Påla med j-vägsräls?
Hej, jag undrar om ngn har erfarenheter med att låta en grävmaskin trycka ner järnvägsräls som svetsas ihop.
Finns det max djup att beakta?
Annat viktigt innan jag går vidare?
Vi har behov för 37 pålar djup ca 10m. För en platta som det skall byggas 1-1/2 planshus på.
Finns det max djup att beakta?
Annat viktigt innan jag går vidare?
Vi har behov för 37 pålar djup ca 10m. För en platta som det skall byggas 1-1/2 planshus på.
Jag är absolut ingen expert på det här. Men järnvägsrälls har jag sett användas vid flera byggen, även stora "seriösa".
Däremot har jag aldrig sett pålning med grävskopa, det brukar vara en pålningsmaskin som slår ned dom. Jag har sett litet nogrannare hur dom gjorde på ett bygge, där stog dom med en tumstock och granskade hur mycket pålen sjönk på de sista slagen, och efter ca 10 "sista slag" verkade dom nöjda.
En grävskopa kan ju bara trycka så mycket den orkar, det måste vara svårt att veta om pålen skulle kunna komma ned lite till. Men som sagt jag är amatör på detta. I det fallet jag såg tummstocken så pålade dom 40-50m. Och det var i det fallet betongpålar.
Däremot har jag aldrig sett pålning med grävskopa, det brukar vara en pålningsmaskin som slår ned dom. Jag har sett litet nogrannare hur dom gjorde på ett bygge, där stog dom med en tumstock och granskade hur mycket pålen sjönk på de sista slagen, och efter ca 10 "sista slag" verkade dom nöjda.
En grävskopa kan ju bara trycka så mycket den orkar, det måste vara svårt att veta om pålen skulle kunna komma ned lite till. Men som sagt jag är amatör på detta. I det fallet jag såg tummstocken så pålade dom 40-50m. Och det var i det fallet betongpålar.
Jag har varit med om pålning med järnvägsräls och grävmaskin. Pålningen gjordes på ett större sågverk, både för maskinfundament och byggnader (virkestorkar), alltså rejält mycket större påkänningar än ett bostadshus.
Har för mig att maxlängden på pålarna då blev ca 6m, så det behövdes ingen skarvning, men skulle det behövas är det svetsning som gäller. Ett alternativ är att försöka använda tillräckligt långa rälsbitar
Rälsbitarna hanterades med en hjullastare med "snabel" och knackades ner med grävmaskin ~20ton. Grävmaskinen hade inga problem alls att knacka ner pålarna i marken.
Är det riktigt mjukt räcker det med att trycka. Blir det hårdare lyfter grävmaskinen skopan några dm och "hamrar" på pålen. Används förmycket våld går "pålen" av pga järnvägsräls är ett väldigt sprött material.
Går man på en sten är bara att lyfta upp pålen och börja om i ett nytt hål.
På den mark vi pålade blev det "tvärstummt" när pålen nådde fast mark. Behövdes ingen mätning för att konstatera när det var klart.
Pålarna sattes "parvis" med ca 40-50cm mellanrum och kapades till rätt höjd. Sedan svetsades en kort rälsstump på de två pålarna som bildade ett "pålhuvud" (som sedan blev ingjutet) i sulan.
En grävmaskinist lär sig metoden efter några pålar.
För att skydda skopan på grävmaskinen tillverkades en speciell "pålningshatt" som kunde träs på rälsens topp. Den gjordes av en tjock stålplatta 20-30mm Hardoxplåt och med styrningar för att den skulle ligga kvar på rälstoppen.
"Rälsmetoden" är en användbar och billig variant av pålning helt enkelt. Tyvärr vet jag inget om lämpligt maxdjup för denna typ av pålning.
För att jobba effektivt krävs alltså en grävmaskin, en hjullastare, en smed och minst en hantlangare.
Jag har ev några analoga bilder på detta någonstans....
Har för mig att maxlängden på pålarna då blev ca 6m, så det behövdes ingen skarvning, men skulle det behövas är det svetsning som gäller. Ett alternativ är att försöka använda tillräckligt långa rälsbitar
Rälsbitarna hanterades med en hjullastare med "snabel" och knackades ner med grävmaskin ~20ton. Grävmaskinen hade inga problem alls att knacka ner pålarna i marken.
Är det riktigt mjukt räcker det med att trycka. Blir det hårdare lyfter grävmaskinen skopan några dm och "hamrar" på pålen. Används förmycket våld går "pålen" av pga järnvägsräls är ett väldigt sprött material.
Går man på en sten är bara att lyfta upp pålen och börja om i ett nytt hål.
På den mark vi pålade blev det "tvärstummt" när pålen nådde fast mark. Behövdes ingen mätning för att konstatera när det var klart.
Pålarna sattes "parvis" med ca 40-50cm mellanrum och kapades till rätt höjd. Sedan svetsades en kort rälsstump på de två pålarna som bildade ett "pålhuvud" (som sedan blev ingjutet) i sulan.
En grävmaskinist lär sig metoden efter några pålar.
För att skydda skopan på grävmaskinen tillverkades en speciell "pålningshatt" som kunde träs på rälsens topp. Den gjordes av en tjock stålplatta 20-30mm Hardoxplåt och med styrningar för att den skulle ligga kvar på rälstoppen.
"Rälsmetoden" är en användbar och billig variant av pålning helt enkelt. Tyvärr vet jag inget om lämpligt maxdjup för denna typ av pålning.
För att jobba effektivt krävs alltså en grävmaskin, en hjullastare, en smed och minst en hantlangare.
Jag har ev några analoga bilder på detta någonstans....
Jag vill bara påpeka att pålning bör föregås av ett samtal med en kunnig person. Olika typer av underlag kräver olika typer av pålning.
När man pålar med järnvägsräls förutsätter detta att man pålar mot fast berggrund. Beroende på omgivande mark kan man förlänga järnvägsrälsen.
Om man bygger på exempelvis lera eller porös morän kan kalkpålar vara tillräckligt eller så får man använda kohesionspålar. Till detta duger inte järnvägsräls!
Språka med er geotekniker vad han förespråkar för pålning och på villka avstånd.
När man pålar med järnvägsräls förutsätter detta att man pålar mot fast berggrund. Beroende på omgivande mark kan man förlänga järnvägsrälsen.
Om man bygger på exempelvis lera eller porös morän kan kalkpålar vara tillräckligt eller så får man använda kohesionspålar. Till detta duger inte järnvägsräls!
Språka med er geotekniker vad han förespråkar för pålning och på villka avstånd.
Vi pålade för ett 1,5 planshus på lermark med 3-8 m till berg. Vi valde rostfria rörpålar. Kostnaden var ganska rimlig, 30 000 kr för 17 pålar. Det kändes inte motiverat att ev komma billigare undan med räls. Räls tål ju inte lika stor last per påle och dessutom rostar dom. Räls har visserligen tjockt gods men till slut rostar det nog igenom ändå. För framtiden känns det rätt att ha kvalitetstestade rostfria pålar.
MInD: Stark ståndpunkt utan förklaring....
Har du fått ett räls på tån?
Har du fått ett räls på tån?
