Ny sjöbod ställd i hamn trots att upplåtelse av mark inte finns. Polisanmälan?
Enligt gamla regler om kronoholmar mm hade yrkesfiskare rätt att utan avgift bl a ställa upp och ha en bod för fiskeredskap på statlig mark. Den förmånen, senast bekräftad genom kunglig förordning 1950, togs bort genom ändring i fiskelagen 1986:263 (se övergångsbestämmelserna och propositionen).
En sådan bod för redskap ställdes för mer än femtio år sedan upp i en liten statlig hamn som senare övergått i kommunal ägo. Fiskaren blev gammal och slutade fiska. Ingen annan fiskare tog över den mycket enkla boden som mest var en stor trälåda. Hade det förelegat ett arrende så hade den icke bortforslade boden tillfallit markägaren utan inlösen efter tre månader (JB 9 kap, 21 §). Eftersom det så vitt bekant rörde sig om en vederlagsfri nyttjanderätt så är det inte säkert att äganderätten till den gamla boden övergått till kommunen, Dess egenskap av byggnad på annans mark består i så fall. Arvingar i andra led, vilka inte är fiskare. hävdar att de äger boden och även har en nyttjanderätt kvar men de har inte å anmodan kunnat förete ett avtal eller i övrigt göra troligt att ett ännu giltigt avtal finns.
Den gamla boden hade inte underhållits sedan den ställdes upp och höll på att ruttna och falla sönder. Den förening som har rätten att sköta arrenden i hamnen har uppmanat de påstådda bodägarna att avlägsna boden men de har tvärvägrat. I samband med arbeten i hamnen lyftes boden tillfälligt bort eftersom den hindrade arbetena. Detta ledde omedelbart till en polisanmälan för egenmäktigt förfarande.. Dessvärre ställdes boden då tillbaka utan att nyttjanderätten ifrågasattes.
Plötsligt häromdagen flyttades den gamla boden bort och en helt nybyggd ställdes i dess ställe. Ägarna hade sökt och fått bygglov för en ny bod, trots att den ställts på prickmark enligt detaljplanen. Vid bygglov prövas inte den fastighetsrättsliga grunden för byggnadens placering. Man kan t ex begära bygglov för ett hus på grannens eller kommunens mark och få det godkänt vid prövning enligt PBL vilket är den enda prövning som sker.
Man kan naturligtvis gå vägen via kronofogdemyndigheten och begära särskild handräckning vilket förmodligen leder till en tvist i tingsrätten tills motparten får ge sig pga att det inte finns någon nyttjanderätt. Men motparten är stridbar och föga bevandrad i juridik.
Nu till frågan: Att flytta en förfallen bod som var i vägen för arbeten kunde leda till polisanmälan för egenmäktigt förfarande. Men är det inte också egenmäktigt förfarande att på annans mark utan tillstymmelse till rättighet ställa upp en byggnad? Finns någon annan brottsrubricering som kan tillämpas? Eller har markägaren alt dess ombud enbart den civilrättsliga vägen att gå?
PS Finns accession vid vederlagsfri upplåtelse när upplåtelsen upphört men byggnaden inte flyttats bort? Om arrende hade förelegat hade den gamla boden tillfallit markägaren tre månader efter det att ett arrendeförhållande upphört om boden inte flyttats bort. Men arrendelagstiftningen täcker inte de vederlagsfria upplåtelserna. Här träder istället möjligen reglerna om byggnad på annans mark in och de har ingen tidsbegränsning så vitt jag kan se. Det rör sig här om hel byggnad och inte byggnadsdelar eller markfasta detaljer vilka lättare blir betraktade som fastighetstillbehör genom accession. I det vägledande rättsfallet NJA 1986 s 513 kunde Roland ta tillbaka en lekstuga han byggt men inte föremål som infogats i byggnaden eller staket mm vilka ansågs ha infogats i fastigheten. Lekstugan i målet var lika lätt att avlägsna som den upptällda boden och den som tillfört den till fastigheten behöll äganderätten (Av referatet i NJA framgår indirekt att lekstugan tagits bort då målet gick vidare till HovR och HD). Den något egendomliga slutsatsen förefaller bli att man behåller sin egendom om det inte rörde sig om arrende utan bara en vederlagsfri upplåtselse av nyttjanderätt, en nyttjanderätt som inte ens medger besittningsskydd utöver gamla lagbestämmelser som slutat gälla. Så den markägare som är hygglig nog att låta någons ställa ujpp en bod utan ersättning har ett sämre skydd än den som upplåtit ett arrende. Såvida inte domstolen gör en analogitolkning.
