Man kan ju koppla varje dvärgbrytare med separat kabel från jordfelsbrytaren men också, så vitt jag förstår, göra som i en diszedcentral och istället koppla matningen till en fasskena varifrån alla dvärgar matas. Använder man fasskena när antalet dvärgar på varje fas överstiger ett visst antal?

Antar att även jordfelsbrytaren blir begränsade då den inte kan ta hur många kablar som helst?

Sen undrar jag också om man får mata dvärgbrytare ”efter varandra”, dvs en kabel till första dvärgen på raden som sedan via en kort kabel matar nästa osv?
 
P
Vanligtvis är det trefas, så man kopplar 1-4-7, 2-5-8, 3-6-9.
 
  • Gilla
Skandiamannen
  • Laddar…
Skandiamannen Skandiamannen skrev:
Man kan ju koppla varje dvärgbrytare med separat kabel från jordfelsbrytaren men också, så vitt jag förstår, göra som i en diszedcentral och istället koppla matningen till en fasskena varifrån alla dvärgar matas. Använder man fasskena när antalet dvärgar på varje fas överstiger ett visst antal?

Antar att även jordfelsbrytaren blir begränsade då den inte kan ta hur många kablar som helst?

Sen undrar jag också om man får mata dvärgbrytare ”efter varandra”, dvs en kabel till första dvärgen på raden som sedan via en kort kabel matar nästa osv?
Inga problem att tråda istället för att använda fasskena
Elektrikern vet hur det ska göras
.
 
  • Gilla
Skandiamannen
  • Laddar…

Bästa svaret

Fasskenor är helt enkelt praktiska. Det går betydligt snabbare att montera en fasskena än att tråda manuellt mellan dvärgarna. Så visst, på sätt o vis kan man säga att det handlar om antalet dvärgar.

Det må finnas och har funnits regler för anslutning av ledare, men det som gäller i grund och botten är att se till att anslutningen blir bra. Det kan innefatta att följa tillverkarens anvisningar, och att vara medveten om skillnaden mellan koppar och aluminium, men man får aldrig tappa huvudet eller slarva.

Man får sy en tråd från dvärg till dvärg. Två eller fler ledare under samma hissklämma går i allmänhet bra. De ska vara av samma typ (EK, FK, MK, RK) och bör inte skilja mycket i area. Det allra viktigaste är nog att se (med ögonen) vad man gör, så att alla ledare hamnar bra under klämman, och att kontrollera med dragprov att de också sitter fast. Ledarna ska t.ex inte korsa varandra, utan läggas tätt sida vid sida. De ska inte tvinnas extra, utan ha den lätta tvinning de har från fabrik.

Det är ett pilljobb om det ska bli riktigt bra, så fasskena är många gånger enklare och säkrare, bara man ser till att gaffeln hamnar på rätt sida om klämman i varje dvärg...
 
  • Gilla
Müssli och 1 till
  • Laddar…
Bo.Siltberg Bo.Siltberg skrev:
Fasskenor är helt enkelt praktiska. Det går betydligt snabbare att montera en fasskena än att tråda manuellt mellan dvärgarna. Så visst, på sätt o vis kan man säga att det handlar om antalet dvärgar.

Det må finnas och har funnits regler för anslutning av ledare, men det som gäller i grund och botten är att se till att anslutningen blir bra. Det kan innefatta att följa tillverkarens anvisningar, och att vara medveten om skillnaden mellan koppar och aluminium, men man får aldrig tappa huvudet eller slarva.

Man får sy en tråd från dvärg till dvärg. Två eller fler ledare under samma hissklämma går i allmänhet bra. De ska vara av samma typ (EK, FK, MK, RK) och bör inte skilja mycket i area. Det allra viktigaste är nog att se (med ögonen) vad man gör, så att alla ledare hamnar bra under klämman, och att kontrollera med dragprov att de också sitter fast. Ledarna ska t.ex inte korsa varandra, utan läggas tätt sida vid sida. De ska inte tvinnas extra, utan ha den lätta tvinning de har från fabrik.

Det är ett pilljobb om det ska bli riktigt bra, så fasskena är många gånger enklare och säkrare, bara man ser till att gaffeln hamnar på rätt sida om klämman i varje dvärg...
Tack för utförligt svar
 
  • Gilla
Bo.Siltberg
  • Laddar…
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.