Ny ventilation i gammalt 60-talshus
Hej! Jag och min familj är blivande ägare till ett enplans mexitegelhus byggt -68. Bostadsytan är 160 m[sup]2[/sup] och det finns en oinredd källare under hela huset på 155 m[sup]2[/sup].
Den gamle ägaren bytte ut oljepannan mot bergvärme-IVT -98. Beräknad elförbrukning är 22 000 kWh/år. Man har tilläggsisolerat på vinden med mineralull uppepå en sågspånslager, men det finns ingen fuktspärr.
Vår besiktningsman gjorde bedömningen att självdraget slutat fungera när oljepannan togs ur bruk och att det uppstod risk för fukt på vinden. Det fanns små fuktfläckar på takets insida, men de kunde också härröra från trasiga pannor eller takpapp. Han rekommenderade oss hur som helst att installera en fläkt på vinden kopplad till frånuften för att skapa undertryck i huset.
Vi vill ha bra inomhusluft och gärna spara lite pengar på uppvärmningskostnaderna, men har inga kunskaper alls om det här. Därför vill vi fråga några saker:
1) Vilket är mest fördelaktigt ekonomiskt sett på en 10-årsperiod - frånluftsfläkt eller värmeväxlare?
2) Hur mycket kalldrag blir det om man skulle välja endast frånluftsfläkt?
3) Om man är normalhändig, hur mycket av jobbet med att lägga rör och ventiler kan man göra själv?
4) Skall man passa på att ta bort mineralullen när man ändå skall komma åt och lägga rör på vinden, för att senare ersätta med naturfiber?
5) En ventilationsfirma uppskattade kostnaderna till 80 000:-, går det att komma undan billigare?
Den gamle ägaren bytte ut oljepannan mot bergvärme-IVT -98. Beräknad elförbrukning är 22 000 kWh/år. Man har tilläggsisolerat på vinden med mineralull uppepå en sågspånslager, men det finns ingen fuktspärr.
Vår besiktningsman gjorde bedömningen att självdraget slutat fungera när oljepannan togs ur bruk och att det uppstod risk för fukt på vinden. Det fanns små fuktfläckar på takets insida, men de kunde också härröra från trasiga pannor eller takpapp. Han rekommenderade oss hur som helst att installera en fläkt på vinden kopplad till frånuften för att skapa undertryck i huset.
Vi vill ha bra inomhusluft och gärna spara lite pengar på uppvärmningskostnaderna, men har inga kunskaper alls om det här. Därför vill vi fråga några saker:
1) Vilket är mest fördelaktigt ekonomiskt sett på en 10-årsperiod - frånluftsfläkt eller värmeväxlare?
2) Hur mycket kalldrag blir det om man skulle välja endast frånluftsfläkt?
3) Om man är normalhändig, hur mycket av jobbet med att lägga rör och ventiler kan man göra själv?
4) Skall man passa på att ta bort mineralullen när man ändå skall komma åt och lägga rör på vinden, för att senare ersätta med naturfiber?
5) En ventilationsfirma uppskattade kostnaderna till 80 000:-, går det att komma undan billigare?
Jag hade satsat på enbart frånluft med fläkt i kök och badrum. Sedan kan man välja om man ska ha dessa fläktar gående lite stilla hela tiden eller enbart köra vid behov. Tror inte att det lönar sig att bygga upp ett värmeväxlarpaket, det brukar mest bli problem, om du har enbart frånluft så blir du garanterat ett undertryck i huset vilket är det du ska ha. I värmeväxlarpaket ska man hålla en lagom balans på inkommande luft och frånluft, fler motorer blir det också att försörja med el. Om man sätter spaltventiler över fönstren så tror jag inte att man ska märka ett så stort kallras. Kanske lite trixit att göra uttagen för spaltventiler men köksfläktar och fläktar i bad brukar man ju kunna fixa själv. Om det är nödvändigt med en mer komplex anläggning med frånluftsmotor på vinden blir det besvärligare, man måste ha rätt dimension på rör och man får inte koppla ihop kök och andra frånluftsutag hur som helst.
Tror att värmeväxlare kan vara något om man har husets värmeförsörjning med luftburet system, och att man har vent-folk som lägger ner sin skäl i dess beräkning. Om man enbart ska ha systemet för att förvärma tilluften så tror jag aldrig att man sparar in ett sådant system, särskilt inte i en eftermontering. Det krävs en hel del beräkningar för att få rätt mängd tillluft till varje rum, dessa rör ska dras från vinden och ner. Man ska ha dubbla motorer igång som ökar elförbrukningen, man måste ha extra förvärming på tilluften vintertid för att minimera kondensproblemet, men man måste ändå hantera kondensvattnet på något sätt. Man måste ha en vent-kille för att justera in luftflödena för varje rum och ändrar man i ett rum så påverkas de andra, dvs ett bök. Luftkanalerna bör vara ganska stora så att man kan ha ett minskat tryck i luften detta för att man inte ska tycka att det drar från takventilerna. Dvs jag tror att det är svårt för en lekman (det är även klurit för de som kan) att få till ett system i balans. Därför tror jag att några spaltventiler och en köksfläkt är en stabilare lösning, dvs inte så mycket som kan krångla, och en mycket mindre investering.
Sätt enbart frånluft med ett kylbatteri som du leder brainet (soppan som går ner i borrhålet) igenom så får du förvärmd vätska in till värmepumpen. Det gör att du får ut mer effekt av värmepumpen.
Ett kylbatteri kostar ca 3000:-. Till det tillkommer ventilationsbiten, men den ska du ju ändå investera i,eller hur?
Dessutom är det en del pul med att få brainet att ta omvägen genom kylbatteriet.
Hur mycket spar du då?
Luftens densitet 1,2 kg /m3 ( 0 oC och 1,013 bar)
Värmekapacitivitet 1.0 kJ/kg * k
Exempel
½ omsättning per timme.
200 m2 hus = 500 m3
Kyler luften från 21 till 10 grader
Energiåtermatningen = 500 X 0,5 x 1,2 x 1 x 11 kJ /timme = 3300 kJ/timme ~ 1kW
Ett kylbatteri kostar ca 3000:-. Till det tillkommer ventilationsbiten, men den ska du ju ändå investera i,eller hur?
Dessutom är det en del pul med att få brainet att ta omvägen genom kylbatteriet.
Hur mycket spar du då?
Luftens densitet 1,2 kg /m3 ( 0 oC och 1,013 bar)
Värmekapacitivitet 1.0 kJ/kg * k
Exempel
½ omsättning per timme.
200 m2 hus = 500 m3
Kyler luften från 21 till 10 grader
Energiåtermatningen = 500 X 0,5 x 1,2 x 1 x 11 kJ /timme = 3300 kJ/timme ~ 1kW
