6 999 läst ·
34 svar
7k läst
34 svar
När binda räntan - historisk analys
Förlåt, men det är helt enkelt inte rimligt. Jag band på ett år i december. Då låg 3-mån och 1 år i princip lika högt (det kan ha skiljt några punkter).Magnus Ladulås skrev:
Kvinnan på banken skakade bara på huvudet och kunde inte förstå hur det var så. Räntan skulle ju garanterat gå upp det kommande året. Stefan Ingves med kollegor basunerade minst en gång i veckan ut att nu kommer räntehöjningar vid varje möte i ett år framåt. Inte en enda artikel/analys nämnde att räntorna skulle sänkas det kommande året. Däremot spekulerades det friskt i hur många procentenheter räntan skulle höjas på 2-3 års sikt.
Och nu menar du att marknaden till övervägande del trodde på motsatsen. Som sagt, fullständigt orimligt. Det måste fattas någon parameter i förklaringen till hur räntan sätts. Får jag spekulera fritt (man får ju hoppas att någon som vet dyker upp snart) så beror det antingen på någon form av rundgång eller brist på smörjning i systemet eller så finns det även en faktor av tillgång/efterfrågan med i spelet. Dvs, alla vet att man tjänar på att binda på ett år, men eftersom "alla" har rörligt så stiger priset på den bindningstiden i förhållande till längre bindningstider.
Medlem
· Västra Götaland
· 243 inlägg
Jag tror vi menade lite olika saker där.Nyfniken skrev:
Det går inte att helt jämföra tremånaders- och ettårsräntan eftersom de är olika produkter som alltså egentligen härstammar från olika marknader.
När reporäntan börjar dra uppåt från en räntebotten reagerar förväntningarna på marknaden för ettårslån långsammare, de tvivlar" eller segar mer, än förväntningarna på marknaden för tremånaderslån. Det gör att tremånadersräntan (när marknaden tror på stigande reporäntor i början av en uppgång) kan sticka lite snabbare än ettårsräntan och tom komma ifatt ettåringen. Men bara under kortare perioder!
Det var bl a det vi tittade på i räntebottnarna i diagrammen ovan, vilka givetvis är högst ovetenskapliga eftersom förutsättningarna (nya likviditetspåslag t ex) som sagt ändras över tiden men lite kul ändå tyckte iaf jag.
Hur lång är en kort period? Nu har vi ju haft det såhär i ett halvår snart (nåja, 4 månader i alla fall).Magnus Ladulås skrev:
Marginalen på de korta bolåneräntorna har stigit en hel del på grund av en ny syn på upplåning efter krisen.
Förr lånade bankerna upp med ganska kort löptid för att matcha hyggligt mot sin utlåning. Om de lånar ut med 3 månaders bindning vill de ju gärna låna upp på tre månader för att minska ränterisken.
Men, ett bolån med kort räntebindning är ju egentligen ett väldigt långt åtagande för banken. Man har insett att det därför inte håller att banken ständigt ska behöva ta upp nya lån i marknaden, när de själva inte kan bli kvitt sina åtaganden. Därför tvingas bankerna nu ta upp lån med längre löptider, som inte matchar de korta löptider som bolåntagarna har på sina lån.
Det har därför blivit betydligt besvärligare (läs, dyrare) för bankerna att finansiera korta bolån. De kan exempelvis swappa om sina långa krediter så att de får kassaflöde som motsvarare ett lån med kortare ränta, men det kostar - speciellt om alla vill göra samma sak.
Ett lån med lite längre räntebindningstid är därför nu betydligt billigare att hantera för bankerna än ett med kort bindningstid, vilket förstår avspeglar sig i prissättningen gentemot kund.
Vad som händer framöver får vi se, men just nu ser situationen ut så att man får betala en premie för att ta upp långa lån med med kort räntebindningstid.
Förr lånade bankerna upp med ganska kort löptid för att matcha hyggligt mot sin utlåning. Om de lånar ut med 3 månaders bindning vill de ju gärna låna upp på tre månader för att minska ränterisken.
Men, ett bolån med kort räntebindning är ju egentligen ett väldigt långt åtagande för banken. Man har insett att det därför inte håller att banken ständigt ska behöva ta upp nya lån i marknaden, när de själva inte kan bli kvitt sina åtaganden. Därför tvingas bankerna nu ta upp lån med längre löptider, som inte matchar de korta löptider som bolåntagarna har på sina lån.
