Öppen spis som värmer dåligt
Hej! Jag har ett torp från 1817 med öppen spis som jag inte tror är orginal. Den är vacker ändå tänd, men ger i princip ingen värme. Jag tycker insats är riktigt fult och funderar på att ta bort den och installera en kamin istället. Är det görligt? Är det dumt?
När jag var liten så gjorde min far två ihåliga fyrkantiga rör ( som ett E utan mittersta sträcket) som han satte in i den öppna spisen. De sög in kall luft nertill och släppte ut varm upptill genom att luften värmde upp och då cirkulerade. Är det bättre, minns inte alls hur effektivt det var, ska man få sådana tillverkade istället?
Tacksam för alla synpunkter!
När jag var liten så gjorde min far två ihåliga fyrkantiga rör ( som ett E utan mittersta sträcket) som han satte in i den öppna spisen. De sög in kall luft nertill och släppte ut varm upptill genom att luften värmde upp och då cirkulerade. Är det bättre, minns inte alls hur effektivt det var, ska man få sådana tillverkade istället?
Tacksam för alla synpunkter!
En öppenspis ger strålningsvärme så länge man eldar, men funger samtidigt som en stor fläkt som suger ut en massa värme och in kallluft i huset när man eldar. Verkningsgraden blir ungefär 30%, tegelmängden och murstocken ger lite eftervärme, men innan du kan stänga spjället har mycket av den gått förlorad. Med en insats skulle du lätt kunna öka verkningsgraden till ca 70-80% beroende på insats och minska behovet av förbränningsluft med 80-90% samt lätt halvera ved åtgången. Att riva öppenspisen och sätta in en braskamin är absolut görbart men flera dagars jobb och mycket stök. Att sätta in en insats är drygt en halv dags jobb. De rör i eldstaden du pratar om en sk "eldkråka" är en lurig sak. Dessa fanns på 60-70 talet men kunde suga in kolos i rummet om tex svetarna sprack, ej att rekomdera.
HejH Hillside skrev:
det var så kallade eldkråkor, och de fungerar utmärkt.
Kan beställas av lokal smed om man inte kan svetsa själv.
Här finns en bild
https://www.blocket.se/recommerce/forsale/item/18539252
Öppen spis är tyvärr en lösnings som ger 30% - 0% värmebidrag - det mesta genom värmestrålning - men drar så mycket luft genom skorsten och drar in motsvarande kalluft utifrån att totala värmebidraget lätt närma sig 0%.
Med det i minnet så inser man hur viktig konstruktionen som Carl Johan Cronstedt och Fabian Wrede som 1767 fick uppdraget av rikets råd att försöka konstruera en vedbesparande värmeanordning och med detta resultatet en grundkonstruktion av den moderna kakelugnen och även olika kanal/rörugnar (fattigmans kakelugn) med samman princip men utan kakelutsmyckning som står sig än idag.
---
I ditt fall skulle jag titta på en insats (kräver bygganmälan, ev bygglov - kolla med kommunen och efter installation en ny brandskyddsbesiktning) som passar i utrymmet med mer eller mindre ommurning av kunnig hantverkare (ta upp luftkanaler etc.) - dock eldutrymmets storleken bestämmer ganska mycket vad det fins i alternativ av insats.
har sett hemgjorda lösningar med järnrör och rektangulära rör som svetsats i U- och trätt in i eldutrymmet, och då betydligt fler än 2 rör.
men huvudproblemet är att få kontroll på luftinförsel med tex. inpassade glasdörrar - ha primärluftinsläpp i botten, helst till under en rost, och sen sekundärluftinsläpp överkanten, ofta så att luften som spolar in den vägen sveper över glasytorna nedåt och håller undan lite av sotbildningen på glaset.
Men gör man en sådan egenhändig lösning så kommer värmetrycket på eldutrymmet och inramningen av öppningen bli betydligt högre då det inte längre kyls av massiva mängden inkommande rumsluft och frågan att ställa sig innan den typen av egenkonstruktion är om det hela håller för det och inte börja spricka upp av temperaturrörelser.
Kakelugnar är byggda internt med lerbruk av just anledningen att stenarna inuti skall ha i viss mån eftergivlig fogning så att det inte bygger upp höga spänningar av termisk expansion som sedan smäller och det blir sprickor i dessa stenar som kan ge sprickor ända ut till fronten och spräckt kakelplattor på kakelugnen, medans är det cementbruk så blir det för hårt och gärna att det spricker förr eller senare.
