PBL eller kommunens regler?
Det finns en sida i PBL kunskapsbanken som heter "Bygglovsbefriad komplementbyggnad utanför detaljplan". På denna sida står det följande:
Jag har pratat med stadsbyggnadskontoret och fått verifierat att det inte finns några särskilda områdesbestämmelser där vår fastighet ligger. När jag har frågat dem (två olika handläggare vid två olika tillfällen) om bygglovsbefriade komplementbyggnader och hänvisat till ovanstående sida i kunskapsbanken har de dock blivit förvånade (!), men instämt i min tolkning efter att ha läst igenom sidan.
På kommunens hemsida har jag nu hittat information om "Åtgärder utanför detaljplanelagt område utan bygglov eller anmälan", som beskriver vilka åtgärder som får utföras utan bygglov/anmälan utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse. Regelverket som kommunen beskriver är dock mycket striktare/mer begränsat än det som finns i PBL kunskapsbanken.
Jag har hittills utgått från det som står i PBL kunskapsbanken gäller i vårt fall, men nu är jag osäker. Kan det vara så att kommunen har ett "eget" striktare regelverk, eller har de gjort en feltolkning?
Vår fastighet ligger utanför detaljplan och även utanför sammanhållen bebyggelse, enligt definitionen i kunskapsbanken. På sidan finns också en lista med kriterier som ska vara uppfyllda för att en komplementbyggnad ska vara bygglovsbefriad och min tolkning är att vår fastighet uppfyller alla dessa.
Jag har pratat med stadsbyggnadskontoret och fått verifierat att det inte finns några särskilda områdesbestämmelser där vår fastighet ligger. När jag har frågat dem (två olika handläggare vid två olika tillfällen) om bygglovsbefriade komplementbyggnader och hänvisat till ovanstående sida i kunskapsbanken har de dock blivit förvånade (!), men instämt i min tolkning efter att ha läst igenom sidan.
På kommunens hemsida har jag nu hittat information om "Åtgärder utanför detaljplanelagt område utan bygglov eller anmälan", som beskriver vilka åtgärder som får utföras utan bygglov/anmälan utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse. Regelverket som kommunen beskriver är dock mycket striktare/mer begränsat än det som finns i PBL kunskapsbanken.
Jag har hittills utgått från det som står i PBL kunskapsbanken gäller i vårt fall, men nu är jag osäker. Kan det vara så att kommunen har ett "eget" striktare regelverk, eller har de gjort en feltolkning?
Redigerat:
Klurig fråga! Kommuner får inte ställa högre krav på byggnadsverks tekniska egenskaper än vad som specifieceras i plan- och bygglagen (PBL), men det är ju inte samma sak. Jag är osäker på vad som gäller för lov- och anmälningsfria åtgärder utanför planlagt område. Skickade iväg ett mejl till Boverket och frågade; återkommer om/när de svarar.
Många kommuner har någon form av vägledning vad gäller till- eller komplementbyggnader som kan utföras utan lov under förutsättningarna du nämner. Dessa grundar sig gissningsvis på förarbetena till lagen och rättspraxis för att man som medborgare ska kunna gå på något när man planerar.
Till syvende och sist så blir det upp till de överprövande instanserna att avgöra om t.ex. en tillbyggnad är för stor eller inte om en granne anmäler åtgärden till kommunens tillsynsavdelning.
Till syvende och sist så blir det upp till de överprövande instanserna att avgöra om t.ex. en tillbyggnad är för stor eller inte om en granne anmäler åtgärden till kommunens tillsynsavdelning.
Jo, när det kommer till bedömningar. Nu handlar det dock om, i min mening, tydliga formuleringar som motsäger varandra. Frågan är vad som gäller då.O oxöga skrev:
Ett exempel:
Det står följande i PBL kunskapsbanken:
Det står följande på kommunens sida:
Det är alltså inte tolkningsfrågor utan kommunens regelverk är striktare (mindre tillåtande) på de flesta punkter.
