Nybörjarfrågor om vattenburen värme
Jag har köpt ett Eksjöhus från -56, som f n har vattenburen el/olja (bara el används). Jag kommer att koppla in fjärrvärme inom några veckor, men har lite funderingar på hur det fungerar med nuvarande system, om man skulle behöva tilläggsisolera eller om jag bara har ett väldigt dåligt inställt system.
Huset är på 96 kvm med en källare på 90 kvm. Jag fick en ny elmätare för ca en vecka sedan och blev lite fundersam när jag kollade hur många kWh som gått på en vecka, det var ca 930 kWh. Under denna vecka har det varit temperaturer mellan -8 och +8, skulle tro att snitttemperaturen har legat strax under 0.
Jag är total novis på området och är osäker på om det är "normala" siffror, skulle man använda den gångna veckans förbrukning och beräkna året så hamnar jag på närmare 48.000 kWh ... på en person! Jag flyttade in i slutet av juli, den gamla mätaren stod då på 33659 kWh, när den byttes ut 16/11 stod den på 41269 kWh, dvs ca 500 kWh/vecka, mestadels under sommar/höst. Jag har gjort en kalkyl på vad som drar mest ström i huset och det är utan tvekan uppvärmning/varmvatten, allt annat är en droppe i havet i jämförelse.
Info om systemet: det är en elpatron från Jämtvarm (från ca 1980) på 12 kW, ansluten till en varmvattenberedare på 125 liter (från 1956), expansionskärl på vinden. Radiatorvattnet shuntas manuellt, varmvattnet "i kranen" tas "oshuntat" direkt från beredaren. Vattentemperaturen i beredaren ligger på ca 57 grader, radiatorvattnet (retur) ligger på ca 38 grader. Inomhustemperaturen ligger på ca 22 grader (ca 18 i källaren). Elementen har "termostater" (tror dock inte de är självreglerande).
Jag får väl erkänna att jag inte är den mest ekonomiska duscharen, det kan lätt bli både 15 och 20 minuter i duschen. Efter en dusch har temperaturen i beredaren sjunkit till runt 30 grader och det tar flera timmar innan den når 55+ igen.
Några frågor:
- Läste någonstans att man kan behöva fylla på vatten i radiatorsystemet någon gång per år. Hur vet man när det är dags?
- Var tar vattnet i så fall vägen? I radiatorsystemet (som jag antar är slutet) så shuntar man ju in extra varmvatten, men var tar överskottet vägen? Hur kan det behövas påfyllning när man hela tiden shuntar in varmvatten? Det är et ormbo med rör vid pannan/beredaren/shunten, jag erkänner villigt att jag inte fattar vad alla är till för.
- Ska man reglera värmen med termostaterna på elementen eller via shunten? Ska jag ställa in elementen på "4" (skalan är 1-7) och sedan sköta allt via shunten, eller ska man ställa shunten "fast" och sedan skruva på elementen? Shunten känns enklast, men kanske inte är effektivast.
- Om man ställer elementen "fast", ska man ha hög eller låg inställning?
- Ska man snålställa elpatronen eller ska den arbeta med hög temperatur? Ställer jag gradtalet över 55 så går andra steget in (blir då 3 + 4,5 kW) och elmätaren får givetvis frispel. För att undvika legionella ska man väl ligga på ca 55-60 grader, under det är inte aktuellt, men ska man kanske gå upp till 70 grader?
- Tips på vad som är problemet? Med mina begränsade kunskaper har jag kommit fram till att elpatronen måste vara otroligt ineffektiv. Den går dygnet runt med 3 till 7,5 kW effekt när vädret är runt nollgradigt, hur skulle den då klara -30?
Det blev mycket text detta, hoppas någon här ork att läsa allt och kommer med några svar ...
Huset är på 96 kvm med en källare på 90 kvm. Jag fick en ny elmätare för ca en vecka sedan och blev lite fundersam när jag kollade hur många kWh som gått på en vecka, det var ca 930 kWh. Under denna vecka har det varit temperaturer mellan -8 och +8, skulle tro att snitttemperaturen har legat strax under 0.
