bli inte odräglig) svar som "man bara gör så". Folk som svarar så vet ofta inte själva.
Panor82
Hobbyelektriker
· Östergötland
· 493 inlägg
Panor82
Hobbyelektriker
- Östergötland
- 493 inlägg
Måste hålla med tommib om att inte bara göra utan fårstå varför du gör som du gör.
Jag sadlade om till elektriker vid 35års ålder och älskar det. Kommer troligtvis aldrig att bli fullärd men det ser jag som en utmaning. Jag har läst på manualer och pluggat standarder för att veta varför man gör vissa moment istället för att blint lita
på vad andra säger. Jag frågar mycket och ifrågasätter mer än vad en ny ifrån skolan skulle göra men det öppnar ofta till mycket givande diskussioner som resulterar i att både jag och kollegan faktiskt lär sig något nytt eller ser på saker ifrån en annan vinkel. Slår faktiskt 2/3 av kollegorna i teorin utan problem då dom flesta kör på tumregler etc då jag har ett brinnande intresse så nöjer jag mig inte med det, praktiskt så ligger jag väl i nivå med hälften av dom fast jag är betydligt noggrannare och offrar 10min extra för att få det som jag vill.
Eftersom att jag har en annan bakgrund så ser jag lite annorlunda på saker vilket resulterar i att nästan alla ringer till mig med sina problem på företaget oavsett om det är elektrisk eller mekaniskt. Men som du gillar jag utmaningar och att lära mig så jag har inget emot att läsa på raster/kvällar för att lära mig mer
Jag blir troligtvis aldrig fullärd men det tar jag som positivt, jag vill lära och det är det som håller mig nyfiken och alert.
Sluta aldrig fråga eller undra sök alltid efter varför du gör saker..
Lycka till!
Jag sadlade om till elektriker vid 35års ålder och älskar det. Kommer troligtvis aldrig att bli fullärd men det ser jag som en utmaning. Jag har läst på manualer och pluggat standarder för att veta varför man gör vissa moment istället för att blint lita
på vad andra säger. Jag frågar mycket och ifrågasätter mer än vad en ny ifrån skolan skulle göra men det öppnar ofta till mycket givande diskussioner som resulterar i att både jag och kollegan faktiskt lär sig något nytt eller ser på saker ifrån en annan vinkel. Slår faktiskt 2/3 av kollegorna i teorin utan problem då dom flesta kör på tumregler etc då jag har ett brinnande intresse så nöjer jag mig inte med det, praktiskt så ligger jag väl i nivå med hälften av dom fast jag är betydligt noggrannare och offrar 10min extra för att få det som jag vill.
Eftersom att jag har en annan bakgrund så ser jag lite annorlunda på saker vilket resulterar i att nästan alla ringer till mig med sina problem på företaget oavsett om det är elektrisk eller mekaniskt. Men som du gillar jag utmaningar och att lära mig så jag har inget emot att läsa på raster/kvällar för att lära mig mer
Jag blir troligtvis aldrig fullärd men det tar jag som positivt, jag vill lära och det är det som håller mig nyfiken och alert.
Sluta aldrig fråga eller undra sök alltid efter varför du gör saker..
Lycka till!
Redigerat:
tommib skrev:
Stort tack för att du återkom med tankarna! Jag tar åt mig. Det där med lönen stör mig visserligen, men så länge jag tjänar så att jag klarar mig så kommer jag välja ett yrke jag trivs med, över att tjäna mer pengar. Men klart jag ser fram emot att gå upp i lön och inte behöva räkna kronor. Kollektivavtalet kan jag inte klaga mycket på, jag är glad att det finns. Glad i fackförbunden är jag!
Och jag tycker faktiskt att det känns lite trösterikt att tänka på att jag just nu ”kämpar med att klara de mest grundläggande sakerna inom min profession.” Det var bra sammanfattat. Det där kommer jag ju lära mig. Det grundläggande och mer därtill. Jag kan ju också se tillbaka på för ett år sen, så mycket jag lärt mig sen dess ändå!
Det är en del trösklar kvar. Jag ska träna och läsa! Just nu betyder det mest att cykla, och att läsa trådar på Byggahus, men det där kan jag ju helt klart utveckla.
