Tack så mycket, väldigt mycket information nu, det tackar jag för. Det verkar ju inte vara en alldeles lätt situation. Senaste input från mäklaren är att så länge inte banken klagar så kan vi köpa huset på utsatt datum genom dödsboet så vitt jag förstod, det som inte kan gå igenom är att vi inte kan få lagfart då den av någon anledning först måste arvsskiftas till makan, sen skrivas över på oss.

Det med dolda fel är också intressant, vem ansvarar för det? Nu oroar vi kanske inte oss jättemycket för det då det inte gäller ett permanentboende i mångmiljonklassen men ändå.

Försäkringen bör kanske kollas upp med, upphör den gälla då försäkringstagaren avlider? Även om premien är betald så hjälper kanske inte det, dödsboet måste kanske teckna en försäkring för kommande veckor.
 
T
Då maken nu har avlidit och makan lever kan arvet skiftas snabbt, det är viktigt att dom snor på för Tingsrätterna är hopplösa under semestertider. Viktigt att kolla är ev barn och ev testamente och tidigare generalfullmakt.

MEN, om nu denna avlidna make råkar ha ett "särkullbarn" (barn från tidigare äktenskap/sammanboende) är lagen så konstruerad att särkullbarnet då i och med makens bortgång har laga rätt att få ut sin arvsdel direkt och inte vänta på att makan går bort, och då fördröjs processen väsentligt, speciellt om nu släkten m.m börjar träta.

Kolla upp så mycket som du kan och sätt press på mäklaren, efter midsommar är det svårt att få några papper ordnade fram tills slutet av augusti pga semestrar. Sen finns det ev risk att anhöriga kan tycka att visssa detaljer tillhör dom från huset, som egentligen tillhör huset vid försäljningen.

Bättre att förekomma än förkommas.
 
När en person avlider övertar hans dödsbo alla skulder, tillgångar och avtal (om t.ex. hemförsäkring). Dödsboet är en "juridisk person" (ungefär som en sorts enkelt bolag) med samma organisationsnummer som den avlidnes personnummer.  

Dödsboet är skyldigt att deklarera inkomster och förmögenhet.  Om de så vill - och kommer överens - kan dödsboets delägare fortsätta sköta sitt arv gemensamt så länge som helst.  Ett dödsbo kan vara arbetsgivare, driva företag och äga fastigheter.  Man kan stämma ett dödsbo.  Man kan begära det i konkurs, och dödsbodelägare har isåfall samma personliga ansvar som aktieägare (alltså endast sin lott i boet).

Dödsboet är skyldigt att senast tre månader efter dödsfallet lämna in bouppteckning till skattemyndighet.  Sedan kan delägarna när som helst genomföra arvskifte.  I och med detta upplöses dödsboet (försvinner som juridiskt person).  Man "ärver" inget juridiskt ansvar eller några skulder.   Hittar du dolda fel efter arvskifte finns alltså ingen du kan kräva pengar av.  Dessförinnan kan du stämma dödsboet.
 
inte kan få lagfart då den av någon anledning först måste arvsskiftas till makan, sen skrivas över på oss.
.

Det där låter skumt. Kolla snarast med advokat. Om ni inte får lagfart så är huset heller inte ert. Finns absolut ingen anledning att betala för ett hus om ni inte kan få lagfart. Ni får problem med belåning (fast rätt bank kan säkert hjälpa er, sämre förhandlingsläge). Den där formuleringen känner jag igen, både från min närhet och från en annan tråd här för inte så länge sedan. Den i bekanstskapskretsen som drabbaades väntar fortfarande efter 1,5 år på att få sitt hus (skillnaden var att där var det ett dödbo redan från början, problemet var känt).

Se till att affären avslutas precis som det var tänkt Ni skall inte "drabbas" av att säljaren avlidit.

I mina öron finns det ingen anledning till att först skifta och sedan sälja, det var nog en finess förr när vi hade arsskatt, men nu tror jag inte att det spelar någon roll i vilken ordning man gör det.

Edit: När jag tänker på det så kanske det finns en finess för er: Om ni inte köper det va dödsboet utan av en arvinge, så kanske de ev. dolda felen fixar sig. Dvs så ikläder sig ju arvingen ansvaret, det är ju arvingen som säljer. Men kolla det där NOGA.
 
Ja vilken soppa det blev, min fråga har nu varit och vänt hos en bekant till familjen som är jurist och mäklare, hans råd var att genomföra affären som tänkt och att dödsboet skriver under de sista handlingarna men med den skillnaden att banken upprättar ett spärrat konto dit köpeskillingen hamnar och att det skrivs ett separat avtal om att pengarna inte tillfaller säljaren förrän vi har fått lagfarten, om det inte löses inom "rimlig" tid återgår allting. Detta tycker jag låter rimligt.