Med det i minnet så inser man hur viktig konstruktionen som Carl Johan Cronstedt och Fabian Wrede som 1767 fick uppdraget av rikets råd att försöka konstruera en vedbesparande värmeanordning och med detta resultatet en grundkonstruktion av den moderna kakelugnen och även olika kanal/rörugnar (fattigmans kakelugn) med samman princip men utan kakelutsmyckning som står sig än idag.
---
I ditt fall skulle jag titta på en insats (kräver bygganmälan, ev bygglov - kolla med kommunen och efter installation en ny brandskyddsbesiktning) som passar i utrymmet med mer eller mindre ommurning av kunnig hantverkare (ta upp luftkanaler etc.) - dock eldutrymmets storleken bestämmer ganska mycket vad det fins i alternativ av insats.
har sett hemgjorda lösningar med järnrör och rektangulära rör som svetsats i U- och trätt in i eldutrymmet, och då betydligt fler än 2 rör.
men huvudproblemet är att få kontroll på luftinförsel med tex. inpassade glasdörrar - ha primärluftinsläpp i botten, helst till under en rost, och sen sekundärluftinsläpp överkanten, ofta så att luften som spolar in den vägen sveper över glasytorna nedåt och håller undan lite av sotbildningen på glaset.
Men gör man en sådan egenhändig lösning så kommer värmetrycket på eldutrymmet och inramningen av öppningen bli betydligt högre då det inte längre kyls av massiva mängden inkommande rumsluft och frågan att ställa sig innan den typen av egenkonstruktion är om det hela håller för det och inte börja spricka upp av temperaturrörelser.
Kakelugnar är byggda internt med lerbruk av just anledningen att stenarna inuti skall ha i viss mån eftergivlig fogning så att det inte bygger upp höga spänningar av termisk expansion som sedan smäller och det blir sprickor i dessa stenar som kan ge sprickor ända ut till fronten och spräckt kakelplattor på kakelugnen, medans är det cementbruk så blir det för hårt och gärna att det spricker förr eller senare.
När det gäller eldkråkor ska man vara försiktig. Svetsade eldkråkor måste ha röntgade svetsfogar för att säkerställa täthet. En läckande eldkråka blir en liten fläkt som blåser in kolos i rummet. Om jag inte misstar mig blev dessa förbjudna i handeln pga detta på 70-talet.
Tar du bort gnistgallret får du mer värme men det är fortfarande en dålig värmekälla. Dessutom när man slutar elda så måste spjället vara öppet och då försvinner all värme och det finns risk att det blir kallare inne än innan.
Min mamma har satt in en sådan här insats från keddy och det blev stor skillnad i effektivitet.
https://keddy.se/spiskassetter/sk1002sk2002/
Min mamma har satt in en sådan här insats från keddy och det blev stor skillnad i effektivitet.
https://keddy.se/spiskassetter/sk1002sk2002/
Nu brukar förvisso även öppna spisar ha en spjäll-lösning som bara kan stänga till typ 90% hur mycket man än försöker för att hantera risken med CO-förgiftning, under förutsättning att den stängs först när all synlig glödbädd är borta och bara aska kvar - då läckan som är kvar är för att ta den kolmonoxiden av glödande kol som kan gömma sig inne i askan i många timmar framöver.
Det har inte min nuvarande öppna spis heller, men har bott tidigare i hus med mer eller mindre stora öppna spisar och då fanns det spjäll man kunde strypa flödet på röken.H Hillside skrev:
min öppna spis fungerar mest - faktiskt - som en ventilationsutsug för stugan att jag har fullgod undertryck var jag än är i boutrymmet utan att elda, det verkar som att det räcker med den värmda rumsluften för att hålla igång draget med tillräcklig undertryck och det helt utan mekanisk fläkt eller annan forcerad drag som hjälp - med andra ord fullständigt ljudlöst!!.
Med detta så börja man förstå att alla hus som byggdes till början av 1920-talet och kanske 1930-tal med kakelugn i nära varje rum - ändå hade en viss självdragsventilation även om dessa inte eldades, så länge huset var värmd i någon form.
Men samtidigt har jag sett vad som händer när man konverterar oljepanna (med elpatroner som stått för värmen de senaste 10 åren) till BVVP och draget i skorstenstocken i stort sett stannade av när varmluften från pannan försvann - så det är inte givet att självdraget består i gamla skorstensstockar när man ändrar på husets värmesystem.