Jag repeterar min (baserad på forskningsläget!) uppfattning om uteluftsventilerade krypgrunder: det är en utdömd konstruktion med hänsyn till riskerna för mikrobiell tillväxt under vår/sommar/höst. Med all respekt för Matstjs personliga erfarenhet av en välfungerande grund så är det faktiskt ett undantag (brukar kallas anekdotisk bevisföring...). Hur kom det sig då att de gamla torpargrunderna fungerade så bra? De hade en murstock som värmde grunden även sommartid (långt tillbaka bakning och senare eldning för varmvattenproduktion). Allt handlar om RF och den kan ju påverkas (sänkas) genom avfuktning eller värmning av luften.
Hur ser markförhållandet ut på den aktuella tomten?
Det tycker jag borde vara en viktig grej att kolla och välja grundmetod där efter.
Jag är för platta på mark, har inte riktigt fattat vissa av argumenten för krypgrund, har haft ett sånt hus med massa mögelproblem så nej tack för min del.
Vad är poängen med att flytta rör och hålla på, bygger man nytt hus så är väl inte det första man gör att flytta badrummet.
Det tycker jag borde vara en viktig grej att kolla och välja grundmetod där efter.
Jag är för platta på mark, har inte riktigt fattat vissa av argumenten för krypgrund, har haft ett sånt hus med massa mögelproblem så nej tack för min del.
Vad är poängen med att flytta rör och hålla på, bygger man nytt hus så är väl inte det första man gör att flytta badrummet.
Jag förstår fortfarande inte varför du försöka undvika betongplatta!Voh skrev:
Fördelarna är ju många:
Genom att gjuta plattan ovanpå ett tjockt cellplastlager, som i sin tur ligger på ett dränerat grusskikt, får man en välisolerad grund för huset med noga kontrollerad miljö.
Täta plast skikt garanterar dessutom säkerhet mot fukt och radonpåverkan.
Att det sedan faktiskt är ett billigt grundläggningssätt har ingen här hittills motbevisat.
Så vad menar du skulle vara fel?
Låter mest som du har fastnat i något reaktionärt tänkande utan rationella argument.
OK, de billigaste husen (Älvsbyhus och Smålandsvillan) byggs med torpargrund, men det är ju inte på grund av grundläggningsmetodens förträfflighet, utan för att deras produktionssätt, med hela rumsvolymer, inte kan anpassas till en gjuten betongplatta.
Och handen på hjärtat: Varför skulle man åla runt nere i krypgrunden och flytta vatten och avloppsrör på ett nybyggt hus?
Man bygger det väl så som är bäst och håller inte på och ändrar?
Det vore ju som att flytta ratten från vänster till höger sida på en bil, och flytta motorn från fram till bak.
Tack för det. Han hade tur Matstjs!Bob_the_builder skrev:
Precis, och visserligen kommer jag ha tre murstockar ned i grunden men ingen av dem kommer användas konstant...
Vad är din åsikt om varmgrund?
Markförhållandet kommer antagligen vara bra, vi kommer ha ca 100 hektar att utgå ifrån så vi borde hitta en lämplig tomt inte alltför långt från befintlig bebyggelse.Pumba skrev:
Vilken typ av krypgrund hade du? Uteluft?
I korthet - den är säkert bra, men:Voh skrev:
- uppvärmd volym och viktigare yta mot uteluft/mark ökar på ett sätt jag tycker är omotiverat ur ett ekonomiskt perspektiv
- den omöjliggör en grund direkt på berg eftersom marken ska isoleras
- den ställer MYCKET stora krav på lufttäthet
- spekulation: golvet, som ska vara (nästan) oisolerat kan bli en gigantisk bongotrumma
Nackdelen med min egen metod är ju också att den skapar en driftskostnad (el, filter) och en avskrivning på aggregatet.
-Indeed, håller med. Om man utesluter uteluftsventilation så blir den extra uppvärmningen dock ett nödvändigt ont. Kanske man skulle satsa på att ordna en smart strategisk lösning för att värma grunden på bästa möjliga ekonomiska sätt? En välmående grund är ändå viktigt för inomhusmiljön. Om rören till radiatorerna dras i grunden kanske man likaväl borde slänga in en mindre radiator eller två i grunden? Värmeenergin går ju inte förlorad även om den direkta strålningen inte blir uppenbar. Solpanelsdriven luftvärmepump kanske inte heller är så dumt men det blir väldigt synligt och en installation som inte är integrerat med andra system. Dyrt och ännu en installation som kan krångla och med tiden behöver bytas. En idé jag tänkte på är... Nu kan jag inte termerna men luftrör inmurade i de tre eldstäderna, från grunden upp utmed skorstenen med ett antal utlopp/öppningar. Luften i rören/löpen värms upp och stiger, suger in kallare luft från öppningen i grunden, värmer denna och skickar ut den i huset. Det ger ett svagt undertryck som skickar ned varmare luft genom det oisolerade bjälklaget. Vad tros om detta? Fler förslag?Bob_the_builder skrev:
-Jupp. Men jag har fördelen att kunna välja byggplats över ett stort område och kan då välja bort berg. Samma problematik återfinns för platta på mark, även där skulle man bli tvungen att spränga. Det är enbart uteluftsventilerad krypgrund som tillåter bygget utan sprängning. Right?
