Vid stugan har vi en illa lämpad lösning för inkommande vatten. Då den närmar sig slutet av dess tekniska livslängd är det dags att ta tag i problemet relativt snart.
Gropen är idag ca 60cm på den smalare ledden.
Under stundom kan kopplingarna förmodas ligga under saltvatten.

Min spontana plan är följande:
- Förlänga de inkommande/utgående PEM-slangarna in mot mitten.
Detta med skarvar som kan förväntas överleva under mark utan möjlighet till underhåll och service.
Förslag på skarvtyp mottages med tacksamhet.
- Vinkla upp pemslangarna vertikalt och anordna ventilerna närmre marknivå.
- Trä över ett glasfiberrör eller dylikt med diameter ca 50-60 cm
- Ställa ner isolerstavar runt röret och fylla tomrummen utanför röret med sand.
- Förse röret med värmekabel och isolerat lock.

Vy ovanifrån av en träskyddad grävd grop med vattenrör och ventiler, i behov av underhåll.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Låter ovanstående som ett rimligt tillvägagångssätt?
Vilken typ av skarvar rekommenderas där de framgent ej kommer att vara åtkomliga?
 
Varför kommer gropen inte vara åtkomlig framöver?

Varför sätta ventiler när dom ändå inte kommer att vara åtkomliga?

Skarvar på PEM-slang som håller länge är svetsade skarvar.

Ju längre ner rör/kopplingar mm är ju mindre risk för frysning.
I en del vattenmätarbrunnar så har man en ringla med slang så att det går att lyfta upp det hela till marknivå för service/byte/mm men under normal drift ligger det nere på botten.
 
Hej
Gropen kommer även framledes vara nåbar, men bara i form av ett 600 mm glasfiberrör.
Den slang som syns längst ner till höger på min bild har en ventil klart utanför det tänkta röret. Den måste ersättas med en skarv. Därefter fylls utrymmet utanför röret. Allt inne i röret vinklas upp så att ventilerna blir åtkomliga högre upp.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.