Fick inte tag på någon borrvikt denna gång heller, väldigt irriterande då jag upptäckte hur smidigt det var sist. Speciellt bra är det när borren är högt upp på en sluttning och jag måste stå dumt till.
Således fick det bli en improviserad borrvikt av en säck puts (felköp) och en IKEA-kasse. Jag är nu inne på femte kassen (de går sönder efter en stund) men det funkar bra. Har gott om sunkiga kassar eftersom jag burit grus i dem tidigare så det gör inget att de bara håller en stund.
Således fick det bli en improviserad borrvikt av en säck puts (felköp) och en IKEA-kasse. Jag är nu inne på femte kassen (de går sönder efter en stund) men det funkar bra. Har gott om sunkiga kassar eftersom jag burit grus i dem tidigare så det gör inget att de bara håller en stund.
Lite foton från gårdagens borrande och dagens skrotande.
Vet faktiskt inte. Tror att jag gjorde en grov uppskattning på typ tre kubik för länge sen men jag vet inte nu längre. Jag är inte säker på att jag ska ta bort allt som är markerat, det kanske är bättre att ge sig och komma vidare.
Samtidigt känns det som att jag är uppe i det redan nu om jag tittar på berget av sten i trädgården.
Samtidigt känns det som att jag är uppe i det redan nu om jag tittar på berget av sten i trädgården.
Tänt...... ehm.... blandat var det här!
Senaste utvecklingen i gruvdriften var helt enkelt att modifiera grovdammsugaren med ett 25 mm VP-rör. Det fungerade utmärkt för att suga rent hålen från både borrkax och vatten. Irriterad över att jag inte kom på det tidigare.
Någonstans tidigare i tråden funderade du över armeringsbehovet. Jag tror mig minnas ha läst att armeringsmattor har man inte i första hand för att stärka konstruktionen (svetsskarvarna kan nog tänkas försvaga näten en del) utan för att undvika ytsprickor, fast en del kan ju säkert de också bidra till styrkan (trorksprickor? de är nog i första hand estetiska men kan kanske släppa in vatten där det inte ska vara). Om man bygger en platta på mark brukar man ha långa lite grövre armeringsstänger nära undersidan av kantbalken (ja, man har nog några längre upp också) sedan har man armeringsnät som sprickarmering nära plattans överyta. (Med nära menas att armeringen ska ha lagom mycket, några cm, betong på utsidan för att skydda den mot korrosion, googla efter hur mycket det ska vara i olika sammanhang. Man brukar inte räkna med att den betongen bidrar till styrkan). Jag tror man börjat "dubbelarmera" plattor och har nog nät nära undersidan också, och det ska nog bidra med styrka. En platta eller balk som bär något sviktar nedåt även om det för betong oftast är minimalt, man får då dragspänningar på undersidan som behöver tas upp av armering. Ligger plattan på mark kan marken eller makadam ger bra stöd, spricker plattan händer knappast någon svår olycka och så finns ju kantbalken, så därför har man väl ofta ändå klarat sig från att armera undersidan, men i ett mellanbjälklag blir armeringen av undersidan desto viktigare. På översidan får man tryckspänningar och det klarar oarmerad betong rätt bra. I balkar kan man behöva armera för att ta upp skjuvspänningar också. Det har byggts oarmerade järnvägsbroar med 60-70 m spann men då måste man använda valvkonstruktioner som gör att man slipper dragspänningar i betongen och valven måste ha bra stöd mot t ex bergssidor.
Apropå armeringen så kommer det bli en bottenarmering, sannolikt med 10 mm kamstål. Det kommer inte bli några normala kantbalkar eftersom det är en friflytande platta. Dessutom måste jag ha en "ränna" längs med vissa väggar för att kunna ta ner inkommande vatten under plattan via isodränskivor mot väggen.
Möjligen blir det förstärkning på ett eller ett par ställen där det ev hamnar en innevägg men troligen behövs inte det heller.
Jag har inte bestämt mig än om det dessutom blir någon form av sprickarmering. Det känns möjligen som lite overkill eftersom plattan planeras bli ca 7-8 cm tjock.
