14 599 läst ·
42 svar
15k läst
42 svar
Överklagan bygglov enligt detaljplan
Vilka kostnader handlar det om?B b50gud skrev:
Bygglovskostnader annat små skit som komunen tar betalt för heller gäller det material/arbete/etc med?
K kuben49 skrev:Jag har följt den här sidan under ett år och lärt mig mycket om diverse från alla inlägg
Nu har vi kommit till en punkt i vårt husbygge där vi behöver lite råd.
För vår tomt finns detaljplan och vi har fått bygglov för ett detaljplansenligt hus utan mindre avvikelser. Våra grannar har dock valt att överklaga till Länsstyrelsen och menar att kommunens beräkningar är felaktiga.
Så nu undrar jag:
Vad har ni för erfarenheter av överklagande av detaljenligt hus?
Hur lång till tar processen hos Länsstyrelse samt Mark & miljödomstol?
För att ta ställning till om vi vågar börja eller inte skulle vi vilja får en sakkunnig bedömning på bygglovet och överklaganden i förhållande till detaljplan. Vart vänder man sig då, Jurist eller Bygglovsarkitekt? Kom gärna med tips.
När måste man använda beräkningsgrundande fasad och när kan man åberopa höjd gentemot medelmarknivån då?elpaco skrev:
”Av Boverkets allmänna råd framgår att det vid beräkning av byggnadshöjd bör fastslås en beräkningsgrundande fasad. I första hand bör detta vara ena långsidan eftersom en byggnad av traditionell typ med tak, som från byggnadens långsidor reser sig mot en takås, har gavlar som inte påverkar höjdmåttet.Apr 27, 2016
Dom: P 8739-15 - Mark- och miljööverdomstolen”
Sök: Länk
Inför mitt bygge frågad jag en bygglovshandläggare när kommunen hade öppet hus, om det skulle vara nåt problem att rita och göra som jag hade tänkt. Fylla upp och höja huset. Och jag fick till svar att det inte alls skulle vara några problem. Tvärt om pekade hon på flera prejurdicerande(?) fall där detta godkännts i kommunen trots grannars överklagan.
Moderator
· Stockholm
· 57 891 inlägg
Medelmarknivån bestämmer från vilken markhöjd man skall mäta. Men olika fasadsidor är olika höga.
Ok.... i mina planbestämelser står max 8.5m till nock och max 6.5m byggnadshöjd.
Jag utnyttjar både till max mätt från medelmarknivån.
Mätt från marknivån på just framsidan så får man lägga på 1m minst.
Hade framsidans fasad ansetts beräkningsgrundande så hade jag alltså kunnat fått ett avslag på bygglovsansökan?
Jag utnyttjar både till max mätt från medelmarknivån.
Mätt från marknivån på just framsidan så får man lägga på 1m minst.
Hade framsidans fasad ansetts beräkningsgrundande så hade jag alltså kunnat fått ett avslag på bygglovsansökan?
Mina planer är ganska nya och där står nockhöjd med.harry73 skrev:
Men jag vet att ibland anges inte max nockhöjd utan bara byggnadshöjd och max taklutning så båda finns.
Finns även riktigt gamla planer där nockhöjd saknas.
Hur menar du att man använder dem vid olika fall? Marknivån är den lägre punkten, beräkningsgrundande fasad avgör den övre.Huddingebo skrev:
När måste man använda beräkningsgrundande fasad och när kan man åberopa höjd gentemot medelmarknivån då?
Inför mitt bygge frågad jag en bygglovshandläggare när kommunen hade öppet hus, om det skulle vara nåt problem att rita och göra som jag hade tänkt. Fylla upp och höja huset. Och jag fick till svar att det inte alls skulle vara några problem. Tvärt om pekade hon på flera prejurdicerande(?) fall där detta godkännts i kommunen trots grannars överklagan.
Jag kanske inte förstår det rätt, eller missförstår.
Men vad mäter man ut nockhöjden och byggnadshöjden ifrån? De höjder som man ofta måste hålla sig under vid ett bygglov?
Men vad mäter man ut nockhöjden och byggnadshöjden ifrån? De höjder som man ofta måste hålla sig under vid ett bygglov?
Moderator
· Stockholm
· 57 891 inlägg
Det är relativt ovanligt att nockhöjd anges i en detaljplan. Det brukar bara vara byggnadshöjden (och ev. takvinkel).
Byggnadshöjden gäller då för den beräkningsgrundande fasaden, oftast fasaden mot gatan. Men reglerna kan vara snåriga att tolka,
Byggnadshöjden gäller då för den beräkningsgrundande fasaden, oftast fasaden mot gatan. Men reglerna kan vara snåriga att tolka,
Ok, här i Stockholm är det iaf i 50% av fallen som max nockhöjd anges där jag har läst.
Tex där jag bor, detaljplan från 2012.
Och i den och på kommunens hemsida ger 0 träffar på beräkningsgrundande fasad.
Jag har faktiskt aldrig hört talas om det vilket jag tycker är konstigt.
Däremot så har hus här i området använt sig av måttsättning till nockhöjd och/eller till max bygnadshöjd som angetts ifrån medelmarknivån.
Och i mitt fall och i de andra jag känner till så är en av sidorna ca 1m högre än de andra, oftast framsidan eftersom marken är kuperad. Jag får ha 8,5m till nock men på framsidan har jag 9,5m och detta gick rakt igenom alla instanser på bygglovskontoret och utan att någon granne klagade.
Tex där jag bor, detaljplan från 2012.
Och i den och på kommunens hemsida ger 0 träffar på beräkningsgrundande fasad.
Jag har faktiskt aldrig hört talas om det vilket jag tycker är konstigt.
Däremot så har hus här i området använt sig av måttsättning till nockhöjd och/eller till max bygnadshöjd som angetts ifrån medelmarknivån.
Och i mitt fall och i de andra jag känner till så är en av sidorna ca 1m högre än de andra, oftast framsidan eftersom marken är kuperad. Jag får ha 8,5m till nock men på framsidan har jag 9,5m och detta gick rakt igenom alla instanser på bygglovskontoret och utan att någon granne klagade.
Gammal tråd,M MetteKson skrev:
Publikationen går att ladda ned som pdf utan kostnad här:Systemet för mätning och beräkning av byggnadshöjd och våningsantal ger upphov till stora bekymmer i såväl kommuner och på länsstyrelser som i domstolar, vilket avspeglas genom den närmast oöverskådliga rättspraxis som finns. Det finns ett otal domar där byggnadshöjden varit tvistefrågan, och det är mycket sällan generella slutsatser kan dras. Istället visar rättspraxis på stor splittring och förvirring i den beräkning som sker i byggnadsnämnder, länsstyrelser och domstolar. Ofta kommer de fram till helt olika mätresultat.
https://www.boverket.se/sv/om-bover...d-totalhojd-vind-suterrangvaning-och-kallare/
Klicka här för att svara
