7 079 läst ·
11 svar
7k läst
11 svar
Pantbrev, byggkreditiv, lagfart
Ny på forumet så jag ber om ursäkt i fall ämnet hamnade i fel underrubrik!
Jag har dock sökt och läst en del här på forumet men inte riktigt hittat svar på våra frågor. Vi funderar över hur man mest lönsamt bygger nytt på en obebyggd lantbrukstomt som ska styckas av.
För det första, lagfartens kostnad beräknas på vad tomten köps för väl? Eftersom man betalar den inom 3 månader efter köp (=inget hunnits bygga). Men från när "i köpet" börjar de 3 månaderna räknas? Vår mäklare har förklarat det som så att när säljaren fått positivt förhandsbesked kan vi skriva kontrakt och betala handpenning samt söka eget bygglov, och säljaren kan söka avstyckning. När vårt bygglov gått igenom och säljarens avstyckning är klar så kan köpet fullbordas och köpeskillingen betalas. Är det härifrån de 3 månaderna ang lagfart börjar räknas?
Ang pantbrev och avstyckning. Om säljaren har pantbrev uttagna på "hela" tomten, vad händer när säljaren styckar av en mindre del som tomt till oss? Kommer vår tomt vara helt fri från pantbrev eller kommer en mindre summa vara kvar som uttaget pantbrev? Är detta något man som köpare kan påverka?
Ang pantbrev och befintliga huslån. Har man ex köpt pantbrev för ett fullt belånat hus och sedan, längre fram i tiden betalat av halva lånet, kan man då ta lån på husets fulla värde igen utan att behöva köpa pantbrev för "den nya lånedelen" eller måste man alltid köpa pantbrev om man vill höja sitt befintliga huslån? Spelar det någon roll vilken bank man har eller vad man har för avtal med banken?
Ang byggkreditiv. Jag har förstått det som att byggkreditiven är lite dyrare lån (högre ränta) genrellt eftersom man inte har någon byggnad på fastigheten att låna på, stämmer det? Är det i sådana fall lämpligare att ta fullt lån till köpeskillingen för fastigheten om det är en tomt och sedan bygga för sina konta pengar, istället för att betala köpeskillingen kontant och sedan behöva ta ett byggkreditivlån? För man kan inte belåna en obebyggd fastighet eller?
Ursäkta längden på inlägget, hoppas ni inte redan diskuterat allt för mycket av mina frågor trots att jag försökt läsa mig till det :blushing:
Jag har dock sökt och läst en del här på forumet men inte riktigt hittat svar på våra frågor. Vi funderar över hur man mest lönsamt bygger nytt på en obebyggd lantbrukstomt som ska styckas av.
För det första, lagfartens kostnad beräknas på vad tomten köps för väl? Eftersom man betalar den inom 3 månader efter köp (=inget hunnits bygga). Men från när "i köpet" börjar de 3 månaderna räknas? Vår mäklare har förklarat det som så att när säljaren fått positivt förhandsbesked kan vi skriva kontrakt och betala handpenning samt söka eget bygglov, och säljaren kan söka avstyckning. När vårt bygglov gått igenom och säljarens avstyckning är klar så kan köpet fullbordas och köpeskillingen betalas. Är det härifrån de 3 månaderna ang lagfart börjar räknas?
Ang pantbrev och avstyckning. Om säljaren har pantbrev uttagna på "hela" tomten, vad händer när säljaren styckar av en mindre del som tomt till oss? Kommer vår tomt vara helt fri från pantbrev eller kommer en mindre summa vara kvar som uttaget pantbrev? Är detta något man som köpare kan påverka?
Ang pantbrev och befintliga huslån. Har man ex köpt pantbrev för ett fullt belånat hus och sedan, längre fram i tiden betalat av halva lånet, kan man då ta lån på husets fulla värde igen utan att behöva köpa pantbrev för "den nya lånedelen" eller måste man alltid köpa pantbrev om man vill höja sitt befintliga huslån? Spelar det någon roll vilken bank man har eller vad man har för avtal med banken?
Ang byggkreditiv. Jag har förstått det som att byggkreditiven är lite dyrare lån (högre ränta) genrellt eftersom man inte har någon byggnad på fastigheten att låna på, stämmer det? Är det i sådana fall lämpligare att ta fullt lån till köpeskillingen för fastigheten om det är en tomt och sedan bygga för sina konta pengar, istället för att betala köpeskillingen kontant och sedan behöva ta ett byggkreditivlån? För man kan inte belåna en obebyggd fastighet eller?
Ursäkta längden på inlägget, hoppas ni inte redan diskuterat allt för mycket av mina frågor trots att jag försökt läsa mig till det :blushing:
Redigerat:
1) Lagfartens kostnadbaseras på den kostnad för fastigheten som står i köpebrevet/köpekontraktet.
2) När lantmätaren delar upp fastighente och styckar av din, så ordnar de att pantbrevet hamnar på rätt "sida". Om inte automatiskt så på begäran.
3) Du behöver inte köpa nya pantbrev. Banken vill gärna ha ett helt pantbrev, så har du bara ett stort så kommer du nog behöva ha alla lån i samma bank. Det går att ta ut flera pantbrev på olika belopp redan från början.
4) Jag tror banken gör den bedömningen bäst.
2) När lantmätaren delar upp fastighente och styckar av din, så ordnar de att pantbrevet hamnar på rätt "sida". Om inte automatiskt så på begäran.
3) Du behöver inte köpa nya pantbrev. Banken vill gärna ha ett helt pantbrev, så har du bara ett stort så kommer du nog behöva ha alla lån i samma bank. Det går att ta ut flera pantbrev på olika belopp redan från början.
4) Jag tror banken gör den bedömningen bäst.
inte lantmäteriet som bestämmer var pantbreven ska vara.. det gör din bank i samråd med dig.
sen angående byggkreditiv så är det helt och hållet vad du förhandlar med just din bank. vi fick kvartalsränta och bra ränta på det. sen fördelen med byggkreditivet är ju att du betalar bara ränta för de pengarna som är använda. inte hela beloppet med en gång som ett vanligt lån.
sen angående byggkreditiv så är det helt och hållet vad du förhandlar med just din bank. vi fick kvartalsränta och bra ränta på det. sen fördelen med byggkreditivet är ju att du betalar bara ränta för de pengarna som är använda. inte hela beloppet med en gång som ett vanligt lån.
behövs alltid pantbrev om du belånar en bostad.. ägaren till tomten bestämmer var pantbreven skall vara, tillsammans med ev bank. och du säljer ju inte tomten förens den är delad, alltså bestämmer du var pantbreven skall vara.
När vi köpte vår tomt fanns det pantbrev på 2,2 miljoner som ursprungligen var tänkt att delas upp på vår och den andra delen som också skulle säljas. Men sedan så tyckte säljaren att det verkade så jobbigt att hålla på och dela upp det så då fick alla ligga kvar på våran istället. Att de låg på vår är för att det är den som är stamfastigheten.fidelie skrev:
Klicka här för att svara