Enklast är nog att höra med kommunen om de lutar sig mot någon dom när det kommer till deras riktlinjer. Pröva mejla Boverket och se om de kanske har kännedom om någon/några relevanta domar på området.M mlindsten skrev:
M mlindsten skrev:
Det är inte alls ovanligt att kommunen tolkar på sitt eget sätt. Det behöver inte betyda att det är rätt.
Har du också kollat vad det står i ÖP för ditt område? Ibland finns en vägledning där till att förstå kommunen.
Därmed inte sagt att de måste ha rätt.
Observera att det är kommunen som bestämmer om det är utanför sammanhållen bebyggelse. Det är lite skillnad om det är inom eller utanför sammanhållen bebyggelse.
Är det en stor kommun, dvs många invånare?
Har du också kollat vad det står i ÖP för ditt område? Ibland finns en vägledning där till att förstå kommunen.
Därmed inte sagt att de måste ha rätt.
Observera att det är kommunen som bestämmer om det är utanför sammanhållen bebyggelse. Det är lite skillnad om det är inom eller utanför sammanhållen bebyggelse.
Är det en stor kommun, dvs många invånare?
I slutänden är det du som måste avgöra om det du ska göra kräver bygglov. Detta innebär att varken boverket eller kommunen kan säga på förhand vad som gäller, utan det kommer slutligen avgöras i en prövning om det reulterar i tillsyn. Kommunen brukar ha egna riktlinjer för att det ska bli enklare. Ofta innehåller dessa riktlinjer specifika mått och liknande som sällan har stöd i lag eller praxis. Fördelen med riktlinjerna är att det är mycket liten risk att kommunen kommer att ingripa om du följer dem. Om du däremot har gott självförtroende att din egen tolkning är mer korrekt kan du förstås chansa att inte följa dem.
Sammanhållen bebyggelse är en tolkningsfråga. Det är inte så lätt att avgöra. I vissa fall det lätt att säga att det inte är sammanhållen bebyggelse i och med att det måste inbegripa minst två tomter. Men på landet är det betydligt svårare.
Men oavsett det kan inte kommunen hitta på egen tolkning av PBL. Vissa saker är bygglovsfritt utanför dp. Så enkelt är det. Vill kommunen ha rätt att kräva bygglov får de göra en dp för området. Eller åtminstone områdesbestämmelser. Som planarkitekt blir jag lite trött. Jönköping är en så pass stor kommun att de borde ha koll.
Inom sammanhållen bebyggelse kan komplementbyggnader omfattas av bygglov. Om de tex är väldigt stora. Det samma kan gälla utanför sammanhållen bebyggelse.
Dessutom kan det finnas tex riksintressen och liknande som gör att bygglov krävs. I Jönköping kan sådant vara aktuellt tex kring Vättern. Jag har inte tittat deras öp. Gör det. Även för värdefull kulturmiljö kan det finnas särskilda bestämmelser.
Det blir ju bara generellt så här. Men jag tolkar dig som att kommunen (vem på kommunen, vilken funktion alltså) tyckte att de skulle tillämpa ett regelverk som inte gäller?
Men oavsett det kan inte kommunen hitta på egen tolkning av PBL. Vissa saker är bygglovsfritt utanför dp. Så enkelt är det. Vill kommunen ha rätt att kräva bygglov får de göra en dp för området. Eller åtminstone områdesbestämmelser. Som planarkitekt blir jag lite trött. Jönköping är en så pass stor kommun att de borde ha koll.
Inom sammanhållen bebyggelse kan komplementbyggnader omfattas av bygglov. Om de tex är väldigt stora. Det samma kan gälla utanför sammanhållen bebyggelse.
Dessutom kan det finnas tex riksintressen och liknande som gör att bygglov krävs. I Jönköping kan sådant vara aktuellt tex kring Vättern. Jag har inte tittat deras öp. Gör det. Även för värdefull kulturmiljö kan det finnas särskilda bestämmelser.
Det blir ju bara generellt så här. Men jag tolkar dig som att kommunen (vem på kommunen, vilken funktion alltså) tyckte att de skulle tillämpa ett regelverk som inte gäller?