Åh hörni, jag vill bara säga stort tack för att ni engagerade er i mitt lilla orosmoln. Det var toppen att få lite tankar utifrån. Och det var ju väldigt skönt att inte alla skrev att de hatar att jobba med såna som mig. Jag ska kämpa på, min grundinställning i livet är att det blir bra, så jag tror det blir bra, men inte av sig självt.
ah nej, nån sån lång utbildning har jag inte! Menade bara att jag slutade skolan för tolv år sen, och har sen dess varit ute och jobbat, läst lite strö på universitetet, levt livet osv. Och att jag, även om jag hackar ner på mig själv i min yrkesroll också, tycker att jag har vissa färdigheter som en kille som ”bara” gått grundskola och gymnasium saknar. Men just i detta nu spelar det ju föga roll vad jag kan och hur jag bemöter kunder och kollegor, när det som räknas är vad jag kan specifikt om elinstallation.A Arnodt skrev:
Och jag kanske ändrar mig i framtiden, efter några år i yrket, men på mina tidigare jobb så känns det som att nån form av arbetsmoral premierats. Nu möter jag fullbetalda, jättekunniga killar som kommer försent varje dag och kan ägna timmar åt att scrolla på mobilen. Eller sitta och bajsa nån halvtimme-trekvart, har jag också märkt att många gör. Och så tjänar de mer än dubbelt så mycket som jag, för de kan ju så mycket.
Det kanske bara är jag som är ”känslig kvinna” men jag jobbar bättre om stämningen är god på jobbet, och folk inte beter sig som rövar.
Jag har ingen man eller dylikt förresten, så han kan inte tycka så mycket. Men jag har familj som är rätt stolt över mig, faktiskt..
Ingen stress.D denkichan skrev:
Jag har under tjugo års tid bla. utbildat elever i att köra maskiner. Kan man sammanfatta det med. Det roligaste är att de är så olika (eleverna alltså). Det är alltifrån 25åriga väktare och Lapplisor till 50årig elektriker med egen firma, som hade ledsnat på att dra kabel hela dagen, samt en gammal sjöbjörn.
Med så olika förutsättningar, är det ändå slående att de nästan allesammans blev ungefär lika duktiga mot slutet. Enklast rent tekniskt, var det att lära yngre killar, eftersom de oftast sedan barnsben hade kört moppe, bil, spårvagn... De hade en inneboende förståelse för maskiner och de fysikaliska lagar de måste rätta sig efter. Unga damer däremot saknade den fördelen nästan jämnt. En fd. gymtränarinna förstod sig inte på friktion. "Vad är det?". Centrifugalkraft, för att inte nämna centripetalkraft, var okända begrepp för henne. Tvärs om gällde, när det kom till säkerhetstänkandet. Där var de mer osäkra damerna mer eftertänksamma och försiktiga, nedans de självsäkra ungtupparna fick mig att först behöva byta kalsonger och sedan ta ett mycket allvarligt samtal med dem: -"Gör du så här igen, kan du dö. Fattar du det"! Det behövde jag aldrig med varken unga eller gaml... jag menar, inte fullt så unga damer.
Så småningom visade det sig att vilken av livets stigar de än tidigare valt, så löste det sig i slutet för de allra flesta. Vanligtvis var uppdelningen sådan att tjejerna valde lättkörda och smidiga maskiner, medans killarna valde motsatsen.
Lönen, var det ingen som klagade på, trots att 50åringarna hade samma lön som snorjärsarna.
Och jag kan faktiskt inte förstå hur du skulle kunna motivera för din "chef" att du skall ha högre lön än de unga för att du jobbat på restaurang, när det tar dubbelt så lång tid för dig att borra ett hål? I slutändan handlar det om hur mycket kabel kunden får för pengarna och det är som bekant denne som betalar din lön (även om inte alla fattat det).
Med tiden ser man i skallen hur det skall se ut. Så när du borrar dina hål, är redan hjärnan i full färd med att planera för de kommande stegen. Det tar bara lite olika tid beroende på fallenhet. Vissa lär sig fort, andra långsammare. Sedan finns det de, som inte lär sig alls. Hur hårt de än försöker. Så får man inte säga i Sverige, eftersom alla är lika duktiga. Skitsnack, säger jag. Alla kan inte ha en fallenhet för allt. Så enkelt är det.