Möjligen blir det förstärkning på ett eller ett par ställen där det ev hamnar en innevägg men troligen behövs inte det heller.
Jag har inte bestämt mig än om det dessutom blir någon form av sprickarmering. Det känns möjligen som lite overkill eftersom plattan planeras bli ca 7-8 cm tjock.
Kras.....
En del av sprickorna har fortplantat sig betydligt längre än jag trodde. Det är lite oroväckande med tanke på grundmurar men än så länge så har jag gott och väl 50 cm marginal till dem. Jag tror dessutom att de sprickor som har gått så långt är ytliga.
Berget spricker delvis i sjok. Det verkar vara någon form av malm och inte bara gråsten. Ska se imorgon eller söndag om jag kan ta en bra bild på det men det är dels något som jag tror är järnmalm, dels något som är svartglittrande och lite poröst.
Finns ingen anledning att köra 10 mm. 8 eller klenare och tätare . Det är inget valv utan plattan skall bara hålla ihop ev sprickor som kan uppstå pga dåligt underarbete. Om plattan ligger kloss an och det inte sätter sig mot berget, vad är det som rört sig så plattan spricker?tommib skrev:
Ja, du har rätt i det. Jag har iofs byggt upp med sten under men det är rätt tight packat och kommer med all sannolikhet inte röra sig. Det kommer 8-16 makadam för att jämna av och sen 10-15 cm cellplast under plattan men inte heller det kommer egentligen kunna röra sig någonstans. Allt står ju på berg. Enda riktiga svagheten är att jag inte kommer åt att köra padda på utan det blir handpackning.
Har du förslag på lämplig maskvidd? Jag var inne på 200x200.
Har du förslag på lämplig maskvidd? Jag var inne på 200x200.
Generellt brukar man säga, grova järn grova sprickor klena järn små sprickor vid samma antal kilo järn. Jag skulle valt klent å tätt. Kanske 10
r som stöd till ett handkutet nät av vad vad klent jag kommer över. Misstänker att du har svårt att få ner en 6 mm 100*100 matta utan klippa den i småbitar. Råd är svårt att ge när man inte vet vad du kan tråckla in.
Skall du bara gjuta 6-7 cm kaka så får ej armeringen bli för mycket i höjd. Men sopas har hållit till kor o häst i gamla ladugårdar förr.
r som stöd till ett handkutet nät av vad vad klent jag kommer över. Misstänker att du har svårt att få ner en 6 mm 100*100 matta utan klippa den i småbitar. Råd är svårt att ge när man inte vet vad du kan tråckla in.Skall du bara gjuta 6-7 cm kaka så får ej armeringen bli för mycket i höjd. Men sopas har hållit till kor o häst i gamla ladugårdar förr.
Redigerat:
Maxbredd ca 60 cm så nej, några mattor blir det inte. Det blir handknypplat på plats av 6 m järn.
Så, 100x100 då... suck. Hade hoppats att komma undan lindrigare med knytandet. Iofs kanske jag inte behöver knyta alls om jag förstod det hela rätt. Najningen är väl bara för att hålla grejerna på plats under gjutningen. Jag tänkte använda såna plastdistanser som är 35/45 mm höga och utnyttja de två nivåerna för att få ett kryssmönster (därför tänkte jag 10 mm järn). Behöver man ens naja ihop armeringen eller kan man bara lägga den på plats?
Så, 100x100 då... suck. Hade hoppats att komma undan lindrigare med knytandet. Iofs kanske jag inte behöver knyta alls om jag förstod det hela rätt. Najningen är väl bara för att hålla grejerna på plats under gjutningen. Jag tänkte använda såna plastdistanser som är 35/45 mm höga och utnyttja de två nivåerna för att få ett kryssmönster (därför tänkte jag 10 mm järn). Behöver man ens naja ihop armeringen eller kan man bara lägga den på plats?
Skulle säga nej. Egentligen borde du kunna lägga bottenlaget åt ena hållet och topplaget åt andra. Armeringen är ju bara för drag/skjuvkrafter, eller?