Jag har kollat översiktsplanden för området där tomten ligger och ser inte något där som motiverar en "åtstramning" av PBL med avseende på komplementbyggnader. Tomten ligger i bebyggelsezon landsbyggd, tätortsnära friluftsområde och inom riksintresse för framtida järnväg (som täcker ett stort område). Jag hittar inget relevant i beskrivningarna av dessa.Jiji skrev:
Jag har pratat med två olika personer på stadsbyggnadskontoret om detta och båda blev först förvånade över formuleringarna i PBL kunskapsbanken men instämde i min tolkning efter att ha läst på sidan. Senare hittade jag ett regelverk beskrivet på kommunens sida (se länk i första inlägget). Detta regelverk stämmer med vad de båda från stadsbyggnadskontoret sa initialt (innan de läste i kunskapsbanken), men det stämmer inte med regelverket som beskrivs i kunskapsbanken.
Det är därför jag undrar om jag kan ta det lugnt och luta mig mot PBL eller om det är så att kommunen har ett striktare regelverk som jag måste förhålla mig till.
Nej då det var ett helt väntat svar. Boverket vägleder inte enskilda. Och jo kommunen tolkar lagen men de definierar inte lagen, det gör högsta dömande instans.splinter skrev:
Men hur började hela den här frågan?
De flesta hade ju bara byggt i ditt läge.
Lite bakgrund. Vi ska bygga ett nytt bostadshus på en nyligen avstyckad tomt. Vi har även en tanke på att framöver bygga en komplementbyggnad med bland annat dubbelgarage och förråd. I dagsläget har vi dock inte bestämt hur den ska se ut, vad den ska innehålla eller hur stor den ska bli. För att inte förhala processen så vore det därför en fördel för oss att inte ta med den här byggnaden i ansökan om bygglov för bostadshuset.
När jag läser PBL kunskapsbanken så tycker jag att det är tydligt att vi kan uppföra den här komplementbyggnaden utan bygglov och utan anmälan i framtiden. Där står bland annat följande angående storleken:
Enligt regelverket på kommunens sida så kommer byggnaden att kräva bygglov (eftersom den sannolikt kommer att bli större än 50 m²). De skriver följande angående storleken:
Om vi kommer att behöva bygglov för komplementbyggnaden när det blir aktuellt så kanske vi ska försöka få med den i bygglovsansökan redan nu, med allt vad det innebär. Därav min fråga ... och dessutom tycker jag det är intressant att veta vad som faktiskt gäller.
Aha. Det finns alltså inte någon huvudbyggnaden nu.
Om ni lägger in garaget i bygglovet så har ni ju i of säkrat den byggnaden. Det är kanske inte så dumt. Speciellt om ni behöver lån och även ur försäkringssynpunkt. Då kan ni ju i lugn och ro bygga andra bygglovabefriade komplement byggnader sen.
Jag tycker att kommunen tolkar PBL fel men frågan är ju hur mycket man orkar krångla. Och ni kommer nog ändå att behöva redovisa infart och uppställning för bil.
För länge sedan när jag jobbade i en annan kommun hade jag en hel del samtal från försäkringsbolag angående att byggnader som var under uppförande eller helt nyuppförda skulle försäkrad och då var det tydligt att det var bra om det fanns bygglov. Men det är länge sen och synen kan ha förändrats.
Om ni lägger in garaget i bygglovet så har ni ju i of säkrat den byggnaden. Det är kanske inte så dumt. Speciellt om ni behöver lån och även ur försäkringssynpunkt. Då kan ni ju i lugn och ro bygga andra bygglovabefriade komplement byggnader sen.
Jag tycker att kommunen tolkar PBL fel men frågan är ju hur mycket man orkar krångla. Och ni kommer nog ändå att behöva redovisa infart och uppställning för bil.
För länge sedan när jag jobbade i en annan kommun hade jag en hel del samtal från försäkringsbolag angående att byggnader som var under uppförande eller helt nyuppförda skulle försäkrad och då var det tydligt att det var bra om det fanns bygglov. Men det är länge sen och synen kan ha förändrats.