Som montör har du en stor fördel att du har ett estetiskt öga. För elinstallationer kan vara fullt funktionella, men se rent för djävliga ut. De är troligen gjora av bortskämda klantskallar som tror de är guds gåva till kunderna, eller folk som inte kan se att en diagonal kabel över en kal vägg, är ful. I värsta fall, är det en kombination av de båda.
Så, som sagts. När du fått upp ångan och blivit varm i kläderna, skulle du säkert bli en utmärkt privatkundselektriker. Dels för ditt redan nämnda estetiska intresse, men också för din arbetserfarenhet. Dvs. du vet att de stekta sparvarna inte trillar ner från himmelen av sig själva (viket många här tror) utan att det krävs att man har en ödmjuk (sug på det ordet @Onde ) attityd emot kunden.
Ditt kön, däremot, är det ingen som betalar extra för.
Med dessa ord önskar jag dig -lycka till med ditt nya jobb!
Staffan
med egen firma, som hade ledsnat på att dra kabel hela dagen, samt en gammal sjöbjörn.Med så olika förutsättningar, är det ändå slående att de nästan allesammans blev ungefär lika duktiga mot slutet. Enklast rent tekniskt, var det att lära yngre killar, eftersom de oftast sedan barnsben hade kört moppe, bil, spårvagn... De hade en inneboende förståelse för maskiner och de fysikaliska lagar de måste rätta sig efter. Unga damer däremot
saknade den fördelen nästan jämnt. En fd. gymtränarinna förstod sig inte på friktion. "Vad är det?". Centrifugalkraft, för att inte nämna centripetalkraft, var okända begrepp för henne. Tvärs om gällde, när det kom till säkerhetstänkandet. Där var de mer osäkra damerna mer eftertänksamma och försiktiga, nedans de självsäkra ungtupparna fick mig att först behöva byta kalsonger och sedan ta ett mycket allvarligt samtal med dem: -"Gör du så här igen, kan du dö. Fattar du det"! Det behövde jag aldrig med varken unga eller gaml... jag menar, inte fullt så unga damer.Så småningom visade det sig att vilken av livets stigar de än tidigare valt, så löste det sig i slutet för de allra flesta. Vanligtvis var uppdelningen sådan att tjejerna valde lättkörda och smidiga maskiner, medans killarna valde motsatsen.
Lönen, var det ingen som klagade på, trots att 50åringarna hade samma lön som snorjärsarna.
Och jag kan faktiskt inte förstå hur du skulle kunna motivera för din "chef" att du skall ha högre lön än de unga för att du jobbat på restaurang, när det tar dubbelt så lång tid för dig att borra ett hål? I slutändan handlar det om hur mycket kabel kunden får för pengarna och det är som bekant denne som betalar din lön (även om inte alla fattat det).
Med tiden ser man i skallen hur det skall se ut. Så när du borrar dina hål, är redan hjärnan i full färd med att planera för de kommande stegen. Det tar bara lite olika tid beroende på fallenhet. Vissa lär sig fort, andra långsammare. Sedan finns det de, som inte lär sig alls. Hur hårt de än försöker. Så får man inte säga i Sverige, eftersom alla är lika duktiga. Skitsnack, säger jag. Alla kan inte ha en fallenhet för allt. Så enkelt är det.
Som montör har du en stor fördel att du har ett estetiskt öga. För elinstallationer kan vara fullt funktionella, men se rent för djävliga ut. De är troligen gjora av bortskämda klantskallar som tror de är guds gåva till kunderna, eller folk som inte kan se att en diagonal kabel över en kal vägg, är ful. I värsta fall, är det en kombination av de båda.
Så, som sagts. När du fått upp ångan och blivit varm i kläderna, skulle du säkert bli en utmärkt privatkundselektriker. Dels för ditt redan nämnda estetiska intresse, men också för din arbetserfarenhet. Dvs. du vet att de stekta sparvarna inte trillar ner från himmelen av sig själva (viket många här tror) utan att det krävs att man har en ödmjuk (sug på det ordet @Onde ) attityd emot kunden.
Ditt kön, däremot, är det ingen som betalar extra för.
Med dessa ord önskar jag dig -lycka till med ditt nya jobb!
Staffan