Jag är total novis på området och är osäker på om det är "normala" siffror, skulle man använda den gångna veckans förbrukning och beräkna året så hamnar jag på närmare 48.000 kWh ... på en person! Jag flyttade in i slutet av juli, den gamla mätaren stod då på 33659 kWh, när den byttes ut 16/11 stod den på 41269 kWh, dvs ca 500 kWh/vecka, mestadels under sommar/höst. Jag har gjort en kalkyl på vad som drar mest ström i huset och det är utan tvekan uppvärmning/varmvatten, allt annat är en droppe i havet i jämförelse.
Info om systemet: det är en elpatron från Jämtvarm (från ca 1980) på 12 kW, ansluten till en varmvattenberedare på 125 liter (från 1956), expansionskärl på vinden. Radiatorvattnet shuntas manuellt, varmvattnet "i kranen" tas "oshuntat" direkt från beredaren. Vattentemperaturen i beredaren ligger på ca 57 grader, radiatorvattnet (retur) ligger på ca 38 grader. Inomhustemperaturen ligger på ca 22 grader (ca 18 i källaren). Elementen har "termostater" (tror dock inte de är självreglerande).
Jag får väl erkänna att jag inte är den mest ekonomiska duscharen, det kan lätt bli både 15 och 20 minuter i duschen. Efter en dusch har temperaturen i beredaren sjunkit till runt 30 grader och det tar flera timmar innan den når 55+ igen.
Några frågor:
- Läste någonstans att man kan behöva fylla på vatten i radiatorsystemet någon gång per år. Hur vet man när det är dags?
- Var tar vattnet i så fall vägen? I radiatorsystemet (som jag antar är slutet) så shuntar man ju in extra varmvatten, men var tar överskottet vägen? Hur kan det behövas påfyllning när man hela tiden shuntar in varmvatten? Det är et ormbo med rör vid pannan/beredaren/shunten, jag erkänner villigt att jag inte fattar vad alla är till för.
- Ska man reglera värmen med termostaterna på elementen eller via shunten? Ska jag ställa in elementen på "4" (skalan är 1-7) och sedan sköta allt via shunten, eller ska man ställa shunten "fast" och sedan skruva på elementen? Shunten känns enklast, men kanske inte är effektivast.
- Om man ställer elementen "fast", ska man ha hög eller låg inställning?
- Ska man snålställa elpatronen eller ska den arbeta med hög temperatur? Ställer jag gradtalet över 55 så går andra steget in (blir då 3 + 4,5 kW) och elmätaren får givetvis frispel. För att undvika legionella ska man väl ligga på ca 55-60 grader, under det är inte aktuellt, men ska man kanske gå upp till 70 grader?
- Tips på vad som är problemet? Med mina begränsade kunskaper har jag kommit fram till att elpatronen måste vara otroligt ineffektiv. Den går dygnet runt med 3 till 7,5 kW effekt när vädret är runt nollgradigt, hur skulle den då klara -30?
Det blev mycket text detta, hoppas någon här ork att läsa allt och kommer med några svar ...
Hejsan..
har du ingen som helst aning om hur mycket den förra ägaren förburkade? använde dom olja? eller EL.. El bolaget brukar kunna ordna fram dom gammla uppgifterna..
din Varmvattenberedare från 1956.. Kasta den. den lär vara det mest oekonomiska som finns.. använde man isolering på den tiden ?? Men som jag har fattat det så har man FJ = fjärrvärme så har man plattvärme vxlare så då har du INGEN använding av vvb = varmvatten beredaren. Du får ingen ny shunt med Fjärrvärmen? Ring dom så och säg att du vill ha en automatisk shunt med innegivare.. Så fixar installatören det också.
Elementen ställer du på fullt öppet. Alltså 7. Om du ska styra allt via shunten. Ok kanske inte i källaren där du kan strypa elementen med termostaterna..