-Ja! Detta är Akilleshälen jag också tänker på. Att det skulle "råka" gå hål på plasten är nästan oundvikligt men hur stor skillnad gör det? Grunden kommer vara isolerad med cellplast i överlappande lagar. Kapillärbrytande dränering finns undertill. Cellplasten borde isolera även fukten ganska bra och plasten bara vara en extra säkerhet? Mindre hål, gör de något? Detta är som sagt även min oro...
-Mmh, dålig ljuddämpning. Kanske man kan ljudisolera till viss del iallafall? Tjockt golvplank av gran på timmerbjälklag. "Remsor" av stötdämpande och ljudisolerande material på bjälkarna? Ljudet som inte går att dämpa bort, charmigt eller kraftigt nog att vara störande? Svårt att veta innan det är utfört så även detta är en oro...
Det är klart att man inte har något med va och avlopp att göra i första taget. Men om det händer nåt med avloppet eller inkommande vatten (vilket inte är ovanligt för nybygga hus heller) då vill man definitiv inte vara med och ha med en platta på mark att göra.KnockOnWood skrev:
Der blir en väldigt dyrt historia jm krypgrund. Bara det är guldvärt.
En annan nackdel med platta på mark är kalla golv om du inte har golvvärme på året runt. Speciellt om man har klinker golv.
Redigerat:
Enstaka fall kan inte vara referens, varken mitt hus eller Pumbas hus. Statistiken är ingen referens heller eftersom den är grov skattad. Faktorer som fukt på murvägg eller lukt har inräknats som skadat hus !. Det framgår inte heller hur en krypgrund är definierad. Det ser ut som att alla sorters krypgrund oavsett konstruktion (isolerad eller inte isolerad) har blivit kllassad som en enda kategori ! Därför uppskattning om 35% av alla hus med krypgrund har någon form av skada är sakligen värdelös.
Det är som om att blanda ihop skadorna på platta med mark med gammal teknik och nyteknik ! En sån statistik blir i högsta grad missvisande.
Der bästa är att hå efter sund förnuft och uppskatra skade riskerna utefter grundens konstruktion och inte efter statistik.
Trots allt samma statistik visar att antal nybygge med krypgrund har mer än fördubblats sen 60 talet. Nåt måste ligga i der .
Det är som om att blanda ihop skadorna på platta med mark med gammal teknik och nyteknik ! En sån statistik blir i högsta grad missvisande.
Der bästa är att hå efter sund förnuft och uppskatra skade riskerna utefter grundens konstruktion och inte efter statistik.
Trots allt samma statistik visar att antal nybygge med krypgrund har mer än fördubblats sen 60 talet. Nåt måste ligga i der .
Redigerat:
En viktig orsak till att torpargrunderna fungerade bra var nog också att man valde byggplats för husen mer noggrannt än nu.Bob_the_builder skrev:
T.ex. byggde man inte hela villaområden på stora leråkrar, vilket nu tycks vara favoriten, för det är så lätt att ordna infrastrukturen där det är lättgrävt och plant.
Förr byggde man inte på odlingsmarken, utan i skogsbackar och på sandjord, där det inte växte så bra. Och dränering fanns inte då. Behövde marken dräneras byggde man någon annan stans.
Matstj, varifrån kommer diagrammet?Matstj skrev:
En sådan förändring på relativt kort tid kan ju ha många orsaker.
Anekdot:
När vi byggde vårt hus år 2010 kikade vår kvalitetsansvarige ner på skaktbotten och konstaterade kort att "här behövdes ingen dränering".
Skall bli kul den dag vi kommer att sälja.
Köparen: Och hur är dräneringen, när gjordes den om?
Säljaren: Dränering? Nej någon sån har vi inte.
Gällande elementrören i krypgrunden, är dom isolerade så bör det inte vara alltför mycket värme som går förlorat, alternativt bygg en isolerad låda. Krypgrunden går att krypa i beroende på hur högt det är. Man gör väll inte en krypgrund som är 40cm hög?Avloppsrör o vatten, som någon skrev -om det händer något samt att om 15-20 år när det ska renoveras?
Vad skulle hända med ett avloppsrör?1alexander skrev:
Det är ju inte heller omöjligt att göra om saker i en betongplatta, kanske lite jobbigare men knappast omöjligt.
Varför bekymra sig om vad som kanske kan hända om 15-20 år, många har säkerligen sålt och gått vidare.
Pengar skulle jag gissa på att mycket ligger i, här i området är det oftast de billigaste husen som kör med torpargrund, med tanke på vart huspriserna har dragit vägen så är det ju många som tittar på de billigare alternativen.Matstj skrev:
Tex oftast mer förmånligt att bygga ett nytt billigt hus än att köpa nått 40-50 år gammalt och börja riva i.
Redigerat:
Tänker inte att det går sönder utan mer på renovering osv. Visst går det i en platta men lite lite mer jobb att te x flytta avloppet 1-2 meter. Men krypgrund eller platta beror även mycket på markförhållandet. Jag som bor på en kulle har lättare att välja.
Anicimex, här är länkenKnockOnWood skrev:
http://www.malander.fi/assets/files/Anticimex Rapport 20 Krypgrunder.pdf
Mitt hus är oxå byggt på bergklippa, det behövs ingen dränering. Kandke därför grunden inte fått problem.