Så om jag har förstått det rätt så kan dödsboet mycket väl sälja oss fastigheten, för den har det övertagit av den avlidne, däremot har dödsboet inte lagfart utan lagfarten måste först registreras in och så som mäklaren tänker är att den sen skall skiftas till makan för att sen skrivas över på oss. Varför kan inte lagfarten registreras direkt på dodsboet och sen på oss, hade inte det varit enklare?

Det enda "bensäkra" alternativet är ju att riva upp kontraktet, låta allt ha sin gång och låta säljarna återkomma och "sälja om" huset till oss när det ägs helt och hållet av makan, och blir det av någon anledning inte av så får det så vara. Problemet är att då är sommaren över och då är det inte jätteintressant längre för oss. Jag vet också att detta inte är ett alternativ för de anhöriga då de mer än gärna hade blivit av med kåken illa kvickt då de har nu har andra "viktigare" saker att tänka på.
 
Ok, det låter iofs rimligt att det inte går att registrera om på er förrän den först blivit bortregistrerad från den avlidne, om nu en jurist också tycker det låter rätt. Tanken med spärrkonto kan säkert också vara bra.

Blir bara lite konfunderad, det låter som den avlidne säljaren har en maka? Vem har skrivit under köpekontraktet? En fastighet kan man normalt inte sälja själv om man är gift.
 
hempularen skrev:
En fastighet kan man normalt inte sälja själv om man är gift.
Hmm, ok, maken (den avlidne) är ensam registrerad på lagfarten enligt papperna från t.ex. lantmäteriet (fortfarande samma ägare sedan byggåret 1970). Så du menar att man som gift inte kan äga (och sälja) en fastighet själv? Isåfall måste det ju vara fel någonstans, eller så förutsätter jag bara att de är gifta, och är de inte det så blir det ju kanske en annan situation.
 
Åter en poäng till Hempularen!  Jag förutsätter givetvis att makan redan undertecknat sitt godkännande på köpavtalet.  I annat fall är mäklaren milt sagt illa påläst...
;)

För att bena ut det hela grundligt:  MMR har inte köpt fastigheten av ett dödsbo (juridisk person), utan av en fysisk, numera avliden person (och hans maka?).

För att begära lagfart lämnar man till inskrivningsmyndigheten in original plus kopia av köpebrevet eller annan handling som visar att personnummer ägaren A överlåter fastighetsbeteckningen 1:1, Kommunen K till personnummer köparen B för totala köpeskilling X kronor.  Köpet ska vara daterat och handlingen bevittnad.  

That´s it!  Mer än så behöver man inte prestera för att få lagfart. Denna handling är i MMR:s fall redan upprättad.  Visserligen kanske en osäker mäklare försöker "tjuvhålla" på köpebrevets original.  Men i så fall kan MMR hänvisa till Jordabalken 4 kap -

"13 § Underlåter säljaren utan skäl att avträda fastigheten i rätt tid, skall han ersätta köparen dennes skada. Köparen får även häva köpet, om dröjsmålet är av väsentlig betydelse. Lag (1990:936).

14 §  Undandrager sig säljaren utan skäl att enligt föreskrift i köpehandling medverka till upprättande av köpebrev eller annan ytterligare köpehandling angående förvärvet eller att fullgöra annat som ankommer på honom för att bereda köparen möjlighet till lagfart, äger 13 § motsvarande tillämpning."
 
Som sagt ytterligare en sak att kontrollera, för om hustrun (om det nu är så) inte har godkänt försäljningen så (tror jag) är inte köpekontraktet giltigt. I det läget har mäklaren begått ett mycket grovt fel (i princip skäl för avregistrering). Det är dock inte alls ovanligt att mäklare missar sådant så lita för guds skull inte på att mäklaren har koll på läget.

Jag skulle föreslå att du kontaktar villaägarförbundet, de ger gratis juridisk rådgivning (medlem kan man bli samtidigt som man ringer), och de är experter på sådana här saker. För om det är som Billy baver säger så skall inte lagfarten behöva fördröjas.

 
billy_baver skrev:
Åter en poäng till Hempularen! Jag förutsätter givetvis att makan redan undertecknat sitt godkännande på köpavtalet. I annat fall är mäklaren milt sagt illa påläst...
Makan har inte undertecknat någonting utan endast maken (den registrerade ägaren till fastigheten, det finns bara hans namn i de papper jag sett, dvs köpekontrakt och fastighetsinfo från lantmäteriet), nu kan jag som sagt inte svära på att de är gifta men någon form av bättre hälft finns altså och mäklaren har klart refererat till säljarens "fru".