En sådan bod för redskap ställdes för mer än femtio år sedan upp i en liten statlig hamn som senare övergått i kommunal ägo. Fiskaren blev gammal och slutade fiska. Ingen annan fiskare tog över den mycket enkla boden som mest var en stor trälåda. Hade det förelegat ett arrende så hade den icke bortforslade boden tillfallit markägaren utan inlösen efter tre månader (JB 9 kap, 21 §). Eftersom det så vitt bekant rörde sig om en vederlagsfri nyttjanderätt så är det inte säkert att äganderätten till den gamla boden övergått till kommunen, Dess egenskap av byggnad på annans mark består i så fall. Arvingar i andra led, vilka inte är fiskare. hävdar att de äger boden och även har en nyttjanderätt kvar men de har inte å anmodan kunnat förete ett avtal eller i övrigt göra troligt att ett ännu giltigt avtal finns.
Den gamla boden hade inte underhållits sedan den ställdes upp och höll på att ruttna och falla sönder. Den förening som har rätten att sköta arrenden i hamnen har uppmanat de påstådda bodägarna att avlägsna boden men de har tvärvägrat. I samband med arbeten i hamnen lyftes boden tillfälligt bort eftersom den hindrade arbetena. Detta ledde omedelbart till en polisanmälan för egenmäktigt förfarande.. Dessvärre ställdes boden då tillbaka utan att nyttjanderätten ifrågasattes.
Plötsligt häromdagen flyttades den gamla boden bort och en helt nybyggd ställdes i dess ställe. Ägarna hade sökt och fått bygglov för en ny bod, trots att den ställts på prickmark enligt detaljplanen. Vid bygglov prövas inte den fastighetsrättsliga grunden för byggnadens placering. Man kan t ex begära bygglov för ett hus på grannens eller kommunens mark och få det godkänt vid prövning enligt PBL vilket är den enda prövning som sker.
Man kan naturligtvis gå vägen via kronofogdemyndigheten och begära särskild handräckning vilket förmodligen leder till en tvist i tingsrätten tills motparten får ge sig pga att det inte finns någon nyttjanderätt. Men motparten är stridbar och föga bevandrad i juridik.
Nu till frågan: Att flytta en förfallen bod som var i vägen för arbeten kunde leda till polisanmälan för egenmäktigt förfarande. Men är det inte också egenmäktigt förfarande att på annans mark utan tillstymmelse till rättighet ställa upp en byggnad? Finns någon annan brottsrubricering som kan tillämpas? Eller har markägaren alt dess ombud enbart den civilrättsliga vägen att gå?
