13th Marine skrev:
Ja i första instans överklagar man tillbaka till byggnadsnämnden. Och de tar upp dessa överklagande i "speciella" sammanträden 1ggr/månad. Där fler sitter med som inröstade politiker osv. Vid ett nej där överklagar man vidare till länsstyrelsen.
Detaljplanen har en laga kraft mellan 2015-2020 alltså 5år sedan ska området vara klarat är det planerat. Sedan vid nästa fas så kommer antagligen kommunen se över en ny. Detta är kommunens svar. Så efter år så slutat nuvarande detaljplan att gälla.
Utan att följa detaljplanen? Vad snackar du om?Jonatan79 skrev:
Huset är ritat enligt detaljplan. "Landgången" var en efterkonstruktion som vi kom på efter huset ritats upp. Är väl inte hela världen som raseras efter den. Imponerande eller ej det är väl inte att imponera jag är ute efter utan snarare våra behov av ytan inuti huset som ändras av att behöva rita om det....
Jag förstår det, men om landgången är tänkt 1,5 bred och det är 2,5 till tomtgräns är det fortfande 0,5 meter för nära tomtgräns utan, eller har jag missat nåt ? Grannhusen som fått godkänt närmare än 4,5 , är dom byggda före eller efter nya detaljplanen ?
En DP har oftast en genomförandetid, en form av icke bindande avsiktsförklaring. Det är nog den som avses och DP är giltig även efter det.
Vill man sedan ha en ny DP så kommer fastighetsägarna normalt få betala denna (100 tkr per fastighet är inte ovanligt) och 4,5 meters gränsen lär fortfarande bli kvar.
Ja, ungefär så. Först får man ju ett bygglov beviljat (eller avslaget) av en kommunal tjänsteman. Om någon sedan överklagar det beslutet till byggnadsnämnden så är det ju BARA politiker som beslutar där (Kontor=tjänstemän. Nämnd=politiker). De allra flesta är säkerligen fritidspolitiker, dvs de har ett annat jobb också, det kan vara allt ifrån lärare och sjuksköterskor till bankchefer eller militärer som är politiker i nämnden. Det betyder att deras beslut kan gå lite hur som helst då de sällan har någon utbildning i stadsbyggnadsfrågor - i många fall går de antingen på vad de själva tycker är "snyggt" eller på vad de tror att deras väljare gillar.M memike skrev:
Gillar man sedan inte deras beslut så kan man överklaga vidare, till Länsstyrelsen i första hand - och då är bollen åter till tjänstemän med relevant utbildning i sakfrågorna och som inte har någon väljarbas att ta hänsyn till.
Man överklagar inte till byggnadsnämnden. Det är nämnden som fattar beslut.
Normalt så har handläggarna rätt att bevilja bygglov på delegation. Ett sådant beslut är då formellt fattat av nämnden.
Sedan kan det vara detaljer i ett beslut som går utöver handläggarens beslutsrätt. Det tas då upp i nämnden, med en rekommendation från handläggaren.
Eller så vill handläggaren neka lov. Då kan man begära att ärendet tas upp i nämnden. Handläggaren rekommenderar då avslag. Vilket blir nämndens beslut 9 ggr av 8.
Men då finns ett beslut. Och beslut kan överklagas. I första hand till länstyrelsen.
Handläggaren fattar inte beslut om avslag, handläggaren avslår genom att inte bevilja lov. Skillnaden är att vid avslag, som alltså fattas i nämnden så får man betala även för nekat lov. När handläggaren inte beviljar, så är inget beslut fattat, därmed gratis.
Normalt så har handläggarna rätt att bevilja bygglov på delegation. Ett sådant beslut är då formellt fattat av nämnden.
Sedan kan det vara detaljer i ett beslut som går utöver handläggarens beslutsrätt. Det tas då upp i nämnden, med en rekommendation från handläggaren.
Eller så vill handläggaren neka lov. Då kan man begära att ärendet tas upp i nämnden. Handläggaren rekommenderar då avslag. Vilket blir nämndens beslut 9 ggr av 8.
Men då finns ett beslut. Och beslut kan överklagas. I första hand till länstyrelsen.
Handläggaren fattar inte beslut om avslag, handläggaren avslår genom att inte bevilja lov. Skillnaden är att vid avslag, som alltså fattas i nämnden så får man betala även för nekat lov. När handläggaren inte beviljar, så är inget beslut fattat, därmed gratis.