EDIT: Tittar jag i köpekontraktet så ser jag att det på sista sidan står under säljare och dess underskrift "Godkännes: (make/maka/sambo)" och sen inte mer, altså inget namn eller underskrift heller ingen linje eller utrymme för detta. Kan fullmakten redan innehålla hennes namnteckning kanske.

billy_baver skrev:
För att bena ut det hela grundligt: MMR har inte köpt fastigheten av ett dödsbo (juridisk person), utan av en fysisk, numera avliden person (och hans maka?
billy_baver skrev:
För att begära lagfart lämnar man till inskrivningsmyndigheten in original plus kopia av köpebrevet eller annan handling som visar att personnummer ägaren A överlåter fastighetsbeteckningen 1:1, Kommunen K till personnummer köparen B för totala köpeskilling X kronor. Köpet ska vara daterat och handlingen bevittnad.
billy_baver skrev:
That´s it! Mer än så behöver man inte prestera för att få lagfart. Denna handling är i MMR:s fall redan upprättad.
Både ja och nej, fastigheten är inte köpt i ordets rätta bemärkelse, det finns inget köpebrev endast ett köpekontrakt tillsammans med erlagd handpenning.
 
Kan fullmakten redan innehålla hennes namnteckning kanske.  
Jag tror att i så fall så skulle fullmaktshavaren ha skrivit på den raden också, nånting i stil med "enl fullmakt".

Också lite förvånad, om jag förstår dig rätt så har ni ingen kopia av fullmakten? Det borde ni ha.

Nu skall man ju inte måla f..n på väggen. Troligen så är det inga problem, men i en fastighetsaffär så är det oftast dels väldigt mycket pengar inblandade (mer än man har råd att förlora), dels en del "konstiga regler", detta gör  att det är viktigt att allt sköts helt korrekt. Då blir allt mycket enklare. Mäklaren har uppenbart antingen inte koll på läget, eller så är det ngt skumt på gång.

Att ni har fått skriva på köpeavtalet utan att motparten presterat sina signaturer är ett grovt fel (om det nu ligger till så som det verkar med "frun"). För iom att ni har skrivit på avtalet så är ni bundna till köpet. Säljaren däremot är helt fri att leta andra köpare som kanske vill betala mer, eller helt enkelt ångra sig och behålla huset. Iom att frun ej skrivit på så är säljaren fortfarande helt fri att fundera på vem han vill sälja till.

För er har kontraktet inget värde, säljaren däremot har full valfrihet.
 
Idag skall jag först ringa till banken för att se hur de ställer sig till det hela, framförallt möjligheten till lösningen med ett spärrat konto. Sen skall jag kontakta mäklaren igen och skall då passa på att kontrollera hur det står till med frugans namnteckning, om den finns och isåfall var. Nä vi fick ingen kopia på fullmakten, alla andra papper har jag fått.

EDIT: har fortsatt mitt egna letande, kan det vara så att det skiljer sig angående makans godkännande då det är ett fritidhus? Följande hittade jag (tagit ur Per Isacsons bostadsrättsbok) och gäller visserligen för en bostadsrätt, men det kanske inte är någon skillnad:

Om bostadsrätten däremot inte utgör makarnas gemensamma bostad så kan den, eftersom bostadsrätt är lös egendom, säljas av den make som ensamt äger den. Detta gäller oavsett om bostadsrätten utgör giftorättsgods eller är enskild egendom.

Ett senare stycke som hanterar sambogodkännande:

Även ett samboförhållande innebär att en överlåtelse måste godkännas av bägge de sammanboende, även om lägenheten ägs av endast en av dem och t.o.m. kan vara dennes enskilda egendom. Detta gäller dock endast om lägenheten utgör de bägge sammanboendes gemensamma bostad

Kan det vara så att maken ensam kan sälja huset då det inte utgör deras gemensamma permanenta bostad?

Följande från äktenskapslagen:

Därför får den make som äger bostaden och bohaget inte utan den andra makens samtycke sälja eller på annat sätt överlåta egendom som är avsedd att enbart eller huvudsakligen användas som familjens hem eller sådan lös egendom som hör till bostaden.

EDIT2: OK, hittade följande på nätet som svar på frågan om en make kan sälja ett fritidshus utan makans godkännande då det inte utgör gemensam bostad i ordets rätta bemärkelse:

Om man äger fast egendom, även om det inte är gemensam bostad, så får man inte sälja osv. i det fall egendomen är giftorättsgods. Det avgörande här är alltså om ni har äktenskapsförord eller om ni på annat sätt har avtalat att fritidshuset inte ska vara giftorättsgods.

http://www.house4sale.se/juridik/overlatelse/overlatelse.htm

Vilket innebär att fast egendom inte omfattas av samma regler som en bostadsrätt t.ex., så antingen har mäklaren gjort sin läxa (och kontrollerat att det inte är giftorättsgods) eller så har hon gjort en felaktig bedömning så vitt jag kan se, och då är kontraktet ogiltigt.