Fylla på vatten gör du när det behövs.. Öppet expantions kärl.. vet jag inte mycket om.. men finns det ingen nivå vakt där? eller markering? bara det finns vatten där borde det väll vara ok.. Ska säkert ligga 1 dm innan det svämmar över.. Bäst är nog om installatören av FJ byter ut den mot ett slutet expantionskärl... Det är vissa risker med att ha vatten på vinden om man säger som så...
Lufta elementen (tills det kommer vatten) också kan ju vara en bra ide för jämnare temp återgivning. om du luftar så måste du troligen också
isolering är ju bra.. hur mycket har du på vinden? dvs hur tjockt.. upp åt 40-50 cm är bara bra ur en ekonomisk synvinkel.. du får dessutom bättre innekimat då.
har du ingen som helst aning om hur mycket den förra ägaren förburkade? använde dom olja? eller EL.. El bolaget brukar kunna ordna fram dom gammla uppgifterna..
din Varmvattenberedare från 1956.. Kasta den. den lär vara det mest oekonomiska som finns.. använde man isolering på den tiden ?? Men som jag har fattat det så har man FJ = fjärrvärme så har man plattvärme vxlare så då har du INGEN använding av vvb = varmvatten beredaren. Du får ingen ny shunt med Fjärrvärmen? Ring dom så och säg att du vill ha en automatisk shunt med innegivare.. Så fixar installatören det också.
Elementen ställer du på fullt öppet. Alltså 7. Om du ska styra allt via shunten. Ok kanske inte i källaren där du kan strypa elementen med termostaterna..
Fylla på vatten gör du när det behövs.. Öppet expantions kärl.. vet jag inte mycket om.. men finns det ingen nivå vakt där? eller markering? bara det finns vatten där borde det väll vara ok.. Ska säkert ligga 1 dm innan det svämmar över.. Bäst är nog om installatören av FJ byter ut den mot ett slutet expantionskärl... Det är vissa risker med att ha vatten på vinden om man säger som så...
Lufta elementen (tills det kommer vatten) också kan ju vara en bra ide för jämnare temp återgivning. om du luftar så måste du troligen också
isolering är ju bra.. hur mycket har du på vinden? dvs hur tjockt.. upp åt 40-50 cm är bara bra ur en ekonomisk synvinkel.. du får dessutom bättre innekimat då.
Enligt mäklarens siffror så var driftskostnaden 2333 kr/månad, inklusiva VA, försäkring mm. Det är dock utslaget på ett helt år, men nog låter det lite optimistiskt med tanke på mina siffror.
När fjärrvärmen kommer så ryker allt; panna, beredare, oljetank, elkassett etc. Fjärrvärmesystemet kommer att styras elektroniskt mha utomhusgivare, så det löser sig också.
Jag tror att expansionskärlet är slutet, men har faktiskt inte sett det ... Ett avluftningsrör på taket ger en ledtråd om var det är placerat, men jag har inte haft anledning att undersöka kärlet närmare. Får nog leta reda på stegen och bege mig upp på vinden.
Det är ca 20 cm träspån på vinden, 50-talsvarianten (ganska stora träspån). Vinden är 100% frisk även efter 50 år utan byte av tegeltaket så jag är lite tveksam till att förändra klimatet där uppe, men jag ska kolla upp man kan göra för att extraisolera.
När fjärrvärmen kommer så ryker allt; panna, beredare, oljetank, elkassett etc. Fjärrvärmesystemet kommer att styras elektroniskt mha utomhusgivare, så det löser sig också.
Jag tror att expansionskärlet är slutet, men har faktiskt inte sett det ... Ett avluftningsrör på taket ger en ledtråd om var det är placerat, men jag har inte haft anledning att undersöka kärlet närmare. Får nog leta reda på stegen och bege mig upp på vinden.
Det är ca 20 cm träspån på vinden, 50-talsvarianten (ganska stora träspån). Vinden är 100% frisk även efter 50 år utan byte av tegeltaket så jag är lite tveksam till att förändra klimatet där uppe, men jag ska kolla upp man kan göra för att extraisolera.
Ok, då lär det vara öppet ... som sagt, dags att masa sig upp på vinden.