PS Finns accession vid vederlagsfri upplåtelse när upplåtelsen upphört men byggnaden inte flyttats bort? Om arrende hade förelegat hade den gamla boden tillfallit markägaren tre månader efter det att ett arrendeförhållande upphört om boden inte flyttats bort. Men arrendelagstiftningen täcker inte de vederlagsfria upplåtelserna. Här träder istället möjligen reglerna om byggnad på annans mark in och de har ingen tidsbegränsning så vitt jag kan se. Det rör sig här om hel byggnad och inte byggnadsdelar eller markfasta detaljer vilka lättare blir betraktade som fastighetstillbehör genom accession. I det vägledande rättsfallet NJA 1986 s 513 kunde Roland ta tillbaka en lekstuga han byggt men inte föremål som infogats i byggnaden eller staket mm vilka ansågs ha infogats i fastigheten. Lekstugan i målet var lika lätt att avlägsna som den upptällda boden och den som tillfört den till fastigheten behöll äganderätten (Av referatet i NJA framgår indirekt att lekstugan tagits bort då målet gick vidare till HovR och HD). Den något egendomliga slutsatsen förefaller bli att man behåller sin egendom om det inte rörde sig om arrende utan bara en vederlagsfri upplåtselse av nyttjanderätt, en nyttjanderätt som inte ens medger besittningsskydd utöver gamla lagbestämmelser som slutat gälla. Så den markägare som är hygglig nog att låta någons ställa ujpp en bod utan ersättning har ett sämre skydd än den som upplåtit ett arrende. Såvida inte domstolen gör en analogitolkning.
Det som väcker lite frågor hos mig, är hur de har fått bygglov för en ny bod på prickmark, vilket alltså förefaller vara i strid med detaljplanen, utan att markägare, innevarande och omkringliggande, blivit informerade och ombedda att uttala sig. Det trodde jag var en förutsättning för ett dylikt bygglov.
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Jag tror att egenmäktighet antas handla om lös egendom, som man kan ta, bruka eller sälja. Annars hade campande tiggare och folk som dumpar skrotbilar blivit åtalade enligt brottsbalken och det har jag aldrig hört om.
Så avhysning via KFM är den rätta vägen här.
Vad säger kommunen som är markägare då, de måste väl ha en åsikt om ifall det finns någon kvarvarande uppställningsrätt eller ej.
Hur ser avtal med förvaltande föreningen ut, kolla så det inte finns någon slamkrypare om vem det är rätt part att göra begäran hos KFM.
Vad står i proposition/ev. utredning eller övergångsbestämmelser om hur befintliga bodar skulle hanteras vid lagändringen? Det brukar finnas något skrivet om hur man tänkt kring det.
Sen gällde ju det ursprungliga privilegiet bara aktiva fiskare, så att detta skulle ha omvandlats till en nyttjanderätt med större omfång verkar ganska osannolikt.
Om utfallet av dessa efterforskningar ser bra ut så hade jag vågat att ta tvisten
Så avhysning via KFM är den rätta vägen här.
Vad säger kommunen som är markägare då, de måste väl ha en åsikt om ifall det finns någon kvarvarande uppställningsrätt eller ej.
Hur ser avtal med förvaltande föreningen ut, kolla så det inte finns någon slamkrypare om vem det är rätt part att göra begäran hos KFM.
Vad står i proposition/ev. utredning eller övergångsbestämmelser om hur befintliga bodar skulle hanteras vid lagändringen? Det brukar finnas något skrivet om hur man tänkt kring det.
Sen gällde ju det ursprungliga privilegiet bara aktiva fiskare, så att detta skulle ha omvandlats till en nyttjanderätt med större omfång verkar ganska osannolikt.
Om utfallet av dessa efterforskningar ser bra ut så hade jag vågat att ta tvisten
Borde rimligen vara kommunen som får ta tag i det om det är deras mark. Sen tycker jag inte polisanmälan är rätt väg, får den juridiskt inte vara där är det via kronofogden om du får bort den så vänd dig direkt till dom istället
Bara för att det finns en polisanmälan innebär det inte att något brott verkligen begåtts.
Att bygglov finns betyder inte att bygglovsprocessen genomförts korrekt, bara för att ta ett exempel, och som nämns redan i trådstarten så betyder det inte heller att det den som har fått lov att uppföra byggnaden på platsen, faktiskt innehar rätten att nyttja marken för den byggnad bygglovet säger får uppföras på platsen.Jonatan79 skrev:
Ja gråsten, hur är din relation till det hela
Är du markägaren, har arrende, tycker du inte om bodägare
Är du markägaren, har arrende, tycker du inte om bodägare