Detta diskuterades också här med samma utgång, fritidshuset är fast egendom som måste godkännas av båda parter såvida det inte finns ett äktenskapsförord:

http://www.byggahus.se/cgi-bin/yabb/YaBB.pl?board=Juridik;action=display;num=1116482516
 
Det kan mycket väl vara så som du skriver. Jag hade tänkt lägga till i mitt förra inlägg något i stil med att makans godkännande behövs i normalfall, men att det säkert finns undantag. I så fall återstår ju bara frågan om hur säker du kan vara på att detta inte är deras bostad (och hur säker kan mäklaren vara på det), dvs om frågan kommer upp: Kan ni då strikt bevisa att det inte är fråga om deras bostad?  Om det är så att makans godkänannde inte behövs av detta skäl eller av annat skäl så borde mäklaren ha klargjort detta vid kontraktskrivningen, det är inget som du skall behöva spana fram på egen hand. Vad gäller sannolikheten för att detta skall bli ett problem: Tänk dig läget att diverse strul gör att ni inte kan få lagfart förrän om 2 år, antag att änkan också avlider under denna tid, kvar finns andra arvingar som kanske inte alls har samm ansvarskänsla för det ingågna avtalet som är av tveksam formell status. Antag att huspriserna går upp med 20% under tiden. Kan någon då bli frestad att hävda att ert köpeavtal är ogiltigt. Vid det laget har ni kanske dessutom renoverat för ett antal 100 000?

Om så skulle vara fallet så är du ju tillbaka på originalproblemet. Med dödsboet och lagfarten. Där kan jag bara råda dig att genast skaffa juridisk rådgivning. Hela affären kan säkert gå bra ändå, de flesta är ju inte ute för att luras. Men kombinationen med komplicerad affär och halvinkompetent mäklare bäddar för problem.

Edit: gick nån timme innan jag hann avsluta så en del avv inlägget jag svarade på hade hunnit ändras.

 
Om vi antar att huset inte är giftorättsgods, så borde mäklaren visat papper på detta vid kontraktsskrivningen, annars kan ni ju inte veta att ni har ett giltigt kontrakt. Det faktum att ni inte fått kopia på fullmakten luktar lite skumt. Gissningsvis så är den inte heller formellt korrekt, korrekt bevittnad etc. Jag skulle kräva ut en kopia av mäklaren snarast, skyll på att banken vill se alla papper, kan vara bra att inte alltför öppet visa sitt misstroende i detta skede.

När vi köpte hus så (vi hade en mycket märklig mäklare, så vi kopplade in en advokat i ett tidigt skede som kollade allt) försökte mäklaren använda en fullmakt som var skriven i Bryssel, men bevittnad av mäklarens sekreterare i Järfälla. Detta upptäckte vi när det var mindre än ett dygn kvar till kontraktsskrivning. Sedan försökte hon komma med en faxad bevittnad fullmakt. Slutade med att dom fick skicka original med kurir från Bryssel. När vi väl träffade maken (som alltså bodde i Bryssel), så visade det sig att han in i det sista hade tvekat om att sälja, det var frun som absolut ville ha ett mindre hus att ta hand om här hemma. Så det var mycket klokt att tvinga fram en korrekt fullmakt.

Skulle det visa sig att den här affären går åt skogen så bör ni anmäla mäklaren till länstyrelsen (har för mig att instansen heter mäklarregistret eller liknande), dessa fel (om de nu är fel) är väldigt grova. Om ni är nyfikna så kan man ta kontakt med mäklarregistret (eller vad det nu heter) och kontrollera att mäklaren verkligen är mäklare, även få ut uppgifter om ev varningar som utfärdats.
 
Har nu fått svar från mäklaren att makan har lämnat skriftligt godkännande i samband med att fullmakten skrevs. Jag ser i nuläget ingen anledning till att misstro henne (förhoppningsvis är dokumentet bevittnat enligt alla regler), inte heller kan jag tänka mig att skall vara några problem att få en kopia på detta (vilket jag såklart kommer begära). Så förhoppningsvis är problemet med makans godkännade ur världen, och när allt kommer kring så kommer ju hon skriva på i försäljningsskedet hur som helst.

Jag har presenterat vårt förslag för banken om att köpeskillingen skall placeras på ett spärrat konto (enligt inrådan från jurist) tills dess att vi fått lagfart. Förhoppningsvis tycker de detta är bra, även för deras del. Så är detta nu ok, och det finns godkännande från maken så verkar allt lösa sig ändå.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.