OK, hempularens beskrivning är mycket bättre än mitt, man överklagar inte ett nekat lov, utan begär att nämnden tar upp det till beslut.
Men att nämnden alltid går på handläggarens rekommendation håller jag inte riktigt med om. Kanske i 9 fall av 10. Men jag har själv varit med om att någon hade byggt ett stort förråd alldeles för nära gränsen till grannen (utan lov). Tjänstemannen rekommenderade att lov i efterhand skulle nekas. Men nämnden beslöt att ge lov, "för att det var så fint byggt och vore kapitalförstöring att behöva riva".
Men att nämnden alltid går på handläggarens rekommendation håller jag inte riktigt med om. Kanske i 9 fall av 10. Men jag har själv varit med om att någon hade byggt ett stort förråd alldeles för nära gränsen till grannen (utan lov). Tjänstemannen rekommenderade att lov i efterhand skulle nekas. Men nämnden beslöt att ge lov, "för att det var så fint byggt och vore kapitalförstöring att behöva riva".
Precis och det är där vi är, om vi ska låta nämnden ta upp det eller ej.H hempularen skrev:
Bygglovet är INTE nekat det är under komplettering.
Frågan var dock inte vad sem olika instanserna hette eller gör. Jag ville egentligen bara se om det fanns folk här inne som drivit något vidare och fått ett positivt beslut av antingen nämnden eller länsstyrelsen.
I dagsläget har vi valt att plocka bort den delen och skicka in ny ritning så vi kommer igång enl planen då vi ska sälja bef villa osv.
Frågan är om man orkar driva en process eller om man helt enkelt ska strunta i det och sätta en rostfri spiraltrappa i framkant eller något istället?
Har vänner i branschen som säger att det är så olika från kommun till kommun. Växjö t.ex ska visst vara jätte smidiga att ha och göra med osv.
Jag har en saklig diskussion med min handläggare där jag förklarat läget och det inte är för att jävlas eller ifrågasätta deras arbete, men att de även måste förstå vår situation med att kunna ha tillgängligheten till altanen t.ex son utrymningsväg osv. De är helt med på detta och säger att de kan se över detta när området är färdigt och inget är uteslutet. Vilket ändå känns positivt.
Ha en fin dag
Precis, och enl kommunens hemsida och kontakt med Boverket så är rekeomendationen då grannen måste skriva under ett medgivande vilket de gjort. Men ändå så vill inte kommunen gå med på detta. Inga hus är uppförda då det är ett helt nytt område a 23st fristående villor.
Du skrev att du kollat på hus i andra områden som byggts närmare än 4,5meter. De husen byggdes kanske innan nya PBL? Det har försvårats vad jag vet oberoende av grannars medgivande eller ej. Jag skulle inte chansat utan få bygglovet på enklaste snabbaste sätt och försök kriga er till altanen i efterhand.
Att få godkännande i förväg av grannen är bra. Men kommunen måste ändå gå ut med ett grannehörande om bygglovet bryter mot detaljplanen på någon punkt. Annars blir bygglovet per definition ogiltigt.
Uppförda 2015. Två fall hade fått beviljat av nämnden. Ett fall av länsstyrelse.
Ja vi kör på utan den lilla detaljen så får man väl se vad man gör åt det sen. Känns så surt att behöva styra med det i efterhand bara. Det är som det är nu. Någon lösning lär man alltid få till, problem är till för att lösas är alltid min målsättning
Det ni har att förhålla er till är detaljplanen. Och det hade ni redan från början. Att då rita ett hus som inte uppfyller detaljplanens krav känns märkligt.
En detaljplan antas utifrån krav, utformning och önskemål kommunen har för ett visst område. Detaljplanen är, förutom kommunens hjälpmedel i bygglovsfrågor, även en bas och garanti för invånare i området. Man ska känna sig säker på vad som gäller och att tex grannar ska känna sig trygga över vad som kommer eller inte kommer att byggas på granntomten.
En detaljplan antas utifrån krav, utformning och önskemål kommunen har för ett visst område. Detaljplanen är, förutom kommunens hjälpmedel i bygglovsfrågor, även en bas och garanti för invånare i området. Man ska känna sig säker på vad som gäller och att tex grannar ska känna sig trygga över vad som kommer eller inte kommer att byggas på granntomten.