Det har därför blivit betydligt besvärligare (läs, dyrare) för bankerna att finansiera korta bolån. De kan exempelvis swappa om sina långa krediter så att de får kassaflöde som motsvarare ett lån med kortare ränta, men det kostar - speciellt om alla vill göra samma sak.
Ett lån med lite längre räntebindningstid är därför nu betydligt billigare att hantera för bankerna än ett med kort bindningstid, vilket förstår avspeglar sig i prissättningen gentemot kund.
Vad som händer framöver får vi se, men just nu ser situationen ut så att man får betala en premie för att ta upp långa lån med med kort räntebindningstid.
Medlem
· Västra Götaland
· 243 inlägg
Tills ettårsräntan börjar ta fart uppåt. För ett par månader sedan var gapet obefintligt precis som du säger. Sen dess har gapet ökat. Idag var skillnaden i genomsnitt över 30 punkter, så det kanske redan är över för denna gång.Nyfniken skrev:
Förenklat och summariskt uttryckt: Ettårsräntan har mer värdepapper från obligationsmarknaden i sig än tremånadersräntan som har mer av värdepapper från penningmarknaden i sig. Skillnader i hur förväntningar och upplåningskostnader utvecklas i varje stund på dessa marknader påverkar gapen mellan räntor med olika bindningstid.
Förväntningarna på obligationsmarknaden handlar mycket om inflation och hur stor den kommer att bli. Förväntningarna på penningmarknaden handlar mycket om vad Riksbanken gör och om bankernas likviditetsbehov och upplåningskostnader.
I höstas löpte de förmånliga krislån ut som RB gav till bankerna hösten 2009. När bankerna betalade tillbaka de lånen före jul minskade utbudet på penningmarknaden vilket bidrog till att tremånadersräntan steg före jul relativt ettårsräntan (och andra längre räntor) som vilar tyngre i obligationsmarknaden.
Under 2010 har likviditetspåslagen införts som innebär att banker måste täcka även tremånadersutlån med krediter med längre bindningstid precis som ordain skriver. I princip swappar man långa mot korta räntor och det är inte gratis (differensen i risk sjunker trots att skillnaden i löptid består). Detta gör att upplåningskostnaderna för tremånaderslån ökar relativt upplåningskostnaderna för ettårslån.
Starten på oroligheterna i världen i t ex arabländerna fick världsmarknader att tvivla på samma uppgång i konjunktur och inflation i framtiden som de trott innan. Det bromsade uppgången i de längre räntorna mer än korta räntan som är närmare kopplad till stigande repo- och stiborränta.
Osv... listan med händelser som bidrar åt det ena eller andra hållet i varje stund kan göras lång. Det finns alltid något kvar att tillägga när vi talar ekonomi. Frågan är snarare om det mest väsentliga ska komma med.
Kommande Basel III direktiv kommer sannolikt att föra tremånadersräntan och ettårsräntan permanent närmare varandra i framtiden. Hur nära spekuleras det om. Några har tom spekulerat att tremånaders kan komma att försvinna från marknaden i framtiden efter att Basel III direktivet införts. För vem efterfrågar lån på tre månader som har permanent samma ränta som lån på ett år?
När jag stod och velade mellan olika bindgningstider så sa bankkvinnan att deras marginaler var ungefär desamma (3-mån, 1- och 2-årsränta) och att jag därmed kunde få samma rabatt oavsett. Så jag hade gissat på det omvända (mer rabatt på längre löptid).-MH- skrev:
Medlem
· Västra Götaland
· 243 inlägg
I vårt fall var det samma rabatt på 3 mån och 1 år.
Nu har det gått ett år och här kommer facit: Vi band i ett år i december i fjol och tjänade (ja, "tjänade") 12.824 kr, 17% på det.
Nu har jag bundit igen (trots att jag från början sa att jag aldrig skulle göra det). 2 år, 3,2%
Nu har jag bundit igen (trots att jag från början sa att jag aldrig skulle göra det). 2 år, 3,2%
Jag band låneräntan för ca 1 år sedan på 3.1% och 5 årig sparränta för ett halvår sedan på 4.7%. Just nu känns det som om jag prickar rätt. Fast jag band ett annat lån för 3 månader sedean på 4.2% vilket kommer att vara ett överpris i minst 1 år.
Timing och tur behövs. Jag betalar gärna lite extra för att veta mina utgifter fast jag absolut inte behöver det.
Timing och tur behövs. Jag betalar gärna lite extra för att veta mina utgifter fast jag absolut inte behöver det.